En organisation i kris. Så vill jag beskriva Halmstads BK idag. Det som visades upp idag på Örjans Vall var inget annat än beviset på att Superettan är nära. Nu känns det fullständigt naturligt. Jag undrar om det inte rent av kanske är det stålbad klubben behöver. Klubben genomsyras av tanken på kontinuitet och lågbudget men allt jag ser är livstidsanställda ledare och mätta spelare.
Bevisen är många men jag väljer att rikta in mig på den viktigaste och det är chefstränare Jan Andersson. Det håller inte längre. Det har jag sagt i tre år och det blir bara tydligare för varje säsong. Endast en svag styrelse håller honom kvar i organisationen.
Ett annat tydligt bevis på organisations totala handfallenhet är livstidsanställningen av Egon. Speakern som lovades av den gamle Stig Nilsson en gång i tiden att han skulle få hålla på så länge han själv ville. Inte Stigs bästa beslut. Egon tog honom på orden. En stark ledning hade talat Egon till rätta.
Nytt för i år är att inte kan betala i kassan utan måste köpa biljetten utanför i en hydda. Kan vara det mest korkade beslut som fattats. Trots att det bara var 6000 åskådare ringlade köerna långa utanför arenan trots att matchen börjat sen 10 minuter. En braksuccé. Folk vände och gick hem. De som gick in var vansinniga och med tanke på fotbollen så kommer de aldrig tillbaka.
Nej, superettan känns nästan lockande. En rejäl utrensning i klubben och sedan efter ett par år tillbaka i allsvenskan. Hungriga som satan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar