Förr inträffade det nästan undantagslöst på lördagar efter en runda på gymmet och en halvtimme under lysrören. Den där "looking good"-känslan förstärktes sen med rikliga mängder alkohol och kvällen slutade alltid på Mårtenssons scen, svettig som Elvis i Las Vegas, dansande som John Travolta.
Numera inträffar den där känslan oerhört sällan och nästan undantagslöst på sommaren när man fått lite sol, tappat några kilon, varit några gånger på gymmet och gjort sin årliga klädesinköpsrunda.
Man känner sig stekhet. Man blir 10 cm längre, går med mjuka rörelser, gärna i takt med en låt som spelas i omgivningen och det känns som den naturligaste saken i världen. En sådan dag kan jag gå på stan med en systempåse i handen och få det att se ut som en dyr accessoar. En sån dag känns det som att alla tittar på mig som om jag vore James Dean eller Steve McQueen. Det är en härlig känsla. En euforisk känsla.
Idag är det ingen sån dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar