Tjänstefel att inte försöka

Nu visade han det igen. Henrik Larsson. Han är den störste fotbollspelaren i Sverige genom alla tider. Han är gammal men han är inte slut. Långt ifrån. Jag skulle vilja påstå att han går rakt in i en svensk landslagsuppställning, men jag nöjer mig om han sitter på bänken och hoppar in i andra halvlek mot Grekland.



Han säger att han inte är sugen. Men han har ändrat sig förr och att inte försöka övertala honom att ställa upp en sista gång vore inget annat än tjänstefel av herrarna Lagerbäck och Andersson.



Halva landslaget dras med skador och stukade självförtroende. Vad vore mer självklart än att be Larsson att ställa upp i denna nöd? Zlatan och Elmander spelar om de är friska. Allbäck ska med. Men övriga är bara utfyllnad. Rosenberg gör mål då och då i Tyskland men aldrig i landslaget, Berg är småskadad och för oerfaren. Övriga göre sig icke besvär.



Henrik Larsson kan med fördel också användas på mittfältet.



Nu har jag små förhoppningar om att Lagerbäck ska ta sitt förnuft till fånga och ringa Larsson. Ännu mindre tror jag han läser min blogg. Men för tusan gubbar! Kan Litmanen spela i finska landslaget med sin sargade kropp så ser jag ingen anledning till att Henrik Larsson inte skulle vara med i det svenska.



Larsson till Österrike!

Frukost

Våfflor till frukost kan jag lätt vänja mig vid. Ikväll invigde vi den nya grillen också. Inte utan att man är proppmätt.

Kalmar - kultlaget

Nanne Bergstrand må vara trist men laget han leder är det definitivt inte. Myten om tråkiga Kalmar kunde inte vara mer fel men tack vare myten har det skapats en kultstämpel kring benknäckargänget i från Småland. Kalmar är idag ett sammansvetsat gäng med några kulturbärare som bas. Spelare som Bagarn Rosengren, Tobias Carlsson, Peter Wastå, Lasse Johansson och Henrik Rydström betyder oerhört mycket för laget. Sedan spetsar de laget med några brassar och Elmbröderna. Brassarna behövs men de är knappast ryggraden i lagbygget. Elmbröderna är ju kusligt effektiva. Finns det något liknande historiskt? Tre bröder som alla är tongivande i ett allsvenskt topplag. Samtidigt! Sedan måste man ju lyfta på hatten för Nanne när han lyckas hitta rätt position för Patrik Ingelsten. Jag tycker uppriktigt sagt att det är kul att det går bra för Ingelsten. Han blev hånad i Halmstad och utbuad när han byttes in. Ingen förtjänar en sådan behandling av sin hemmapublik. Men jag vidhåller att han inte lyckades i HBK. Han är heller ingen stor fotbollspelare men likväl är det han som leder skytteligan idag och ändå pratar alla om Rajalakso.

Stockholmslagens eviga tjat om tråkiga Kalmar sporrar laget och det skulle förvåna mig om de inte vinner allsvenskan i år. Så bra är de. Läs gärna Henrik Rydströms blogg. Alltid rolig och ganska informationsrik.

HBK vann igår borta mot Örebro. 0-1. Det var inte vackert men det var 3 viktiga pinnar. Publiken skanderade "Fotbollsmördare" i andra halvlek när klubben backade hem som mest. 11-1 i hörnor och 63%-37% i spelövertag för Örebro skvallrar om matchbilden. Visst tycker jag HBK backade ner onödigt långt långa stunder men jag tycker inte heller man behöver skämmas. Det var effektivt och det blev tre poäng.

GAIS hemma på söndag.

Jag leder drömelvan ser jag. Detta trots att jag inte gjort ett enda byte de senaste två omgångarna. Jag hade totalt missat att Sidleds-Danne var avstängd. Nu gäller det att slå vakt om ledningen.

Det är jag som är Svensson

Igår var det som i slutet på en lycklig svensk film.

Vi körde inom och köpte en gräsklippare på Maxi på vägen hem från jobbet. En handjagare. "En perfekt gräsklippare för den lilla trädgården". Det lät liksom klippt och skuret för mig. Så när vi kom hem satte jag mig på altanen och börjar montera ihop klipparen i solskenet. Fåglarna kvittrade och det sprang omkring en fasan utanför tomten. Grannarna var ute i sina trädgårdar. Någon skrubbade altandäcket efter vinterns blåsande. Någon inventerade knopparna på de nyplanterade häckplantorna. Efter en del strul lyckades jag till slut montera ihop den där klipparen och det var äntligen dags för mig ge mig ut på vår enorma gräsyta med min splitternya handjagare. Munterheten var stor från mina grannar när de såg att jag fick slita hårt med det ankelhöga saftiga gräset. Någon kastade ur sig en kommentar över häcken och jag blev tvungen att sluta klippa för att höra vad han sa. Sedan stod jag där och pratade, hängandes över min nya gräsklippare, om det fina vädret, förrådsutrymmet som är för litet, råspont på vinden, markisfärger, underliga grannar på den andra gården, bullar i ugnen och helt plötsligt så står man uppe i deras sovrum och diskuterar flytt av väggar för att få plats med barnsängar mm...

Vad hände?

Jag är förbluffad över hur snabbt jag acklimatiserade mig till livet som Svensson. Det känns nästan naturligt att stå där och snacka vuxensaker. Men hur hamnade jag här? Jag minns en tid där lyckan var att ha en halvböj och en kall Cola på en förfest. Där det räckte med tyst bullshit för att tala om för de inbegripna att nu lekte livet. Känslan av eufori när man med kastratröst sjöng med i "How deep is your love" på stereon. Den makalösa upplevelsen att få dansa igång "Insomnia" på ett tomt dansgolv. Att få se Fritz the Cat först upp på scenen på Mårtensson. Hans händerna och armar i vilt fäktande rörelser, blicken fast förankrad i golvet och hans hårt jobbande små fötter som i klassiskt Mc Hammer-manér jobbade sig i sidled. Obetalbara minnen som jag aldrig kommer att glömma. Nu inser jag att de tillhör en bortflyende tid och att den tiden inte kommer tillbaka. Jag har nått Svensson-livet. Jag vet inte hur det gick till men jag konstaterar, trots ett visst vemod, att det är en god sak.

Kusinens kylskåp (Premiär för mobilblogg)

Så många livsmedel har jag aldrig sett tidigare i detta kylskåp. En liter mjölk och en liter jordgubbskräm. Resten malt i flytande form. Fotot taget i fredags. De flesta ölen var redan uppdruckna om ni undrar varför det ser tomt ut.

Ser det inte ut som en marmeladburk längst in?

Skavsår i grenen

Det var en premiärtur som heter duga. Söndrum - Båstad tur och retur. Det är rätt skoj att cykla om man slipper göra det ensam. Att stiga upp i arla morgonstund en söndag tillhör dock inte det jag brukar tillämpa men med facit i hand så var det inte så tokigt. Jag var ju hemma igen redan vid lunch.

Jag trodde jag burit möbler så det räckte för lång tid framöver, men i fredags fick jag snällt hjälpa en vän i nöd. Tre trappor på Kaptensgatan utan hiss. Det borde vara förbjudet. Ring inte mig när skiten ska ut igen. Igår var det dags igen. Då fick jag låna släp och hämta en säng som vi givetvis ska ha upp på andra våningen. När var på plats var det dags att slänga ut mitt kontor därhemma. Kl 2300 gav jag upp och gick och la mig.

Det tog oss ett kvartal att komma i ordning hemma. Nu ser det ut som dagen efter flytten igen. Bra planerat...

