Vaccinerad och klar

Då ska vi se. Jag fick min fix i eftermiddags. En dos svininfluensavaccin rakt in i armen. Oddsen för svininfluensa har med andra ord minskat, vilket känns top of the morning.

Kort biografi med litet testamente. Thåström är tillbaka. Kanske inte bättre än någonsin men tillräckligt bra.

Plötsligt händer det...

Janne Andersson har i samförstånd med klubben beslutat sig för att lämna HBK. Det enda logiska beslutet. Jag tackar Janne för hans kloka beslut och önskar honom lycka till i framtiden. Nu hoppas jag att styrelsen ransakar sig själv och resten av organisationen. Ingen ska lura mig att Janne är den enda syndaren i HBK. In med proffsigt folk och en ny fräsch tränare. Satsa på talangutveckling och att fixa en ny/renoverad arena. Då tror jag folket hittar tillbaka, men HBK måste moderniseras annars är det snart bara korvätande och kaffedrickande pensionärer som kommer på matcherna.

Foppa rules

Rögle - Foppa 1 - 2. En häftig upplevelse. Måtte han hålla sig hel säsongen ut. Hockey live är bättre än fotboll. Det är bara att erkänna. HBK har mycket att lära när det gäller arrangemang.

Ibland har man flyt...

Jag ska gå på hockey på lördag. Nej, det är inte Hammers. Jag ska faktiskt gå på elitseriehockey för första gången i mitt liv. I Ängelholm dessutom. Bill har fixat tickets till Rögle - Modo. Ska bli kul och när man sen möts av nyheten att Peter Forsberg gör ännu en comeback lagom till denna match kan jag ärligen säga att jag är hockeyfrälst. När man läser om Foppa kan man inte annat än slås av hans kärlek till idrotten och sin moderklubb. Man önskar att det var mer vanligt förekommande.

Julen står för dörren

Det känns som det var förra veckan, men det är snart ett år sedan man senast jämrade sig över att det snart är jul igen. Så nu är det alltså dags att oroa sig för släkt, vänner, julmat, julbord och framför allt julklappar igen. Men jag har bestämt mig i år för att försöka ha en positiv inställning till julen. Det går ju ändå inte att göra något åt att det faktiskt är jul. Så jag tar i år tjuren vid hornen och säger MERRY CHRISTMAS redan nu.
Hörde Not Forever med Popsicle på radion på väg till jobbet. Det var inte igår. Påminde mig om min makalösa indieperiod (1993-97) och för mig startade den nog med just Popsicle. Popsicle ersattes sedan av Oasis, Kent och egentligen allt som hade någon som helst koppling med indiepopen. Jag tröttnade så småningom och de sista som gjorde avtryck ur genren var The Verve. Drugs Don´t Work är fortfarande en jävligt bra låt. På den tiden trodde man att Oasis skulle regera i minst 20 år. Med facit i hand så är det ju bara Kent som överlevt med äran i behåll.

Ingen svininfluensa - än...

Det blev en liten men naggande god febertopp i Trollhättan. Den försvann redan på morgontimmarna och redan till helgen var jag åter vig och gymnastisk. Tyvärr har jag så sjukt mycket att stå i på jobbet att jag ständigt kommer hem sent och därför inte prioriterar bloggen i den utsträckning som jag själv anser lämpligt. Därav min sena friskförklaring. Mitt testamente gäller dock om jag skulle springa på något annat virus av mer elakartad karaktär. Men just nu känner jag mig ganska frisk och svininfluensan håller jag stången med litervis med alkogel och flyr omedelbart om någon hostar eller nyser i min närhet.

Häromdagen fick jag hem en räkning från gymmet där de ville att jag skulle förnya mitt årskort. Jag blev först irriterad och tänkte att de snikna jävlarna försökte lura mig. Jag hade ju precis köpt nytt kort... Det visade sig att det var ett år sedan. Det visade sig också att jag inte varit på gymmet sen januari. Det tog två ångestfyllda dygn innan jag letade upp gymkortet, dammade av det och begav mig dit för att späka min dekadenta kropp. Nu har jag varit där två gånger och har därmed fått ner kostnaden per besök med 200 % detta året. Jag har fram till den sista november innan jag måste förnya kortet och jag räknar med att förbättra affären ytterligare.

Ligger nedbäddad på hotell i Trollhättan.

Jag har lite feber och fryser som en hund. Det är inte utan att jag misstänker svininfluensa. Om det skulle vara så illa så vill jag bara tacka för den här tiden. Jag har haft bra liv bortsett från några tunga år i 20-års åldern som formade min bittra och ironiska inställning till livet. En inställning som i viss mån ändrades när jag blev farsa. Jag lämnar efter mig väldigt lite. Uterummet är nästan klart men det behöver målas. Min Tintinsamling och mina gamla vinyl-skivor ska William ha. Resten får min sambo. Jag vill helst att ni minns mig i min röda studentkostym. Ha det...

Oväntat

Fritz blev farsa igår till en dotter. Vem hade anat det för ett år sedan?

Stort Grattis!

Töntarna

Kent gör det inte bekvämt för sig. Såg Skavland i helgen och det normala och fullt naturliga hade väl varit om de lirade singeln Töntarna som vevats rätt flitigt de senaste veckorna. Den är ju dessutom rätt bra även om jag inte är överförtjust i den alltmer syntdominerande stilen. Men Kent gör inte som alla andra. De lirar Svarta Linjen. Den är om vi utrycker oss milt inte lika radiovänlig och kräver nog ett antal lyssningar innan man inser dess storhet.

Nu gäller att lyssna in sig på nya albumet Röd. Kent är aldrig dåliga men det är som med all annan musik när man blir äldre, den berör inte på samma sätt längre. Innan kunde man sitta med en ny Kentplatta och analysera den i atomer. Sist det hände var Vapen & Ammunition. Sen blev jag gammal och trött.

Tak över huvudet

Jag tittar tillbaka på de stressigaste veckorna i mitt 35 åriga liv. Att kombinera ett för tillfället vilt galopperande arbete och hemmasnickeri är inte min melodi. Jag skulle behövt vara ledig i minst en vecka för att fixa uterummet på ett vettigt sätt från början. Nu var det inte möjligt så då återstod helgarbete och jag bad om bra väder. Jag blev inte bönhörd de två första helgerna och jag erkänner att jag var nära att kasta in handduken. Borra ner mig under täcket och hänvisa till svininfluensan. Men i helgen fick vi upp rummet och nu känns det som jag kan andas utan ett tons tryck över bröstet. Visst återstår det en del arbete. Men paniken är borta och nu kan man ta spackling, målning, slipning när helst andan faller på.

Taket är på plats

Nu är det dags för glasväggarna.