En kär vän brukar använda ordspråket: inget kalas utan kras. Det går att aplicera på helgens party på Kaptensgatan 1.
Det var bra drag och mycket folk. Jag hade laddat upp med 24 timmar 80-talsmusik. Problemen började redan dagen innan när jag bränt all musik på DVD och hälften av låtarna gick i slowmotion. Efter det vägrade min DVD spela upp något annat i annat än slowmotion. Väldigt lyckat...
Så mitt under kalaset fick jag under påverkan av berusningsmedel damma av min gamla CD-spelare. Väl anslutning till resten av anläggningen var det klackarna i taket. Strax efter elva annonserade jag sista låten första gången. Sedan kom den sista låten i strid ström till kl 0030 då kärringen på våning två kom in och talade om att hon trots en lägenhet emellan och öronproppar inte kunde sova. Då var det dags att gå in till stan...
måndag, september 11, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar