måndag, november 27, 2006
The End of Rocky D
Gud välsigne läkemedelsbranschen. Vad vore jag utan Ipren t ex. Äntligen börjar bastarden på halsen ge vika. Det är makalöst vad lite Stafylokocker kan göra på några dagar. Idag kan man åtminstone greppa kring bölden mellan tummen och pekfingret. I fredags däremot gick man definitivt säker mot strypmord. Då hade det behövts en tross till en atlantångare för att nå runt halsen. Skönt att man åter kan få på sig t-shirten utan att klippa upp v-ringningen. Påminde inte så lite om Pop-Eye the sailorman.
Stafylokocker är förädiska men det är onekligen småpotatis mot vad Putin utsätter sina avhoppade spioner med. Lite Polonium 210 i koppen och det sista man behöver oroa sig för är om man ska bränna sig på teet eller inte. Jag som tyckte Bondfilmerna var overkliga...
Jag besökte Stockholm i helgen och även om det inte riktigt var meningen att jag skulle ha en vit helg så var det mycket trevligt. Min gode vän och kollega (Smuckers) lät mig väl smaka av hans patenterade Björnströmare. Det var i sanning fantastisk burgare som borde gå att göra fin förtjänst på. Därför sprids inga recept här då profiten kommer i orätta händer. Allt jag kan säga är att firman med de gyllene bågarna är djupt oroade och letar efter lite Polonium 210 att förgöra patentinnehavaren med. För att eliminera risken mot matförgiftning rekommenderar jag Smuckers att anställa en munskänk. Finns billiga i den tredje världen. Fungerar dessutom utmärkt som städhjälp (snart avdragsgillt) och barnflicka. Skulle munskänken få sätta livet till finns det fler att tillgå. Latinamerika, Afrika, Asien och Östeuropa har mängder av billig arbetskraft.
Förövrigt såg jag Samen, en gammal vagt bekant figur från högstadietiden, vars minne jag mest bevarar eftersom Lage von Löfgren apropå Samen sa; "Han har avancerat. Han är numera chef för frysdisk fyra på Ica Vallås". Ibland är han obetalbar, Lage. På tal om Lage så ringde han i lördags och deklarerade att han såg fram emot Festivus. Nu vet jag inte hur stor uppslutningen blir kring Festivus i år. Men det kommer jag att ta upp i ett senare inlägg.
Peace!
fredag, november 24, 2006
Rocky Dennis
Vi åkte upp till Stockholm igår för att besöka nära och kära. Samma morgon drabbas jag av en böld på halsen som är i storleksordningen "golfboll". Ett snabbt besök på läkarstationen gjorde att jag fick penicilin utskrivet med omedelbar verkan. Idag har golfbollen vuxit till storleken bandyboll och det börjar kännas otrevligt.
Helt klart är festligheterna i helgen, inte bara hotade utan omöjliga. Jag får suga på något alkoholfritt och proppa i mig piller.
Perfekt tajming...
onsdag, november 15, 2006
King of pop
Någon borde tala om för honom att minnet av den unge Jackson förstörs av bilderna av den gamle. Killen var ju enormt talangfull men uppenbarligen så har någon glömt att dra åt alla skruvarna. Jag tyckte det lät som en vettig avslutning på boken om MJ när han bosatte sig på en konstgjord ö i Indiska Oceanen.
Själv försöker jag bevara minnet av Jackson med Beat It. Bättre än så blir det inte.
tisdag, november 14, 2006
Fröken Graf
Jag kan bara komma på ett skäl till att Chelsea skrev kontrakt med honom. De måste få procent på alla lösnummer kvällstidningarna säljer i Sverige.
Jag längtar till den dag jag slipper läsa om Magnus Hedmans liv och Ulf Larssons bantning på löpsedlarna.
Pokkers!
POKKERS! Nu fungerar det bevisligen igen. Varför vill den inte visa mina skor? Ännu ett bevis på dessa skors abnorma utseende. De klarade inte ens Bloggers censur. Tony...
Här har ni förresten en Koi jag fiskade upp ur dammen när jag inventerade inför vintern. Den här bjässen tillbringar vintern på mor och fars altan.
Nej, inte i den behållaren...
torsdag, november 09, 2006
Den där Frans...
Jag hör snart inget annat än om hur söt den där Frans är. "De där mörka ögonen", osv osv... Inte nog med att han jämt och ständigt lägger ut bilder på sig på nätet, nu är det filmvisning också. Där ligger han och ser allmänt oskyldig ut. Ligga där helt utfläkt på en skinnfäll som ett objekt. Tids nog kommer även han att bli väderbiten med gråa hår vid tinningen. Han borde tänka på vem han allierar sig med.
Gubbaskor
Väl i Ullareds skoaffär nr 1: SkoBoo, hittade jag ett par störtsköna HellyHansen-skor som dessutom var tokbilliga. Enda nackdelen var att de inte fanns i min storlek vilket jag var nära att bortse från bara för att det var ett sådant kap. Min vägledare i ämnet hittade istället ett par bruna Eccoskor med hög sula som var dyrare men i rätt storlek. Jag vägrade givetvis att prova dem. Först... Sedan gick jag motvilligt med på att ENDAST prova dem.
De var ju faktiskt sköna. Väldigt sköna. Jag frågade givetvis om det var gubbaskor men det tyckte inte min sambo. Jag ställde samma fråga ett flertal gånger för att vara på den säkra sidan. Nej, nej. De var jättefina. Till slut slog jag till och köpte Eccoskorna med förbehållet att de ENDAST skulle användas när jag är ute och går.
På måndagen när kom till jobbet satt de på fötterna och första kommentaren var "gubbaskor" från en kollega.
TOONY! Jag är lurad. Hur lyckades jag fastna i fällan med sköna skor? Sköna skor är ju fula skor. TOOONY!
Idag har jag skorna på mig igen. Det är med skräckblandad förtjusning jag använder dem. Enormt praktiska men vansinnigt groteska.
tisdag, november 07, 2006
Hårdrock
Idag vill jag slå ett slag för miljön. Aftonbladet och Expressen har ju helt plötsligt fått dåligt samvete och kör någon form av "trycknerinformationenihalsenpådem"-taktik för att få folk att ändra sina vanor. För mig som efterlängtat en miljödebatt en längre tid känns det bra om än väldigt sent. Jag anser att det borde varit den stora frågan i valet för några veckor sedan, men då hade varken Aftonbladet eller Expressen några som helst tankar på miljön. Hur som helst, bättre sent än aldrig. Frågan är om folk är beredda att ändra sina vanor för att stoppa den negativa utvecklingen i klimatet. Är vi beredda att ta bussen eller tåget istället för bilen? Jag är övertygad om att det krävs krafttag från statligt och överstatligt håll för att få folk att ändra sina vanor. En genomsnittlig västerländsk man tänker att det spelar ingen roll om jag slutar köra bil när alla andra ändå kör. Sant, därför måste alla miljövänliga alternativ sponsras och subventioneras för att stimuleras till användning. Det är ju vansinnigt att en miljöbil fortfarande är dyrare än en vanlig bil.
Nog med moralsnack. Dags att åka hem och byta ut glödlampor, sänka värmen, stänga av tv:n och inte diska med rinnande vatten. När ni ändå är i gång kan ni skänka 50 kr till Världsnaturfonden (WWF) genom att skicka ett SMS med texten "WWF" till 72900. Jag gjorde det igår och hade gått samvete hela kvällen. Fantastiskt.
Kopplingen då. Jo, en stor miljökämpe och en riktig hårdrockare är meterologen Pär Holmgren. Jag lyssnade på honom i somras när han var sommarpratare. En sympatisk kille. Fan, jag skulle behållt hockeyfrillan.
söndag, november 05, 2006
Kul Elfsborg
Bennet, öppna plånboken!
