Ännu en stressig dag till handlingarna. Nytt jobb med placering i Halmstad lät som en dröm för mig som nästan alltid pendlat till Göteborg och Helsingborg. De senaste tre veckorna har jag varit i Halmstad sammanlagt 4 (fyra) dagar. Jag börjar ångra att jag löste in övertiden.
Idag sprang jag på några jag inte sett sedan 90-talet. Åtminstone tror jag inte vi setts sedan dess. Gustens morsa och farsa strosade omkring inne på Clas Ohlsson och hade det inte varit för rösterna så hade jag förmodligen inte reagerat. Men med några sekunders betänketid var det en enkel match att identifiera dem. De hade nog svårare att känna igen mig. Detta trots att jag behållt min ungdom. Jag fick helt enkelt tala om vem jag var och till slut gick de med på att det verkligen var jag. Antar att senast de såg mig vägde jag 10-15 kg mindre och hade något mindre markerade vikar i luggen. Dessutom är jag ganska säker på att jag inte hade några gråa hår på den tiden. Nåväl, det var trevligt att återse dem.
Man har ju groggat rätt hårt i deras källare och käkat en del chips i deras soffa. För att inte tala om all den Cuba Cola jag måste vara skyldig.
Handbolls-EM. Missade matchen idag men nog börjar det likna Bengan boys litegrann. Särskilt målvakten tycker jag att jag känner igen. Var han inte med 1990?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Föräldrarna kommenterade varken din viktökning eller dina växande flikar, mammas kommentar var "Vad mörk han hade blivit"...
Tror att de flesta av oss väger 10-15 kg än när det käkades chips och kollades video i källaren på Ametistvägen 6, tror själv att jag ligger på ca 12 kg!
Jasså, mörk...
Hur ska det tolkas. Mörk i hyn kan det inte ha varit. Jag har inte sett solen sen i augusti och de flesta som sett mig vet att jag knappast har anlag från sydligare breddgrader.
Då återstår hårfärgen. Den kan möjligen antagit en mörkare nyans sedan högstadiet. Å andra sidan borde de gråa partierna kompenserat detta.
Jag kanske var mörk i synen. I så fall skyller jag på arbetsbelastningen för tillfället. Det är inte konstigt att man fått Prins Bertil ögon.
Hur som helst så såg dina föräldrar högst välmående ut. Mycket trevligt.
Skicka en kommentar