Livet leeeeker!

Conny Johansson slutar i HBK. Åtminstone säger han själv det. Men om det finns någon logik i den här världen så fick han inte nytt kontrakt. Vi tackar för den här tiden, Conny. Lycka till i framtiden...

Örebro hemma ikväll. Kanske dags att gå och lägga sig så att det finns någon chans att man orkar gå på matchen.

Pappadagar

Okej, då räknar jag mig som vuxen fullt ut. Nu är jag inte bara son till någon utan även pappa till någon. Förbannat stort och inte helt lätt att greppa. Grabben verkar ha koll på det mesta. Han skriker när det felas något. Antingen är det mat, eller ska det rapas eller så vill han helt enkelt bara sova hos morsan. Mig bryr han sig inte nämnvärt om. Det är okej. Jag räknar med att ta över när det är dags att skjutsa till fotbollsträning mm vid femårsåldern. Till dess iaktar jag och noterar likheter och olikheter.

Vad har annars hänt i veckan som gått? Jag har i perferin noterat att börsen rasat och att den sen också reparerat raset med en gigantisk uppgång i fredags. Annars har jag dålig koll på omvärlden.

Storken har landat.

Tronföljden är säkrad. William (mr Hyde jr) föddes med segerhuva men vägrade först att komma ut. Ser ut som en irländsk boxare och kommer garanterat att bli lika ettrig. Han tar igen sig på avd 17.

Herr Storch

Jaha, det börjar närma sig midnatt och ännu har jag inte sett något barn. Leveransdatum var satt till den 13/9 men det verkar som storken inte levererar på lördagar. Något nytt datum har vi heller inte fått och kundservice svarar inte. Påminner mig om mina tidigare relationer med Tele2...

Målarfärg som torkar

Det har varit landskampsvecka. Först Albanien borta i lördags och sedan Ungern hemma igår kväll. Champagnefotboll är nog det sista ordet jag skulle sammanfatta dessa matcher med. Sverige ska vara otroligt nöjda med 4 poäng efter ha mött c-nationerna Albanien och Ungern. Så illa är det. Det är sorgligt att se Henrik Larsson och Zlatan när spelet är så dåligt. Larsson gör alltid nytta och spelade fram till bägge målen men han har, 37 år gammal, fortfarande kapacitet till så mycket mer. Zlatan är ju en skugga av sig själv. Det syns att han är frustrerad och det var bara tillfälligheter som gjorde att han inte drog på sig rött kort.

Faktum är att landslaget gör Zlatan dålig men Zlatan gör landslaget ännu sämre. Zlatan är Sveriges enda superstar men om Sverige vill bli ett fungerande lag igen måste han bänkas eller så måste någon få honom att förstå att han måste jobba för laget. Jag tror inte Lagerbäck är kapabel att ändra på Zlatan och laget har inte kapacitet att spela som Zlatan vill. Någon måste bort. Antingen Zlatan eller Lagerbäck.

Då är det betydligt mer intressant att följa Paralympics. Få saker ha imponerat mig så mycket. När man ser killar och tjejer utan armar och ben som simmar blir man stum av häpnad. Jag kan ju för tusan gubbar inte simma med alla armar och ben i behåll. Fantastiskt. Sedan finns det ju grenar som man ställer sig något mer frågande till. 100 meter löpning för blinda med ledsagare. En något förvirrande gren där idrottsmännen/kvinnorna har en guide med sig som de är bokstavligt talat fästa vid. Det ser ju en aning absurt ut när guiden drar den tävlande eller tvärtom. Förmodligen bygger min skepsis enbart på okunnighet men man undrar ju hur guiderna utses. Lottas de ut eller har man med sin egen? Kan man ha otur och få en långsam rackare? Vad händer om guiden blir sjuk eller skadad?

Nåväl. Helt klart är att Paralympics förtjänar mer uppmärksamhet. Det är där de riktiga hjältarna tävlar. De som kanske inte har haft turen att begåvas med en hel kropp men som ändå presterar saker som gemene man bara kan drömma om. Dessutom är rullstolsbasket mer underhållande än vanlig basket. Bara en sån sak.

Quints tvåfrontskrig

Apropå Ironman så hittade jag ett vykort från förr. Några nyexaminerade dykare begav sig till Egypten för att utforska vattenlivet. Quint fick smaka på Montesumas hämnd efter att ha testat Meatpizza på traktens bästa hak.