Igår gjorde man en gammal klassiker hemma hos Fritz. En halvböj klämdes, foton togs, datorn gick varm och det dansades i vanlig ordning. Till och med hantlarna var framme igen. Allt var som vanligt. Lite trött i ögonen idag men annars är man i hygglig form, faktiskt.
Till sist; jag var lite orolig ett tag men idag fick vi det bekräftat. Anders Svensson äter tacos...
onsdag, november 01, 2006
Skoog eller Skock?
För er som var med när det begav sig: Igår såg/träffade jag en gammal klassisk figur från tiden då erfarenhet inte fanns med på meritlistan. Jag återkommer till personen ifråga, men först tänkte jag tillåta mig att frossa i nostalgi.
Tiden jag syftar på är högstadie- och gymnasietiden. Först högstadiet. Då handlade livet om i kronologisk ordning; spela fotboll, sitta och spana in tjejer på rasterna, lyssna på Iron Maiden, testa snus bakom sjukhemmet, käka chips i Gustens källare, köra moppe, komma över en flaska booze till helgen, dricka Cuba cola i Gustens källare, beställa skivor på Ginza. Under samma tid gjorde man sina första, riktiga, trevande försök som Casanova med minst sagt skralt resultat. Ganska kort därefter kapade jag större delen av min hockeyfrilla. Inte för att det hade någon omedelbar effekt på min dragningskraft hos det motsatta könet, men det har ett stort symboliskt värde. På den tiden fanns det inga mål, ingen framtid. Bara nuet. De enda planer som någonsin funnits var att bli fotbollsproffs och det förstår ju alla att sådana fåfänga planer var menade att grusas. Valet av gymnasielinje baserades endast på vilka andra som sökte samma linje och hur många tjejer det fanns på skolan.
Sedan kom gymnasietiden. Då handlade livet om mera booze, mindre fotboll, mera gym, solariebränna, ännu mer spanande på tjejer, Rocky Dennis, däckningar, Rodrigos flottkiosk, för stora kavajer, körkort och mycket ångest. Perioden som följde direkt efter gymnasiet var ju en själslig katastrof. Det var först då som man insåg att man borde haft en plan med livet. Vad vill man blir när man blir stor? Vilken fråga?! Första gången man verkligen tog frågan på allvar var man redan vuxen. Åtminstone myndig. Vilken ångest.
Kort sagt, livet var ömsom vin ömsom vatten.
Nu åter till personen i inledningen. Jag såg alltså en kille på gymmet igår som jag minns endast svagt från nämnda period. Han gick åtminstone i en parallellklass under högstadiet. Följande stödord kan sammanfatta mina fragmentariska minnen: Liknade Benny Hill och hade en hund med blå tunga.
Senare är han mest känd hos mig för en scen utspelad på Brogatan i Halmstad en sommar. En bekant (kallad Quint i sagorna) cyklar från stranden genom stan. Väl på Brogatan i centrum ser han Thomas Skoog (en gammal klasskamrat) en bit fram på samma gata. Deras blickar möts och med några meter kvar höjer Quint armen och de möts i en klassisk high five i farten. Inte ett ord utbyttes och frågan är om de pratats vid efter det heller. Sist jag såg Skoog var i TV när han var strejkvakt åt Komunal under deras strejk för några år sedan. Han gjorde ett kort utalande om deras uthållighet om jag inte minns helt fel.
Allt jag kan säga om honom idag är att han är sig lik, men att han förmodligen borde börjat på gymmet betydligt tidigare. En betydande kalaskula, ett klotrunt huvud och ett par pinniga ben dokumenterades.
En fråga som plågar mig dock är; Varför får jag för mig att han kallades Tom Skock? Kan någon hjälpa mig med det så är jag tacksam.