Touren

Jag ber om ursäkt för den riktigt usla uppdateringen av bloggen. Egentligen har jag hur mycket tid som helst att skriva. Det finns dessutom rätt mycket att skriva om, men det blir inte av. Jag har skrivkramp.

Något jag inte kan undgå att skriva om är vädret. VILKEN JÄVLA USEL SOMMAR! Det går ju inte ens att grilla. Dessutom har jag i vanlig ordning dragit på mig en herrans massa förkylningar. Jag är ständigt småkrasslig. Vad gör man på semestern när vädret är uselt? Jo, tydligen gör man av med en satans massa pengar på absolut ingenting. Kontot är länsat och jag har inte fått ut ett skit. Rånad av mig själv. Häpnadsväckande.

Tour de france överträffar återigen sig själv beträffande dopingavslöjande. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Touren är för bra för dess utövare. De våldför sig på tävlingen. Kan dock inte riktigt förstå varför Rasmussen blev utslängd. Förvisso tror även jag att han är dopad men nog måste vi ha bevis innan vi dömmer någon. Annars blir det snart en häxjakt där någon har hört eller sett något misstänkt och att det sedan räcker för att stänga av en cyklist. Fler tester vid fler tillfällen är enda sättet. Hårdare straff, kanske. Jag är inte säker. Böter, kanske inte är så dumt. För det är ju pengarna som är drivfjädern i den här cirkusen.

Jag lovar att bättra mig med bloggen när semestern är slut. Då ska vi analysera klubbens nyförvärv.

Beachen

Så var man bakis igen. Var inte alls sugen på fest men hade inget annat för mig så det blev en riktig arbetarfylla igår. Idag har jag varit riktigt kass bara för det. Brukar inte må illa annars men idag har jag vid flera tillfällen varit nära att missta min andra plats i Ironman. Framåt eftermiddagen var det lugnt igen och jag kunde andas ut.

Det blev till och med lite strandbesök idag. Trots en lättare orkanvind i byarna la vi oss för att låta solen steka våra lakansvita kroppar. Nu har huden antagit en något mer skär nyans.

Imorgon skall det bli en gammal klassiker enligt planerna. Halmstad får besök från såväl Stockholm, som Oslo och Helsingborg. Det borgar för en rejäl skiva. Men först blir det ännu en dag på stranden och framför allt ett besök på Örjans Vall.

Är grymt besviken på Gotland Lövkvist. Om han är Sveriges hopp på cykel då ser det illa ut för svensk cykel. Tour de France är hur som helst förbannat spännande ändå. Dagens etapp en klassiker. Rasmussen krossade alla konkurrenter och blir hyperfarlig i sammandraget.

en semestervecka försvann

Det går snabbt. Har inte gjort mycket men helt plötsligt försvann en semestervecka. Några dagar i Stockholm, några dagar förkyld och vädret har varit katastrof.

HBK spöade Örebro borta. Imponerande. Dusans fina form har konserverats.

Den perfekta segern

Det finns vackra segrar, det finns rättvisa segrar, det finns kämpasegrar, det finns taktiska segrar och sedan finns det segrar där du prickar in alla dessa sorters segrar på en gång.



Vädret var perfekt efter en dag då, som vanligt den senaste tiden, regnet stått som spön i backen. Lagom några timmar innan avspark visade sig solen och det räckte för att de vanligtvis kräsna Halmstadborna skulle gå man ur huse för att se klubben. Strax över 11000 får betraktas som bra på Örjans Vall. Med sådan inramning brukar HBK spela riktigt bra och denna dagen var inget undantag. När Hasse Mattisson chippade in 3-0 så kom jag plötsligt att tänka på den klassiska 6-0 vinsten mot IFK Göteborg. Frågan är om klubben spelat bättre sedan dess. Det har de säkert men idag väljer jag att hylla dem ovillkorligt. Det var sådär magiskt som man var bortskämd med i slutet av 90-talet när HBK hade sin förra storhetsperiod. Jag har länge saknat det anfallspel som Robban Andersson och Bertilsson presterade när de var som bäst. Mycket djupledsbollar och kliniska avslut. Idag har inte HBK sådana anfallare men de har Dusan Djuric. Mot Elfsborg var Dusan så bra som bara Dusan kan vara. Han värderade lägena och överarbetade sällan situationerna. Han leverade med kirurgisk precision sina passningar och hade utöver sitt mål flera bra avslut som förtjänade ett bättre öde. Men framför allt utstrålade han den spelglädje som han saknat i ett par säsonger. Han visade pondus och mognad. Han var perfekt. Jag unnar verkligen den killen ett proffskontrakt i en bra klubb. Han har förtjänat det. Att han dessutom har ett stort hjärta i klubben, som han fått alldeles för lite cred för, gör mig nästan rörd. Han förlängde sitt kontrakt när han kunde gått som Bosman. Sånt ser man inte ofta nuförtiden.



Dusan har fått stå ut med busvisslingar från motståndarpublik (för att han är bra) och hemmapublik (när han inte varit bra). Pressen har varit hård med HBK-mått mätt. Jag har lyssnat på ståplatspubliken på Örjans Vall i flera år och förundrats över hur de ständigt gnällt över Dusans "ständiga felpass". Djupt orättvist eftersom ett felpass i HBK oftast berott på orörliga medspelare. Igår sprang alla i HBK. Igår var det ständig rörlighet i hela laget. Igår fick Dusan stående ovationer från den normalt så svårflörtade sittplatspubliken när han blev utbytt med några minuter kvar. Det värmde säkert i hjärtat.



Undrar om det blir en klubb i Holland eller Frankrike för Dusan. För nu måste han väl bli såld...



Jag var mycket pessimistisk inför säsongen. Med viss fog. Spelet under försäsongen var undermåligt och det blev bara marginellt bättre när serien drog igång. Men poängen trillade in ändå och med självförtroendet har också spelet förbättrats. Idag är jag mycket mer positiv. En plats bland de fyra främsta skall inte vara omöjligt. Bortastatistiken måste förbättras bara. Det håller inte att bara förlita sig till hemmamatcherna. För hemma är det inte många som rår på HBK. Där är de nästan oslagbara.



Till sist måste jag bara lovorda bredden i HBK. Det är ständigt förändring i truppen och ingen faller ur ramen. Igår spelade åter Peter Larsson. Han var närmast majestätisk i mitten. Tommy Jönsson fick finna sig i att lira vänsterback vilket han skötte ypperligt. Texas spelade vänstermittfält och gjorde det bra. Gus åter målskytt och Mattisson är fenomenal som bollvinnare på mitten. Det ser ljust ut...

Måndagar, guds straff till människan

Det kan inte bara bero på vad man konsumerat under helgen när man mår för jävligt en måndag. Jag hatar måndagar även när jag haft en vit helg. Jag hatar måndagar även om jag sovit ut ordentligt. Jag hatar alltid måndagar om jag inte har semester, men inte ens under semestern kan jag njuta fullt ut om det är en måndag.

Jag har testat det mesta för att dämpa måndagsångesten. Träna, sova, käka flott. Inget hjälper. Så fort jag anstränger mig får jag ont i huvudet. Nuförtiden har jag gett upp. Jag brukar varna folk för att umgås med mig på måndagar. Jag försöker hålla mig till ett schema och det ser ut enligt följande: Med nöd och näppe ta mig ur sängen på morgonen, utbrista i ljudliga tillrop som redskap för att hålla mig vaken under bilresan till jobbet, låsa in mig på jobbet, flotta på lunchen, surfa hela eftermiddagen, utbrista i ännu högre tillrop på vägen hem, lägga mig i soffan och kolla på Two and a half men när jag äntligen kommer hem, somna, bli väckt och vara på ett fruktansvärt humör, äta något flottigt, sätta mig framför TV:n igen, kolla på Ernst, kolla på dubbelavsnitt på Two and a half men på sexan (någon har förstått vad som behövs på måndagar), gå och duscha, kolla på Sportnytt, somna.

När man vaknar igen är den förskräckliga måndagen över. Har man tur är man pigg, annars väntar en marginellt bättre dag än den föregående. 4 dagar kvar till semestern...

Spiken i kistan

Jihde till TV 4. Det är flera år sedan jag tappade förtroendet för porrfilmsmustaschen. Nu har han cementerat uppfattningen. Fördelen är väl att man förhoppningsvis får se mindre av Peppe Eng i fortsättningen.

Himmelsblå tröjor framkallar tydligen våldsamma känsloyttringar mot kvinnor på afrikanska spelare. Först Elanga och nu Babupa. Fy skäms!

Vad ni än gör, byt inte bank i onödan. Förra veckan höll jag på att få lägga in mig på psyket efter Handelsbankens fantastiska behandling av min lön. Jag orkar inte gå in på de klantigheter som begåtts, men vissa borde helt enkelt byta yrke. Det kommer kanske en dag då jag kan förlåta dem för att de slarvade bort min lön i en vecka utan att hjälpa mig, men det kommer dröja innan jag kan skämta om det på bloggen.

Fick ett program för Tour de France från en snäll Eurosportanställd idag. På lördag startar touren och det ska bli lika kul som vanligt. Det grämer mig att inte det svenska stallet Unibet fick vara med. Gustav Larsson är vass för tillfället. Nu är det bara Gotland Lövkvist som startar och han verkar inte alls i slag.

Ikväll är det Ernst igen!

Bachelorparty

Inget tar på krafterna som att organisera en svensexa. Det är andra gången jag tar mig an uppgiften och det var minst lika jobbigt denna gången. Kombinationen hemligt, spektakulärt, kostnadseffektivt och roligt är inte helt lätt att lösa. Lägger man dessutom till de logistiska problem som följer med när man är ett gäng halvnyktra killar som ska ta sig mellan olika punkter, så blir man matt i kroppen av bara tanken.



I lördags var det alltså dags att kidnappa brorsan inför hans stundande bröllop. Jag skulle ljuga om jag påstod att allt kändes hundra innan. Bara några dagar innan hade helt plötsligt nya idéer kommit upp och jag gjorde mitt bästa för att dämpa dessa så att vi kunde hålla oss till orginalmanus så långt det gick. När det dessutom regnade som syndafloden när man gick upp så kändes det en aning kärvt. Nu gick kidnappningen bra om än inte riktigt som det var planerat. Viss spontanitet visade sig fungera utmärkt.

Några tips för er som funderar på svensexa:

+ Studio. Sjunga in en låt i studio. En klassiker som fungerar. En mild form av förnedring och riktigt roligt. Dessutom lätt att föreviga och sedan dela med sig till de som inte hade förmånen att vara med. (för er som tvivlar: gå in på piratebay och sök på "Eloise")

+ Paintball. En adrenalinkick. Lite teambuilding. Lite minus för viss dold sadistmentalitet som lockas fram mot offret. Väderkänsligt.

+ Hotellvistelse. Det är dyrt men onekligen praktiskt.

- Taxi. Satan, vilken glädjekalkyl jag gjort. Jag lyckades missa budget med 200 %.

- Tåg. Inget fel på tåg egentligen, men skaffa platsbiljetter. Att stå upp när man är tokbakis är påfrestande.