Dagens mobiltelefoner är min räddning på tåget. Jag får spader på all dötid utan musik, ljudbok mm. Med lite gammal hederlig heavy metal i lurarna och möjligheten att blogga, går det att överleva resorna. Annat var det förr när man bara kunde ringa och smsa på mobilen. Då var det dessutom för dyrt att ringa och för jobbigt att smsa. Nu sitter man här med "Don't look back in anger" i lurarna och tänker på hur gott det smakade med sprit varje lördag förr i tiden. Varför är jag nästan aldrig sugen på booze längre? Andra frågor som poppar upp är: varför skulle Sugas tvunget ha en Opel Manta?
onsdag, februari 04, 2009
Smells like teenspirit
Dagens mobiltelefoner är min räddning på tåget. Jag får spader på all dötid utan musik, ljudbok mm. Med lite gammal hederlig heavy metal i lurarna och möjligheten att blogga, går det att överleva resorna. Annat var det förr när man bara kunde ringa och smsa på mobilen. Då var det dessutom för dyrt att ringa och för jobbigt att smsa. Nu sitter man här med "Don't look back in anger" i lurarna och tänker på hur gott det smakade med sprit varje lördag förr i tiden. Varför är jag nästan aldrig sugen på booze längre? Andra frågor som poppar upp är: varför skulle Sugas tvunget ha en Opel Manta?
Etiketter:
sång,
the good old days
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Var tvungen att fråga Sugas detta, utan att helt och hållet hålla med honom redovisar jag hans svar här:
- Raggningsfaktor (Tja, tjej skaffade han ju)
- Hög statusfaktor (Nja...)
- Hög Kn*llfaktor (Som sagt, tjej skaffade han ju)
- Hög musik (Kan man ju få i vilken bil som helst)
/Magnus
Ååh tack! Låt oss analysera svaret:
Raggningsfaktor: Vit Opel Manta. Den var lika ohet då som nu. Lite som en EPA-traktor för 18 åringar.
Hög statusfaktor: Självklart. Bil i den åldern betyder att folk vill åka med.
Hög knullfaktor: Jag vet inte, men vi var iskalla på den tiden. Möjligen kunde "Smoking in girlsroom" få något vått i blicken av Mantan.
Hög musikfaktor: Det jag minns från åkturerna i Mantan var att man inte fick trycka på några knappar. Inte ens den elektriska avisningen på bakrutan pga att det tog för mycket batteri. Med den logiken borde musikfaktorn inskränka sig till vilt skrålande i baksätet men inte heller det var tillåtet. Det var med Mantan som med Kjell-Åkes nya cykel. Den stod bara i garaget eftersom han hade en gammal som han kunde slita ut först.
/Mr H
Hm, det lustiga är att jag inte har ngt som helst minne av att jag nånsin åkte med i Mantan, känns inte som om det var ngn större trängsel i den. Kan vara så att han träffade Annika så pass tätt inpå att han skaffade Mantan att jag inte hann åka med.
Micke försvann ju ur bilden rejält ett tag och ägnade sig på heltid åt sin nyvunna kärlek. Tror jag åkte med mer i Kreidelrs epa än i Mickes Manta. På tal om det, vad gör Kreidler nuförtiden?
/Magnus
Kreidler? Ingen aning. Antar att han meckar med bilar i garaget med Larsson och Henke.
Larsson vet jag åker jorden runt med jobbet. Han är någon form av montör/mekaniker för Albanys maskiner. Det blir mycket Japan bland annat. Fortfarande singel, så klart...
/Mr H
Skicka en kommentar