Just nu lutar det åt att Bill tar över det tunga ämbetet och den fina utmärkelsen Ironman. Han har enligt vittnen och egen utsago inte behövt spy sedan juli 2005. Den gången hade han intagit avsevärd mängd alkohol och sedan i vanlig ordning dinerat på Mc D. Resultatet blev en välproducerad produkt placerad precis jämte sängen till allas stora glädje. Resten av natten fick han efter råd av bättre vetande tillbringa på luftmadrass. En klassiker.

Succesionsordningen

Jag har svårt att hantera förlusten av Ironmankronan som i lördags slank ur mitt grepp. Men jag vet också att om jag någon gång i framtiden ska kunna bära titeln med stolthet måste jag också lämna den i från mig med värdighet.

Det är nu min plikt att överlämna titeln till den som förtjänar den. Så jag manar till upprop. Vem gör anspråk på den hett åtråvärda titeln Ironman? Hugade spekulanter bör höra av sig och redogöra för när de senast vomerade. Ironman-titeln bygger på ära, förtroende och att kunna motstå sina kräkreflexer. Om man värdesätter dessa goda ting och egenskaper kan man med lite tur erhålla den tunga kungakronan.

Den som däremot med falska vittnesmål eller som på annat orättmätigt sätt försöker tillskansa sig titeln är direktdiskvalificerad och utesluts för all framtid i sitt tävlande.

Så nu ber jag er att klart och tydligt redogöra för när ni senast avyttrade tuggad föda genom den norra utgången, samt vem som kan styrka detta.

Ironman - No more

Det var en kort tid på toppen. Allt för kort. Jag trivdes i rampljuset.

Nu är det slut. Strax innan lunch svalde jag en rejäl kaka som suttit i halsen hela morgonen. Direkt kände jag mig av förklarliga skäl illamående men trodde på snabb bättring. Tyvärr hade jag fel och utvecklingen var brutal. Jag var på en plantskola och insåg att jag inte skulle hinna hem. Snabbaste vägen var hem till mina föräldrar. Min höggravida sambo fick köra. Jag fick rusa in och intaga bekvämlighetsinrättningen i hallen. Så fort jag såg den vita keramikstolen infann sig ett lugn och jag trodde jag vunnit kriget mot kräkreflexerna. Sedan började ju morsan badda min svettiga panna och snart kom samtalet in på anledningen till mitt illamående och när gult snor kom på tal så var slaget förlorat. Jag kapitulerade per omgående och det stod en kvast ur min mun. Jag hoppas grannarna slapp höra mina ångestfyllda vrål när kroppsvätskorna lämnade mig den norra vägen. Min enda klara tanke var: där rök titeln. Sedan fick jag åter koncentrera mig på att överleva.

Morsan la ut dynor jag kunde ligga på i hallen. Där hann jag bara snabbt konstatera att jag det tog mindre än en kvart från illamående till vomering. Vad hände? Tankarna slogs snart bort av nya attacker och denna gång blev det tvåfrontskrig. Jag visste inte om jag skulle sitta eller stå men lyckades parera alla attacker med ackuratess. Ganska snart lyckades jag besegra fienden på den norra fronten och kunde koncentrera mig fullt ut på den södra fronten.

Sex timmar senare känner jag att jag besegrat fienden och ska försöka äta. Segern blev dyrköpt. Efter 4 år och 7 månader var jag tvungen att spy. Tiden på tronen som Ironman blev kort men jag njöt varje dag.

Undrar om den tre dagar gamla Schwarzwaldtårtan jag åt igårkväll är min baneman?

Hoppsan!

Efter förkylningen har jag varit trött som satan. Efter jobbet åker jag bara hem och lägger mig på soffan. Idag var det Idol. Jag ska inte skylla på någon. Jag kollade på det frivilligt. Idag fick jag se något av en uppenbarelse. En snubbe går in och sjunger Dylans "It ain´t me baby" och man väntar sig en katastrof. Istället ser man årets genombrott. Det kunde varit Dylan. Helt plötsligt var jag pigg som en lärka. Killen fick sjunga några rader på en låt som han själv skrivit också och jag är såld. Jag letar förbrilt på nätet och Youtube är redan laddat med några låtar. Varför har ingen hittat honom innan?

Lars Eriksson och en gitarr. Det var vackert. Riktigt vackert.

Men för tusan gubbar. Hoppa av Idol med en gång. Annars är karriären förevigt nedsolkad med skit. Du är för bra för att stå och nynna covers framför en jury.

Släpp en platta istället, så lovar jag att köpa den.

Kvinnor pratar om att föda barn...

... men när en man är riktigt förkyld...

Helvete vad jag var dålig i helgen. Jag såg ljuset. Sankte Per stod och vinkade på mig men väl framme vid porten vägrade han släppa in mig.

Bröllop i Tylösand i lördags och jag kände mig smårisig redan innan, men det var inget mot vad som väntade. Här pratar vi en angora av guds nåde, en kaktus i halsen, en svald bikupa. Detta multiplicerat med feber och fasansfulla svettningar. Jag låg och väntade på sista smörjelsen hela söndagen utan att varken finna nåd eller få nådastöten. På måndagmorgon fick jag tid hos veterinären och de konstaterade att jag antingen blivit blästrad i halsen eller hade ett elakartat ebolavirus. För någon penicilin fick jag inte. Istället fick jag masa mig till konferensen jag skulle hålla i två dagar och proppa i mig piller. Än en gång, tack Ipren. Halsen är nu något bättre men fortfarande sväljer jag bara under direkt pistolhot.

Jag hann inte ens reflektera över att jag hann bli ett helt år äldre under tiden. I måndags fick jag åter en årsring. Det gick givetvis helt obemärkt förbi för egen del men jag tackar för alla uppmuntrande sms, mail och eventuella telefonsamtal jag inte svarade på. Den traditionella schwarzwaldtårtan åts igår, en dag för sent, men den var fortfarande god.

McCains vicepresidentskandidats blivande svärson

Vi läser med stort intresse utvecklingen i det kommande amerikanska valet. Nu har McCains vicepresidentkandidat hamnat i blåsväder eftersom hennes dotter tydligen blivit med barn med hockeyspelande slyngel i Alaska. Han vill inte ens ha barnet.

Allt är givetvis enormt intressant men intressantast är ändå bilden på slyngeln.

DET ÄR JU SMUCKERS I KONFIRMATIONSÅLDERN!!

Stiff...

...upper lip.

Jag vågar utnämna AC/DC till vinnare i bästa musik i örsnäckorna när man är ute och springer. Thunderstruck och Back in black borde klassas som epo. Jag vet inte om blodkropparna blir fler men de blir åtminstone större och kan bära mer syre. Hjärtat pumpar kraftfullare och benen går som trumpinnar.

Bon Scott må vända sig i graven över Brian Johnsons röst men han kan viska om han vill för kommer de till Ullevi nästa sommar är jag där.

Skomakare bli vid din läst...

Om Stefan Holm nästa OS bestämmer sig för att ställa upp i kulstötning. Tror ni SOK skickar honom som turist?

Det är tur att vi har en gammal, 42-årig, senig Halmstadbo som lirar den ultrasexiga sporten pingis. Där har vi en skomakare som blivit vid sin läst. Han gör sitt sjätte OS i samma idrott och har aldrig varit bättre. Fundera på det, Klüft...

Dejavu...

Käkade precis lunch på Coop Forum Stenalyckan i Halmstad. Bakom mig i kön stod en lång tjej. Kunde först inte placera henne men när hon pratade i telefon och jag hörde henne diskutera kontrakt slog det mig. Lotta Schelin. Klar för Olympic Lyon. Tre mål i OS. Vad fan gör hon på Eurostop i Halmstad? Hon hade en annan landslagspelare med sig som jag kände igen men inte kan namnet på.

Vilken skvallerkärring jag är...

4-4-3

Jag glömde kommentera landslagets träningsmatch mot Frankrike. Normalt sätt en gäspning givetvis och det var ju sannerligen ingen överraskning att det blev förlust. När vann Sverige senast en träningslandskamp? Men här gjorde Lagerbäck det oväntade och spelade 3-5-2. Ett experiment som till en början såg helt genialt ut. Henrik Larssons mål får ju en att minnas gamla tider och än en gång visar den killen att han är Sveriges genom tiderna bästa spelare. 37 år gammal funderar han på en ny proffs-sejour i Europa. Jag bara myser. Går han till Premier League i vinter så kan inte 100 vilda hästar hindra mig från ett Canal +-abonnemang.

