ABC

Jag var på utbildning idag. ABC-utbildning. Jag hade inte ägnat utbildningen många tankar innan, men det blev en upplevelse jag inte förväntat mig.

• A - Andning. Ungefär vad jag trodde det skulle handla om. Kyssa den där hemska dockan och sedan åka hem. Nejdå, nu har de ändrat reglerna. 30 snabba stötar i bröstet och sedan två långa kyssar. Sedan börjar man om igen. Glöm inte att hålla för näsan. På offret alltså.
• B - Blödning. Ajdå. Min svaga sida. Jag gillar verkligen inte blod. Brandmannen (en riktig friskus) berättade den ena historien efter den andra om vad han varit med om i sitt 12-åriga yrkesliv. Det var sår i huvudet, sår i magen, sår på armar. Sår som man kunde kasta in hattar i. Sår som inte kunde hålla kvar tarmar. Sår som pulserade flera meter. Det var avklippta ben och armar. Efter ett tag var jag tvungen att avbryta och tala om att jag fått nog. Jag blev helt kallsvettig och förmodligen likblek. Stolen snurrade och jag önskade att jag slapp nästa punkt.
• C - Chock. Jag började med denna punkt något tidigare än de andra. Hälsotillståndet kom efter allt snack om blod, olyckor och bränder. Till brandmannens försvar så kunde han knappast veta vilken stackars sate jag var. Jag svimmade ju nästan när jag skulle ta ett blodprov på en hälsotest på jobbet för några år sedan. Det grusade mina planer att bli blodgivare.

Förr var jag rädd för att det skulle hända mig någon olycka. Nu är jag mer rädd att någon annan råkar ut för en olycka och att de har den dubbla oturen att jag är först på plats för undsättning. En sak att blåsa liv i en gummidocka en annan sak att rädda någon stackare som blivit av med ett ben i en tragisk tågolycka.