Så var det dags. Det är snart badtemperatur och vi upplever en svår torka och vad passar bättre än lite hockey-VM.
Som sagt. Allt jag behöver är ett besked om att levern är okej, sedan leker livet igen. Jag har inte käkat en värktablett på en månad snart och de har ringt från apoteket och undrat vart jag tagit vägen.
Imorgon hoppas jag att staketet blir klart. Det är årets projekt. Det vallfärdar folk från hela västra Halmstad. Häromdagen gick det förbi en dam med hund från Pålsbo som lovordade vårt bygge. Hon ville veta vart vi köpt virket och hur man gick till väga. Jag tror jag har en framtid i staketbyggarbranschen. Jag behöver bara få upp tempot lite.
2 kommentarer:
You´re looking good, Roy!
/Quint
Jag vet. De kallar mig handyman i området. Jag går ofta omkring med mina arbetarhandskar bara för att visa att jag minsann har ett par. De har jag "lånat" på jobbet någon gång på mitten av 90-talet. De kom till användning till slut.
/Hunken Mr H
Skicka en kommentar