Safari är en blivande storstjärna

Egentligen är det ett gott tecken att jag har huvudvärk och att jag är allmänt irriterad idag. Jag var fullständigt vansinnig när jag direkt efter Skoogs 1-3 mål igår gick hem. Det var ren, oförfalskad ilska. Jag hatar att förlora. Jag hatar ännu mer att förlora hemma och jag hatar mest av allt att förlora mot Malmö. Idag försöker jag se något mer nyanserat på matchen, men faktum kvarstår: HBK hade chansen att distansera Malmö och behålla guldsitsen. Nu är serien ett getingbo och det känns som 5-6 lag är kapabla att ta hem guldet med lite flyt med domslut och skador. Det goda med att jag var så heligt förbannad är att det var så länge sedan jag gick hem från Örjans Vall efter en förlust. Måtte det ta lika lång tid innan jag upplever det igen.

Igår underpresterade samtliga i HBK. Min favorit Mattisson var rent genomusel för en gång skull. Rosén gick på samtliga finter från Safari och måste ha haft den tyngsta matchen för året igår. Janne borde ha agerat långt innan Malmö tog ledningen. Det var bara en tidsfråga och ett par fantomräddningar från Bahne innan målen skulle trilla in. Safari var bländande. Hela försvaret uppträdde stabbigt och som Peter Mikkelsen skrev i krönikan så saknades det press. Malmö fick rulla boll alldeles för enkelt i andra halvlek. Jag tycker man kan kräva mer av erkända slitvargar som Mattisson, Ante och Sebastian Johansson. Det ska fan smaka blod i munnen när man möter Malmö.

Det är dock lite väl tidigt att ge upp gulddrömmarna. Däremot kan det lika väl bli en 6-7 plats som en pallplats. Så jämnt är det. Med Bajen borta och IFK hemma och med tre matcher utan vinst bakom sig så gäller det att vässa hörntänderna och visa lite vinnarinstinkt framöver.

Saknade Emra i andra halvlek igår…