Koma

Mats Olsson på Expressen skrev för ett tag sedan att bredbandet på X2000 mellan Stockholm och Göteborg var långsamt. Jag kan inte annat än hålla med. Det är en katastrof om man vill jobba. Det påminner lite grann om tiden då man bodde på Klassikergatan i Hisings Backa och hade internet via telefonen och beslöt sig för att ladda hem låtar och samtidigt läsa aftonbladet. Man kunde gå och duscha, laga mat, kolla på nyheterna på tv och äta mellan varje uppdatering av ny sida. Då förstod jag inte riktigt tjusningen med internet hemma. Det gick ju så ofantligt mycket snabbare på jobbet. Så varför surfa hemma när man kunde surfa på jobbet. Idag har jag ändrat inställning lite grann. Jag surfar fortfarande efter husbehov på jobbet men kan inte vara utan det hemma. Trådlös router och en Sony Vaio och jag kan stå i duschen och surfa samtidigt.

Steg upp 0430 imorse och kommer hem strax innan 2200 ikväll. I bästa fall. 10 timmar på tåget idag. Järnvägen är mitt yrke...

HBK fortsätter imponera. Inte ett mål på två matcher och Janne Andersson bad om tålamod med sina forwards för tre omgångar sedan. Nu är mitt tålamod slut. Arvidsson är en lojal krigare men nu räcker det. Bänka honom omedelbart. Han är lika iskall en pigelin i Antarktis. Förr skapade han åtminstone målchanser. Nu verkar han kroniskt alergisk mot målsituationer. Sedan hoppas jag Texas blir frisk illa kvickt. Tommy Jönsson på vänsterbacken påminner om 110-vägskylt på nära håll när hastigheten närmar sig 140. Han är en stenstod, ett rundningsmärke och i bästa fall står han i vägen för ett eller annat vådaskott. Bli frisk, Texas.

Ljungskile hemma nästa gång. Jag vågar knappt tänka på det men 0-0 måste ha extremt lågt odds.

Har lite ont i hälsenorna sedan igår men annars måste jag stolt påstå att jag är förhållandevis fräsch efter 21 km löpning igår. Men jag hinner få alla världens åkommor innan den 17 maj när det är Göteborgsvarvet. Det är ju hög tid för en förkylning.