Jag är förmodligen jordens mest korkade. Jag ställde en bokhylla framför fiberuttaget i mitt blivande kontor när vi flyttade in. Nu måste jag riva bokhyllan igen bara för att datorn ska byta rum.

/Roy Munson

Surrealistiskt

Det är söndagmorgon. Jag steg upp kl 0700. Tittar ut. Det är frost på bilrutorna. Jag ska cykla ner till Båstad om en timme...

Träningen inför Vätternrundan börjar idag. Då gäller det att gå upp i tid till och med på en söndag. Uppriktigt sagt går jag hellre upp tidigt än att vakna bakis. Så det är inte så hemskt.

Cykelbyxorna sitter tight. Tight som fan. Det borde rimligen betyda att jag väger mer än när jag hade på mig dem sist (Vätternrundan 2007).

Pyret sparkade igår.

Liket lever

Först går klubben och tvålar till Norrköping borta. En förvisso bedrövlig underhållning men det må vara förlåtet när det blir tre poäng. En positiv bieffekt med att Peter Larsson gjorde två mål var att Mr Hydes eleven gjorde en kanonomgång. Kanske den bästa någonsin. Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades jag även byta in Viktor Elm och Rajalakso. De gav några gratispoäng till. Med lite tur kunde min kapten H Larsson också fått lite poäng, men domaren beslutade sig för att Henrik Larson inte skulle få göra några mål denna afton.

Går det att köpa sig ett imunförsvar? Min hals är som vanligt svullen.

The number of the beast

Idag firar vi att jag gjorde den 666:e träffen på Mr Hydes bekännelse sedan jag började räkna. Minns inte när jag började räkna men tydligen är det några som läser här då och då.

Jag lyckades nyktra till igår till slut. Men jag kunde lika gärna förblivit berusad för det var en skitdag rakt igenom. Toppad av HBK:s förlust som man såg på brorsans säsongskort. Klubbens oförmåga att göra mål kan bli förödande. En förlust mot Djurgården suger alltid lite extra också.

Jag hade ca tusen saker på min lista "att göra" igår. Jag lyckades inte bocka av en enda. Jag tror högre makter försöker tala om för mig att jag ska sluta partaja, för trots att jag på efterfesten fick ett bakis-piller i min hand var jag segare än någonsin igår. Jag fastslår härmed för de som händelsevis trodde att de här bakisbrustabletterna fungerade. DET GÖR DE INTE. Totalt talanglösa tabletter. Jag kände mig packad ända fram till lunch tack vare dessa. Så på det sättet fungerade de förvisso. Men sedan slog släggan till som aldrig förr och jag ser fram emot ett par dagars halsbränna och allmänt nedsatt hälsotillstånd. Bakistabletter är Humbug!

King pin

Tooony. Jag är tokbakis idag. Inte riktigt vad jag planerat. Min sambo ska hämtas på tågstationen om ett par timmar och jag är definitivt inte körduglig. Vad gör jag nu?

Var på 25-årsfest igår. Ett bra gille. Började redan kl fem på eftermiddagen och det kan vara förklaringen på varför jag fortfarande känner mig packad. Minns att jag var hemma vid tvåsnåret i natt. Men när jag vaknade kl 0500 imorse och skakade av kyla på soffan framför tv:n var det inte mycket som stämde. Vi backar bandet...

Gillet började med välkomstdrink (Då hade jag givetvis förtänt hos min kusin innan). Sedan begav vi oss direkt till Rejmes Bowlinghall. Great! Det finns bara en sak som jag gör sämre än spela golf. Det är bowling. Med tanke på att jag precis hade spelat årets första golfrunda tidigare på dagen så var ju dagen fulländad. Men jag överraskade alla. Jag slog i likhet med Ishmael Boorg till med 300 poäng på två serier. Varav den ena serien var på 182 pinnar. Helt sanslöst. Jag var on fire.

Med en sådan start på festen var jag ju givetvis helt euforisk och jag minns att jag tänkte; ta det lugnt med drickat annars går det åt helvete! Det gjorde jag under middagen (tog det lugnt alltså), men sedan kom väl mr Hyde fram lagom till deserten. Det kan också berott på att någon matade mig med Captainstreet Breeze. Nu tror jag att jag skötte mig relativt bra resten av kvällen men tydligen var jag mer packad än jag räknat med eftersom jag fortfarande vid lunchtid på söndagen umgås med ett snurrande universum.

Jag blev som vanligt sist i La Ligas första omgång 2008...

Glömde dessutom att byta spelare i drömelvan. Nu sitter man med en avstängd Anel Raskaj i denna omgång. Han kan åtminstone inte få minuspoäng då.

Myt eller sanning

Men vänta nu här... Nog för att Kenny Baker är kort i rocken. Nog för att jag har hört myten om att det skulle sitta en liten man inne i roboten R2-D2. Men jag tror inte för en sekund på detta. Varför skulle man knö ihop en liten man i den plåt-tunnan? Den måste väl ha varit radiostyrd. Filmerna är ju inte gjorda på 1800-talet. Det är ju inte heller så att R2-D2 begåvats med några svårare repliker som krävde någon större skådespelartalang. Vad återstår för en kort man att göra i plåtburken? Tända och släcka lampor? Höja och sänka periskopet? Sköta projektorn som spelar upp hologrammeddelande till Obi-wan Kenobi? Jag gissar på det sista.

Satan vad hungrig jag är.

Plus och minus går inte ihop

Jag fattar inte varför jag inte rasar i kilon just nu. Jag äter i princip som en anorektiker (utom på fredagar, lördagar och söndagar) och springer som en besatt så ofta jag kan. Ändå vägrar vågen ge mig någon positiv feedback. Jag har inte gått ner ett gram sedan den olycksaliga resan till Gran Canaria. Innan dess hade jag en mycket vacker kurva som pekade stadigt nedåt. Efter resan har jag gått upp ett kg och sedan tappat väldigt sakta. Ändå tycker jag att jag är hungrig var och varannan dag. Nu har ju grillsäsongen smugit igång också. Jag börjar undra om någon i smyg fyller mig med kalorier när jag sover. Jag anar en komplott. Jag ser ingen annan förklaring. Kan det vara så att jag går i sömnen och äter om nätterna? Jag har inte saknat något i varken kylen eller frysen den senaste tiden, så det känns långsökt.

Det är en månad kvar till Göteborgsvarvet och en vecka mindre till invägningen. Igår stod vågen på 73,5 kg. Det är exakt 5,5 kg för mycket.

Det får bli lavemang de sista dagarna.

Kenny Jönsson - The King

Rögle i Elitserien. Jösses,vem hade trott detta? Jag hade inte tillgång till tv4+ men radion var nog så spännande. Vilken dramatik.

På lördag är det premiär i La Liga-golfen. Jag har inte direkt känt mig säker på formen. Förra året blev jag sist och jag har inte rört klubberna sen sista omgången i höstas mer än när jag flyttade. Därför var det med viss ångest jag begav mig till Flygstadens driving range tidigare i eftermiddags. Men jag hade inget att vara orolig för. Jag var precis lika bra som förra året. Hooken och slicen var lika distinkt som alltid och duffarna i mattan kändes i hela kroppen. Jag har helt enkelt konserverat formen från förra året och ser fram emot en riktigt stark säsong. Undrar om bollarna kommer räcka, bara...

Ekorrhjul

Det snurrar på.

Jag hinner knappt skriva något på bloggen och när jag väl får några minuter över lyckas jag inte hitta något intressant värt att notera.

Konstaterar följande dock:

Drömelvan går som vanligt. Jag är ju född dålig tippare och det speglar onekligen min brist på framgång i drömelvan. Men Mr Hydes eleven lyckades med en sak; att värva Magnus Andersson i Trelleborg. Han inte bara gick att köpa för vrakpris utan annonserades dessutom som mittfältare. Alla som är informerade om Prahls TFF vet ju att han numera huserar i anfallet. Där stänkte han in två klockrena baljor direkt och de satt som en avlöning på en fredag. Övriga laget visade minst sagt bristande form. De gula korten fullständigt haglade över mittfältet och därför blev poängskörden också mager.

HBK möter IFK Göteborg ikväll och jag väntar mig ingen seger. Klubben visar förvisso upp god moral. Framför allt mot HIF, men de visar också vilka oerhörda brister det finns i försvaret när det gäller frisparkar och hörnor. Där blir IFK farliga ikväll.

Käkade Boston Celtic Cheese på Olearys (Göteborg) i måndags. Coleslawsalladen är inte dum. Inte dum alls.

Det går käpprätt åt helvete med "projekt 68 kg". En månad kvar och jag har inte vågat ställa mig på vågen men mitt löpsteg känns inte lätt och jag tippar att jag har 6 kg som ett bomb-bälte runt höfterna. Läste en notis om ett förkylningsvirus som gjorde att man gick upp i vikt. Med tanke på att jag har varit förkyld titt som tätt de senaste åren så anser jag mig hittat förklaringen till ett och annat. Ge mig ett imunförsvar!

Liverpool - Arsenal igår. Walcotts mål (att Adebayor satte foten till i öppet läge anser jag inte ger honom målet) var värd ett bättre öde. Men vilken match. Som sagt ikväll är det HBK-IFK...

Grillpremiär

Idag var det grillpremiär.Brorsan testade den nya gasgrillen. Det var kallt. Jävligt kallt. Gasgrill är bekvämt, något krångligt men inte som kolgrill.

Privatliv

Idag var vi på ultraljud. Det är vuxenpoäng så det skriker om det. Vet inte om jag blev så mycket klokare, men man blev påmind om att nu är det allvar. Det finns verkligen en liten gynnare som växer där inne. Det känns dock skönt att äntligen få slå hål på myten om ultraljudsbilderna. Ingen kan påstå att de fattar ett dugg av vad barnmorskan snackar om när hon visar vad bilderna ska föreställa. Visst, jag såg hjärtat slå, jag såg en ryggrad, jag kunde till och med se navelsträngen med lite vägledning. Med god vilja kunde jag föreställa mig ett huvud, händer och fötter men när hon börjar prata om ansiktsuttryck, suga på tummen, lilla och stora hjärnan mm, då förstod jag att alla som varit på ultraljud bara säger vad barnmorskan har sagt. Det går nämligen inte att urskilja mer än att det pågår full aktivitet därinne. Jag litar på damen med geléet. Det viktiga är att hon vet vad som visas på bilden. Hon konstaterade att det fanns en styck i magen och vederbörande hade alla de ting som normalt brukar finnas på krabater i den storleken. Hon informerade också om att det blev ändrat leveransdatum. Termin: 13/9. Hon varnade dock för leveranstiden var osäker.

Av integritetsskäl visar vi inga bilder på krabaten. Jag värnar om min familjs privatliv.

Mr Hydes eleven

Kan inte riktigt släppa det här med att Odell sålde Vin och Sprit. Vin och Sprit har gjort världens bästa boxarbrännvin i många år. Renat har till och med fått internationellt erkännande för sin milda smak. Det erkännandet var dock inte enbart en fördel för sen började de ändra på flaskans utseende. Bäst var den när det var en helt vanlig pantbar Systemstandardflaska i halv eller helformat. Sedan lyxade de till förpackningen enligt bilden nedan. Sedan började de med den platta halvflaskan och den har jag mycket svårt att acceptera. Men jag köper vilken förpackning som helst bara de inte rör mitt Renat.

Idag har jag laddat Mr Hydes eleven. Aktiverar inte laget förrän det är dags eftersom jag inte vill att någon ska snoka i mitt guldlag.