lördag, maj 26, 2012

Eurovision, Giro D'Italia och rakade ben.

Ikväll var det tänkt att det skulle vara fest. Men inatt utbröt rena hostorgien i barnkammaren. Ingen sömn för någon och feber på det och inställd fest.

Tillbringade istället eftermiddagen med Girots sista bergsetapp. Dopade eller inte. Det är imponerande insatser.

Huruvida det var med inspiration från Girot eller inte, men ikväll bad jag min fru raka benen på mig. Slet ut hyveln totalt. Det utspelade sig en del minst sagt avancerade ställningar framför tv:n för att avlägsna allt ludd och jag är tacksam att det inte finns några vittnen. Hur som helst, det var denna veckas lördagsnöje. För 26 låtar Eurovision orkar ju ingen genomlida utan annan förströelse.

Vill passa på att gratulera en av mina få läsare till den nyanlända dottern. Stort, Herr Ordförande!

onsdag, maj 23, 2012

23 dagar kvar

Snart är det dags för Vätternrundan igen. Igår stack jag iväg själv i värmen och fick 7,5 mil i benen. Det är en sliten klyscha, men Sverige är vackert så här års. När vädret dessutom är som det är just nu finns det inte mycket att klaga på. Skulle vara att bonnabrännan börjar bli väl markant...

Min form är relativt god. Jag har varit frisk hela våren vilket är häpnadsväckande och förmodligen ligger väl en förkylning och väntar på mig vilken vecka som helst. Den friska våren har i alla fall gjort att jag har kunnat cykla en hel del. Ungefär 145 mil från mars och till idag. Varav 60 mil i maj. Jag hoppas att jag får ytterligare 40-50 mil innan Vättern och kan jag bara hålla mig frisk så ska jag vara i tidernas cykelform den 16/6. Målet att cykla under 8,5 timme känns succesivt allt mer realistiskt. Får jag 30 punkteringsfria mil runt Vättern och hyggligt väder så ska jag klara det.

Det som inte riktigt har gått som planerat är mitt kalkylerade viktras. Med knappt 3 veckor kvar ligger jag 2,8 kg över målet vilket i sig inte är någon katastrof men med den träning jag späkat min kropp borde jag tappat mer. Tyvärr lider jag av tungt missbruk av kolhydrater i allmänhet och socker i synnerhet. Jag har helt enkelt inte tillräcklig karaktär för att låta bli att äta sånt jag inte borde.

Jag har några laster och Pepsi är den största.

Status:
Vikt 70,8 kg
Sträcka hittills: 145 mil

söndag, maj 20, 2012

Blytungt

Captainstreet Breezen igår känns idag. Jisses. Det som förr var ett stående inslag varje helg känns idag som jag fått groggarna spetsade med arsenik.

tisdag, maj 15, 2012

Suck

I min ålder får man vara nöjd om man har jämn avföring.

Den senaste tiden har jag inte varit nöjd...

Mickey Mouse has left the building.

Hjärnornas kamp vanns överlägset av musen. Jag har trots 8 fällor inte lyckats haffa Musse. Nu är det två veckor sedan han vittjade fällan och skrattade åt mig så det ekade i väggarna.

måndag, maj 14, 2012

Saker hittade i tvättmaskinen mitt i natten...

Svärmors tankkort och en tub superlim. Det senare var mindre bra. Kvarglömt i min byxficka. Jag kommer inte kunna få ner något i den fickan fler gånger.

71,5

3,5 kvar.

Bonnabränna

Glömde smörja in mig innan jag cyklade idag. Fan...

fredag, maj 04, 2012

Musse Pigg

Nu har det hänt igen. Objudna gäster har tagit sig in i huset och gör livet surt för mig. En mus eller flera. Osäker på antalet men någon har tagit sig in och jag får inte tag på den. Gång på gång överlistar den mig. Jag laddar fällan med godsaker men den klipske jäveln hånar mig genom att helt sonika sno käket från fällan och dra utan att utlösa mekaniken. Nougaten som jag först gillrade fällan med käkade den upp på plats och lämnade bara några smulor efter sig. Osten som jag satte dit igår likaså. Enormt frustrerande. Fällorna får helgen på sig sen ringer jag Anticimex. Jag är farligt nära ett Falling Down-läge.

Två räcker

Det har tagit ett tag men nu är jag övertygad. Det räcker med två barn. Det är fullt tillräckligt. Jag har räknat ut att om jag bara får behålla mitt jobb och familjen får vara frisk så har jag goda chanser att behålla min relativt goda mentala hälsa genom de förädiska småbarnsåren. Jag utesluter inte att jag kommer behöva professionell hjälp för att behålla/återta den psykiska hälsan men jag är övertygad om att det kommer gå under förutsättningen att jag inte utsätter mig för risken att skaffa ett barn till... 

71,9 kg

Det tar sig men 4 kg på 5 veckor blir väl strängt att gå ner. Det var lättare förr. Då räckte det att jag snörade på mig löparskorna så gick jag ner 6 kg. Idag krävs det lite mer. Å andra sidan har jag fruktansvärt dålig karaktär. Träningen går bra men jag äter ju samma skit som vanligt. Om man verkligen kan bli sockerberoende så är jag definitivt det. Det ständiga suget efter något onyttigt är anmärkningsvärt.

Om jag skulle bli skadad eller sjuk och bli sängliggandes kommer jag inte bli en vacker syn. Jag ser framför mig en svettig, klotrund, medelålders man uppbullad med kuddar i sängen med hämtpizza i kartong i knät, fjärrkontrollen i ena handen och en pepsi i den andra.

Fy fan. Det är dags att gå i terapi snart känner jag.

söndag, april 29, 2012

Det började 1976...

Roy Hodgson som Englands förbundskapten? That's bad news for Sweden. Ta Redknapp istället

lördag, april 28, 2012

72,9

Det går för långsamt. Alldeles för långsamt. Imorgon 15 mil på cykeln. Can't wait...

söndag, april 22, 2012

Är det värt det?

Cyklade 13 mil idag. Rundan såg bra ut på kartan men det skulle visa sig att den utvecklade sig till en mardröm.

Första två timmarna var det som en dröm. Fina, små vägar genom Halmstads landsbyggd och senare Laholms. Bra asfalt, lite trafik, bra terräng, ingen vind och uppehåll. Sen kom regnet. Ett iskallt, ihållande regn som snart kom från alla håll. Speciellt nerifrån asfalten. Det dröjer inte länge innan man blir genomblöt och givetvis fullständigt iskall. I detta läge är det 8 mil hem. Så länge man cyklar i ett jämnt, hårt tempo kan man hantera kylan men stannar man är det kört så vi höjde tempot och nollställde skallarna. Då kommer nästa motgång. Punktering i gruppen. En kvart i ett dike för byte av slang med stelfrusna, våta fingrar. En riktig hit. Sen var det upp på cyklarna igen. Det finns bara en sak som är värre än att stå genomblöt i ett iskallt regn. Det är att börja cykla igen genomblöt i ett iskallt regn. Tänderna skakade så jag trodde de skulle lossna från käken. Jag stängde munnen för att för att få behålla tänderna och för att slippa svälja gruset som stänker upp från vägen. De sista två timmarna kan summeras som en kamp med iskallt vatten, extremt dåliga vägar, ständiga stopp och trötta cyklister.

När jag kom hem gick jag raka vägen in i duschen med kläderna på. Underskattat måste jag säga. Värmen blev mer jämnt fördelat med kläderna på i duschen. Dessutom spolade jag bort den värsta smutsen innan jag la kläderna i tvättmaskinen. En halvtimme senare hade jag tinat upp. Årets längsta dusch, helt klart.

lördag, april 21, 2012

Vår

Tappade precis grilltången i gräset.

Hur är det nu man säger? Lite dressjord rensar magen...?

Ett litet steg för mänskligheten...

...men ett stort steg för Julia. Idag tog hon det första. 9 månader och 12 dagar.

lördag, april 14, 2012

Hemmapremiär

Sol, fin gräsmatta, Degerfors, vinst och en ny räv som maskot. Superettan känns okej om än alldeles för mycket Ullared. Inget fel på Ullared men Superettan är divisionen under en av Europas sämsta fotbollsligor.

William följde med till Örjans Vall. Pappa glömde ta med kontanter. Vem mer än svartbyggare tar emot cash idag!? William ville, i tur och ordning, ha egen sugrörsdricka, ha egen flagga, åka hem, ha korv med bröd, krama räven, snyta sig och gå och kissa. Han fick allt men jag fick låna kontanter till allt utom flaggan. För i souvenirshopen tog de kort.

Jag laddade ner hbk-appen häromdagen. Idag kunde jag inte handla tilltugg för att de inte tog kort på matchen. Det finns en del att jobba på fortfarande, Klubben. Men 2-0 kändes kassaskåpssäkert, även om det finns mycket att göra innan vi kan börja prata om att spela i en av Europas sämsta ligor till nästa år.

onsdag, april 11, 2012

Regn, gips och isolering

Jag noterades för nytt lågvattensmärke igår. Jag spatserade rakt in på K-Rauta i regn iklädd Foppatofflor på fötterna.

Jag försöker minimera hemmaprojekten. De som inte går att ställa in, skjuter jag åtminstone på framtiden. Det har resulterat i en rekordlång "att göra-lista". Igår kom verkligheten ifatt mig och det var dags att skapa ett nytt rum i vårt alldeles för lilla boende. Jag insåg att hoppet var ute för en snabb flytt till en stor enplansvilla i närheten. Istället får alltså nuvarande radhusboende anpassas till den växande familjen. Missförstå mig inte. Chansen att vi rent antalsmässigt ska öka ytterligare är ofattbart liten. Ett barn till och jag får ta in på hospital för kroniskt nervsvaga. Nej, växandet består istället av våra existerande barn och deras behov av egna rum. I Julias fall handlar det för tydlighetens skull om föräldrarnas behov av att få tillgång till det som en gång var deras sovrum igen.

Sent igår kväll blev i alla fall gipsväggen klar. Det som återstår är spackling och tapetsering och slutligen montering av dörr och lister.

Slutligen en fundering: varför ägnar jag tid och energi på vädret? Just nu är jag vansinnigt irriterad på regnandet. Hur jag än anstränger mig har jag inte lyckats påverka vädret i den riktning jag önskat. Utsikterna att lyckas den närmaste framtiden ser jag som ringa. Låt oss då enas om att det är helt meningslöst att bli skogstokig på grund av hällregn när man väntar på spårvagn. Bra. Då säger vi så. Peace!

fredag, april 06, 2012

Långfredag

Det regnar, det är kallt. Det blåser och de hotar med snö och minusgrader i natt. Det är långfredag och jag gick till gymmet för att väga mig.

Jag var inte ensam. Fler var less på vädret och ville svettas. Alldeles för många.

Till råga på allt så är vågen helt snett på det. 73,6 kg efter 25 min på löpbandet och styrketräning. Jag avskyr när det inte går åt rätt håll.