Tillbaka till Lagerbäck. Taktiken var ju spännande. Mer offensiv, rolig och till en början riktigt framgångsrik. Sedan visade laget att det inte går att spela med tre mittbackar. Det var ju en tämligen smal sak för några sömniga fransmän att trolla bort dessa fyrtorn och förpassa bolluslingen bakom Isaksson. Detta i en träningsmatch som knappast engagerade fransmännen mer än svenskarna. Vad väntar mot Portugal i VM-kvalet? Sverige skulle bli fullständigt avklädda om vi blottar oss på det viset.

Så jag säger bara, det var kul men lägg ner projektet direkt. Operationen var lyckad men patienten dog.

Minns förövrigt när den gamle SVT-kommentatiorn Bosse Hansson på 90-talet ondgjorde sig över det svenska 4-4-2 systemet. Han förespråkade förändring och redogjorde länge och väl hur de borde göra och sedan deklarerade han att de borde spela 4-4-3. Han var för go, Bosse...

Förbannelsen bruten

Då sprack mitt tips. Antalet medaljer stämmer men jag hade inte tippat att en skåning med tysk brytning skulle rida hem ett silver åt Sverige. Möjligen skulle man kunna påstå att anledningen till min totala förvåning över medalj i en djuridrott beror på okunskap men det får jag helt enkelt svälja.

Läste också att Norge riskerar att bli av med en medalj pga doping. Det är en häst som dopat sig och den norske ryttaren (vars flickvän är svensk och kommenterar trav i tv) var otröstlig. Stackaren måste blivit grymt besviken på sin häst. Jag menar, här går ryttaren och tränar inför sin livs tävling och dessutom tar de en medalj. Då visar det sig att hästen tagit till otillåtna medel. Det är ju fruktansvärt...

Hur gör de med avstängningar i hästsporten? Blir ryttaren automatiskt avstängd om hästen dopat sig? Vad blir straffet för hästen? Inget havre på fredagar i två år vid första förseelsen och nödslakt vid andra förseelsen?

Two in One

Nu är den här. Den ultimata lösningen på inget problem alls. Kolsyrat brännvin...

Nu behöver man alltså bara lite cola-essens så har man en Caiptainstreet Breeze.

Nu måste jag gå på bolaget och köpa några pavor så att jag alltid kan ha lite skumpa på kylning.

Kusligt...

Jag börjar nästan tro att jag kastat en förbannelse över den svenska OS-truppen. Det givna guldet för (sned)seglarna idag förbyttes i brons och mitt tips på 0 guld, 3 silver och 2 brons ser ut att slå in. Förvisso trodde jag Holm skulle ta brons men millimetrarna var inte på min och Holms sida. Det blev en fjärdeplats och istället seglar Klüft upp som en bronskandidat eftersom några har hoppat bort sig och några knaprat för mycket steroider.

SOK:s inofficiella valspråk är: bäst när det inte gäller.

Upp på hästen igen

Irriterar mig mer och mer över den svenska OS-insatsen. Det retar mig att jag ser ut att få klockrent rätt i mitt medaljtips.

Nu tror vi på brons till Holm och Kanotisterna sedan kan vi skicka hem resten av turisterna (inte du Kallur, du får vara kvar).

Det finns ju hur många grenar som helst att ta guld i och Sverige lyckas inte med något. Våra odugliga grannländer snubblar ju över några då tycker jag att vi inte skulle kunna undvika alla. Vi ligger för närvarande på 43:e plats i medaljligan med stora idrottsländer som Jamaica, Mongoliet, Thailand och Zimbabwe före oss. Till och med ett sönderbombat Georgien krossar oss. Nere i botten av tabellen slåss Sverige med Togo, Tadzjikistan och Vietnam.

AMATÖRER!

Det är skönt att få börja jobba igen...

Phelps vs Sweden 8-0

OS i Beijing är en fantastisk uppvisning i svensk "bäst när det inte gäller"-mentalitet. Aldrig har väl bortförklaringarna haglat i media som 2008. När det gäller Ara Abrahamian så tycker jag att hans agerande var befriande. Att han sedan blir av med sin medalj och blir avstängd för all framtid ser jag som självklart, men Ara tyckte det var värt det och då håller jag med. Screw, IOK! Ett brons är inget.

Annars ser ju mitt tips ut att hålla ganska väl. Möjligen var jag lite snål med silver. Jag hade ju inte räknat med cykelsuccén. Nu blir det ju ett nytt silver i tennis idag och jag sitter och väntar på en förkyld Lassi Karonen som ska ro. Det luktar missad medalj.

Simlandslaget måste vara mytomaner hela högen. Jag siktar på två guld, sa Nystrand...

Spadskaft

Igår var det en minivariant av en gammal klassiker. Bill gästade Halmstad och vi intog Fritz basement för att inmundiga booze. Jag deklarerade tidigt att jag inte tänkte dricka mig till fördärv vilket jag förvisso alltid deklarerar. Denna gången lyckades jag dock hålla ord. Trots att Bill i vanlig ordning försökte pressa mig att hålla tempot i groggandet lyckades jag hålla det på en rimlig nivå. Lyckat.

Annars är det som den stora poeten Martin "E-type" Eriksson skriver i sitt mästerverk "Hold your horses": "I´m going loco, time to go insane. All common senses going down the drain". Har jag väl fått en Captain street breeze innanför västen är jag dödens lammunge. Jag blir slav under boozen. Boozen lockar med sina svarta vingar att ha kul hela tiden och för att ha kul hela tiden måste ännu mer booze förtäras.

Det blir lätt en orgie i nostalgi när äntligen de något grånande männen träffas. Det är alltmer sällan och då gäller det att snabbt ge sig in på känt vatten och där är nostalgi det bästa vapnet.

Fritz med sitt Arkiv X och Youtube gör att allt är möjligt inom nostalgins ädla konst.

Bill och Mr Hyde bestämde sig också för att i fall vi skulle tappa minnet så antecknade vi allt väsentligt på Fritz griffeltavla. Vi lyckades klämma in det mesta faktiskt.

Vad är det för likhet...

Mellan en sotad lax och en hög med havre? Jo, ingen får lön men laxen får cider...

Vänd på bildskärmen

Vi kör en gammal klassiker hos Fritz ikväll. Bill & mr Hyde har antecknat det viktigaste på griffeltavlan.

Klädarkivet

Nästa kartong att flytta upp på vinden är min favorit. Här har jag magasinerat min studentkostym och andra läckra klädesplagg jag burit i min ungdom. Ni som av någon outgrundlig anledning inte kommer ihåg hur den eleganta kostymen såg ut så tog jag tillfället i akt att än en gång ikläda mig den vackra skapelsen. Förevigad för bloggen.

Dansgolv

Min nya tillflyktsort är klar och julbocken har flyttat in.

Snickarn

Det dåliga vädret har åtminstone haft en positiv sak med sig. Jag har snickrat ihop golvet på vinden och jag är överraskad själv över hur allt gick enligt plan. Nu kan jag slänga upp allt som ska arkiveras på vinden istället för att ha hela klädkammaren full av saker som inte är kläder.

Det är inte klokt vad man hittar för roliga saker i gamla kartonger. T ex mitt klädarkiv, gamla skolkataloger, Kvasten från 80-talet(HBKs medlemstidning) och framför allt gamla vykort.

Tänkte publicera några och se om det är någon som känner igen sin egen handstil. Här är ett från Lage von Löfgren när han besökte Savannah, Georgia (nej, inte den stat som Ryssland hänsynslöst lemlästar för tillfället). Lage uttrycker sig något burdust och inte alls på det förfinade sätt som vi alla lärt oss av Lage. På den tiden gick en tv-serie som handlade om Savannah och där fanns ett gäng mycket heta damer och Peyton var den hetaste av dem alla.

Tempo

Förbannat kul att den i media utfrysta idrotten cykel har tagit Sveriges två enda medaljer så här långt. Jag glädjer mig extra åt Gustav Larsson som jag följt på Eurosport under några år och när han krossar stora namn som Cadel Evans, Levi Leipheimer osv så kan man börja diskutera bragd. Kul. Riktigt kul. Stor eloge till Anders Adamsson och Roberto Vacci som har gjort cykelsporten intressant tack vare sitt enorma kunnande och sin humor. Jag gillar SVT men kommentera cykel kan de inte. Det är som att titta på när målarfärg torkar.

Kan konstatera att semestern är slut snart. Påminnelsen kunde man se på bland annat aftonbladet. Vädret ska nämligen bli avsevärt bättre i nästa vecka. Jag har inte haft en enda regnfri dag på min semester. Någon hånar mig riktigt ordentligt. Det är mobbing, fan ta mig!

Förvandlingen

Jag var på Örjans vall igår och det blev en match att minnas. Jag minns knappt hur skönt det var att gå hem efter en seger. Det var inte vilken seger som helst heller. Det var en klassisk match i högt tempo mot HIF. Något sådant har vi inte sett sedan Elfsborg hemma förra året. Det var så olikt det vi sett under året att man har svårt att fatta hur det gick till. 0-4 mot Gefle förra veckan och 3-1 mot HIF denna veckan. Man tackar...

Tyske Görlitz är det bästa som hänt klubben sedan Sypniewskis debut för 5 år sedan. Publiken på Örjans Vall var i upplösningstillstånd och man ska ha klart för sig att de inte varit bortskämda i år. All heder åt mittfältet i stort. Ante Johansson och Sebastian Johansson var hänsynslösa i försvarspelet och generatorn i anfallspelet. Till och med de ständiga spottkopparna Tommy Jönsson och Ajsel Kujovic var lysande idag.

Hoppas man slipper vänta ett år till nästa match att minnas...

Henrik Larsson är fortfarande briljant, men idag var han tämligen ensam i HIF.

Mr Hyde tippar den svenska insatsen i OS

0 guld
3 silver
2 brons

Där har ni medaljerna för Sverige i Beijing och då är jag optimistisk. Sveriges storhetstid i friidrotten är över men chansen till medalj finns i höjdhopp. I simningen har de medaljchans men det kan lika gärna sluta utan. Sedan blir det alltid något överraskande silver eller brons i någon obskyr idrott som skytte eller kanot.

Detta måste vara den svagaste OS-trupp som Sverige någonsin skickat.

Jag trodde inte det var möjligt...

...men jag har tröttnat på Lohmanders bearnaisesås.

Idag trotsade jag alla varningar och tillrättavisningar. Jag åkte med sambo och hela familjen till Ullared. Folk undrar hur tyskarna kunde lyssna på Hitler på 30-talet men vallfärdar samtidigt till det största väckelsemötet i modern tid, Gekås i Ullared. Hysterin är makalös, helt ofattbar. Jag rattar bilen de sju milen från Halmstad och förundras över att det är kö att ta sig av E6:an i Falkenberg. Börjar ana oråd. Strax innan Ullareds samhälle står det röda skyltar om att det är fullt på parkeringarna i centrum. Hänvisas till en grusparkering i skogen. Jag är säker på att det är ett ungdomstreck. Väl inne i "centrum" kör jag runt på de sjukt stora parkeringsarealerna i en halvtimme med väldigt många bra förslag i baksätet utan att hitta en enda ledig parkeringsplats. Jag blir hysterisk.

Till sist parkerar jag i diket bakom Gekås och hoppas att jag inte ska få böter, att det inte ska börja regna och att bilen inte ska rasa ännu längre ner i diket.

Sedan ställer vi oss i kön och jag befarar det värsta men gud hör bön och släppte in oss efter en kort stund. Väl där blev jag påkörd med kundvagn av såväl 120 kg tunga fembarnsmammor och gubbar i 70-års åldern. Jag var beredd att slåss för mitt liv men de var för många. Jag flydde ner i källaren och tittade på DVD-filmer för 49 kr.

Till slut gjorde jag några kap: En fogsvans för 50 spänn, åtta par svarta sockar för under hundralappen och framför allt 2 paket Blå Bands bearnaisesås med 6 påsar i varje för en spottstyver. Det är här jag fattar att jag förätit mig på Lohmanders. Jag har saknat påsbearnaisen.

Jag är fortfarande lite lätt omtumlad efter den traumatiska upplevelsen och har nästan förträngt att jag dessutom köpte en systemkamera på Netonnet. Så nu ska jag bli fotograf också.

