Nu har jag gått från att tro på tre raka förluster i EM till att hela tiden få Henkes slängnick mot Bulgarien 04 på näthinnan. Det känns som att det inte kan gå dåligt med Larsson i truppen. Vilken lyckokänsla. Fantastiskt.
Dags att köpa klapphatt, landslagströja (Tack, Fahrman) och gul och blå ansiktsfärg. Den 10 juni smäller det. Den 14:e sitter jag på en camping i Motala efter att ha kört Vätternrundan. Det finns en risk att det blir fest.
Förra helgen cyklade jag Hallandsloppet. Efter loppet satt jag och skröt tillsammans med mina cykelkamrater över lite grillad mat och lite alkolhol. Helt plötsligt kom jag över en Iron Maiden-biljett till Ullevi den 26/7. Det ska bli skitkul. Jag har aldrig sett Maiden live men är lite nervös att jag inte ska passa in bland allt folk med långt, stripigt hår som har snötvättade jeans och dricker öl ur horn. Jag får nog se till att skaffa en t-shirt så att jag smälter in. Ställer också in samtliga frisörbesök fram till den 26/7.
Var köper man Maiden-tröjor?
För att snabbt övergå till mitt senaste lyssnarprojekt, så är jag helt frälst på Lionel Richie igen. Denna ganska smaklösa rapakalja som jag redan på 80-talet föraktade har för mig blivit en nostalgitripp utan dess like. Jag säger bara: Det är 1984. Man vaknar tidigt en morgon och går upp och tittar på reprisen av OS-invigningen i Los Angeles. En raketförsedd snubbe flyger rätt in i mitt hjärta. Jag sitter bara och gapar. Sedan tar Carl Lewis fyra guld. Ragnar Skanåker tar silver i pistol. Sovjet bojkottar. Mary-Lou Retton vann gymnastikens mångkamp. Patrik Sjöberg tar silver på 2,33. Allt till tonerna av "All night long". Säg inte att ni inte minns. Våga erkänna den pulserande, överproducerade musiken med trumpeter, afrikanska körer, latinska rytmer. Let´s have a party... Siesta, forever... All night long... Dancing in the street... Förutsägbart men idag köper jag det rakt av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar