lördag, juni 30, 2012

Girl with the dragon tattoo

Ny film avverkad. Med David Fincher som regissör och med denna story borde det kunna bli en riktigt vass film. Jag gillade den svenska förlagan "män som hatar kvinnor" av dansken Niels Arden Oplev. Den var boken trogen och spännande trots att man läst boken. Vissa av rolltolkningarna i den svenska filmen är dessutom lysande. I jämförelse så tycker jag Noomi Rapace är mycket bra men Rooney Mara fungerar lika bra. Ärkesvinet Nils Bjurman tolkas av Peter Andersson i den svenska filmen och han är djävulskt bra. Fruktansvärt kuslig, äcklig och feg. Precis som man minns från boken. Den rollen slarvas bort helt i denna filmen. I övrigt tycker jag skådespelarna matchar varandra väl. Jag saknar ju Sven-Bertil Taube men Christopher Plummer är också vass. Daniel Craig känns trovärdigare än Micke Nyqvist men Stellan Skarsgård gör en klassisk amerikansk skurk. Å andra sidan var kanske inte Peter Haber någon succé heller.

Filmen då? Jag vet inte. Jag hade nog väntat mig en skitigare och mer utmanande film av någon som gjort Fight club och Seven. Det är egentligen samma rulle som den svenska. Det skiljer ganska lite. Det är lite utmanande ljudkulisser (ganska störande när man tänker efter. Ett tag trodde jag det var fel på ljudanläggningen...) men annars tycker jag inte den överträffar den svenska förlagan.

Det är en hygglig film men känns lite onödig med tanke på att det finns en svensk film som är lika bra eller bättre.

Betyg Girl with the dragon tattoo: 3 alfahannar.

Betyg Män som hatar kvinnor: 4 alfahannar.

fredag, juni 29, 2012

Tinker, Tailor, Soldier, Spy

Ny filmrecension:

Regi av hyllade Tomas Alfredsson. Hans tidigare filmer har inte övertygat mig. De har å andra sidan inte varit så många och i genrer jag normalt avstår att se.

Tinker, Tailor, Soldier, Spy är en bra film. Jag är förvisso inte lika imponerad som många andra. Filmen håller ett medvetet lågt tempo och för att vara baserad på en gammal spionklassiker är det anmärkningsvärt att den inte innehåller någon action. Istället är det iskall kyla mellan rollerna präglade av ett kallt krig.

Det jag saknar är spänning. Annars är det en fantastiskt snygg film med duktiga skådespelare.

4 alfahannar (svaga men ändå)

torsdag, juni 28, 2012

Pirlo

Det går inte att låta bli. Man måste älska Gli Azzurri. De imponerar aldrig förrän det verkligen, verkligen närmar sig final. Matchen är inte slut men oavsett om tyskarna lyckas vända detta så är jag makalöst imponerad av Italien. Gigi Buffon. Mutanklagad men han ÄR världens bästa målvakt. Cassano. Billy the Kid. Galningen som kickats av två storklubbar innan han kom till Milan. Då fick han stroke. Ett halvår senare är han genial i landslaget. Balotelli. En ointresserad, bortskämd galning som knappt gjort ett rätt under tre matcher. Idag är han magisk. Andrea Pirlo. Maestro. Dirigenten. Alla pratar om Xavi och Iniesta men jag säger Pirlo. Fantastisk.

Finns bara en negativ sak med Italiens framgångar är att man inte kan undgå Marcus Birros eviga hyllningar av sitt Italien.

onsdag, juni 27, 2012

För mycket tid förmodligen

Kombinationen regn och hemma med barnen och frun jobbar främjar inte fantasin hittills. Hyrde några filmer som jag avverkar på nattkröken. Vansinnigt javisst. Den tiden skulle investerats i sömn istället. För tidigt på morgonen kräver de små söta varelserna full uppmärksamhet igen.

Recension Mission Imposible Ghost protocol: av fyra filmer i serien om Ethan Hunt är denna den tredje bästa. Eller den näst sämsta. Jag håller ettan högt och trean som god tvåa. Tvåan är helkass men Ghost Protocol är tyvärr bara lite bättre. Hygglig action. Plus för de välgjorda actionscenerna och stuntsen. Micke Nyqvist som bad ass fungerar men det är verkligen enligt skolboken Bondskurk 1a. Inget mer inget mindre.

Det slår mig att Tom Cruise börjar se sliten ut. Åren kommer ifatt Hollywood också. Det tar bara lite längre tid...

2 alfahannar.

onsdag, juni 20, 2012

Good cop, bad cop

Mötte BJ på Arlanda ikväll. BJ bad mig hälsa Palmer. BJ bor i Tyskland och Söndrum samtidigt. Small world.

Förr i tiden bodde vi på Ängsgård. På olika gårdar men båda på Ängsgård. BJ var kompis med Kriddan. Den största mytomanen Vallås skådat och då har ändå Peter Wahlbeck gått i skola där. Kriddan blev sjökapten men enligt BJ har han gått i land. Kastat ankar. Blivit landkrabba. Hans karriär som sailor är över.

Den dynamiska duon Kriddan och BJ var som good cop, bad cop fast i omvänd ordning. BJ var den schyssta.

Hur som helst var BJ väldigt trevlig och han hade fortfarande kontakt med Martin Revben och Gäddan. Glömde fråga om Ollan.

Vättern

Vet knappt var jag ska börja...

Vi börja med fakta. Min Vätternrunda 2012: Tid: 8 tim 19 min. Reflektion: Nöjd.

Började veckan med en lätt hängig känsla i kroppen. Barnen var sjuka och hade feber. På tisdagkvällen fick således även jag feber. Närmare bestämt 39 grader. Känslan just då var väl att jag cyklat 200 mil i onödan. Men efter ett drygt dygns feber började det lätta och på torsdagen började ett visst hopp om att jag skulle kunna köra infinna sig. På fredagmorgon gick jag till doktorn för att kolla så att jag inte hade halsfluss och en halvtimme senare var jag godkänd av doktorn för att åka till Motala. En timme senare åkte jag och knappt ett dygn senare stod jag på startlinjen. Då hade jag på onsdagen inte ätit något överhuvudtaget. Torsdagen käkade jag pulvermos och lite pasta. Fredagen åt jag allt jag kunde hitta och på lördagmorgon innan start tryckte jag i mig pannkakor till det tog stopp. En kanske inte helt optimal uppladdning men trots att benen kändes lite matta så var jag märkligt nog fräschare än någonsin när jag gick i mål kl 1816.

Ett bra lagarbete gjorde resan betydligt mindre påfrestande än vad mina tidigare erfarenheter kring Vättern varit och då har det ändå tagit betydligt längre tid.

Vädret var under omständigheterna vettiga. Regnskurar och måttliga vindar.

Länk till resultat på inofficiell site konstaterar att jag blev 512:a. Det låter lite snopet men jag lovar att när jag gick imål kändes det som jag vann.

fredag, juni 08, 2012

Strength and Honor

Fotbolls-EM är igång. I en tid där klubbfotbollen blivit mer business än fotboll. I klubbfotbollen är det plånboken som styr. Vill du ha framgång köper du ett lag. Gärna i en stor liga. Den fotbollen är vacker att se på men det finns inget hjärta längre. Därför behövs Europa- och Världsmästerskapen mer än någonsin. Här handlar det fortfarande om ära och stolthet. I EM och VM blandas etablerade stjärnor med stjärnskott. Olika spelstilar möts. Galen glädje och vansinnig ilska. Gamla vinnare kommer tillbaka efter några år i skymundan. Det är här hjältarna föds och det är här gamla stjärnor falnar. Det är här passionen hålls vid liv.

Det är den fotboll jag älskar.

tisdag, juni 05, 2012

Bolmen Runt

Karbonhästen är redo för årets andra lopp imorgon. Bolmen Runt. Startar på High Chaparall. Efter loppet ska jag sko om henne. Det blir nya däck justerade växlar lagom till årets event, Elitloppet för karbonhästar, Vätternrundan.

Nu nått att äta och sen sova. Söta drömmar om Tour de France.



fredag, juni 01, 2012

Studenten

Det är med en märklig mix av känslor man beskådar årets studenter. I Göteborg fyller de gator och torg i flera dagar, till och med veckor. Som vanligt handlar det om att överträffa varandra i att vara mest skräniga. Just den delen av studenten har jag alltid haft svårt att förstå. Det överdrivna skrikandet och de enormt förställda glädjeyttringarna. Vi andra som ska beskåda spektaklet ska förmodligen förledas att tro på deras förträfflighet och enorma potential. Jag som en gång själv tagit studenten minns ju att det till synes oförfalskade självförtroendet är en rökridå för att dölja en djup osäkerhet.

Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om killen med den vita studentmössan som blek i hyn och fortfarande med spår av ungdomsfinnar i ansiktet, försöker ingjuta självförtroende med några käcka glädjevrål. Han uppträder uppenbart osäkert i sin, alldeles åt helvete för stora, kostym. Blicken flackar gång på gång, vilt sökande efter bekräftelse från sina jämnåriga kompisar. Samtidigt bedyrar han och de andra ljudligt för förbipasserande att "fy fan vad vi är bra". Jag är inte övertygad, har jag lust att svara, men låter bli.

Samtidigt är det med viss bitterhet jag inser att jag är dubbelt så gammal som det fjuniga kräket och att det är 19 år sedan jag själv tog studenten. Jag inser att med några väl valda tips från mig skulle han inte behöva göra om mina famlande försök inom kärleksliv, studentliv och arbetsliv och skulle därigenom besparas 3-5 års ångestfylld tillvaro. Men så lätt kommer han inte undan. Han ska härdas precis som jag.

Så jag säger GRATTIS till alla studenter! Grattis till en ny värld fylld av arbetslöshet, alfa-kassa, praktikplatser, slagsmål på krogen, bortsupna visa-kort, kassa ligg/kasst med ligg, dåligt med pengar och en jävla massa nej tack.