Vad är det egentligen som får folk att resa land och rike runt för ruinera sig i Ullared? Visst är det fortfarande billigt men är det värt priset? Jag förkortade garanterat livet med en 5-6 år.

Om ett par år har jag glömt detta och åker dit igen...

Hades

Jag bankar på Hin håles portar.

T-shirt

Jag har ju glömt att berätta om Iron Maiden på Ullevi. Det tog å andra sidan en vecka att återhämta sig från hettan och den fantastiska konserten. Att köa i full sol och 33 grader var påfrestande, men man utmanade ödet genom att dricka booze också. Efter ett par timmar tog de fram megafonen och sa att de skulle börja släppa in folk om en timme och de bad alla i kön att dricka så mycket VATTEN som möjligt eftersom de precis mätt upp 51 grader framme vid scenen... Great! Väl inne var man ju helt slut och som tur var kunde man fylla på vatten i en kran hur ofta man ville. Det kändes som en evighet i hettan innan förbanden började lira. Jag beslöt mig för att granska publiken ett tag eftersom jag hade föga intresse av förbanden. Alla såg ut som de varit vakna i 48 timmar. Stämningen var minst sagt svår att få igång. Därför är det ett mirakel att Maiden lyckades göra kvällen helt oförglömlig. Vilket sannslöst ös! Bruce Dickenson och Steve Harris borde ha Polarpriset.

Lyckades ta mig innanför staketet och stog 15 meter från scen. Nu har jag gjort detta också. Köpte dessutom en t-shirt som jag inte kommer använda innan jag fått en snygg sliten yta på den. Hur får man det utan att använda den?

Apples and oranges...

Sitter och kollar på Seinfeld på femman. Ett gammalt klassiskt avsnitt. Många klassiska citat: "The woman across the street has nothing on", "I find my son treat his body like it was a amusementpark", "Are you still Master of your domaine?", "King of the county", "Queen of the castle", "The woman across the block has nothing on",

Ett fantastiskt bra avsnitt. Annars tycker jag Seinfeld känns ganska tråkigt när man ser repriserna. Omodernt på något sätt. Möjligen beror det på att jag kollade på några avsnitt av Larry Davids egen serie "Simma lugnt, Larry". Det kan vara den största besvikelsen sedan de la ner 75:an och skapade 70:an istället. Efter att ha sett Simma lugnt, Larry ser jag Seinfeld med andra ögon och det är inte till Seinfelds fördel.

Idag skulle jag göra stora ansträngningar för att få se ett osett avsnitt av Two and a half men. Annars är det inte många serier som lockar. Jag orkar helt enkelt inte börja på någon ny. Bäst är serier som börjar när man kommer hem från jobbet.

Roy Munson

Då var det dags för två veckors semester igen. Då behöver man inga väderprognoser för att förstå att det kommer in ett lågtryck från väster. Nu har man ju jobbat i två veckor i stekhet värme och dessförinnan hade jag semester. Då var det regn varje dag.

Jag är född i en uppförsbacke...

Vargen kommer...

Visst är det synd om ponnyn, men vem kan klandra vargen när ägarna döpt hästen till Korven. Jag blir ju själv sugen...

Äntligen!

Framme vid scen. 3,5 timmar till iron maiden. Satan vilken hetta.

Kö

32 grader och gigantisk kö. Det är snart dags för ett utbrott från mr Hyde.

Under isen

HBK är idag ett mittenlag i allsvenskan. Om något år är det inte säkert att de ens håller sig kvar i högsta serien. Spelet och idéerna känns pasé. Nytänkandet finns inte kvar. HBK har allsvenskans bästa mittback som inom kort kommer försvinna till en bättre liga. HBK har också allsvenskans mediagunstling alla kategorier i tränaren Jan Andersson. Man hör aldrig ett ont ord om Janne i pressen. Medan kollegerna ständigt behöver svara på frågor om de inte ska få sparken snart så slipper Janne alla dessa obekväma frågor.

Nu tycker jag det är dags att styrelsen funderar över framtiden. Jan Andersson har varit i klubben länge och har inte gjort något dåligt jobb men spelet och föreningen har stagnerat de senaste åren och trenden är tydlig. Det bär mer neråt i tabellen för varje år. Därför bör man se sig om efter en lämplig ersättare. En hungrig, gärna något yngre ledare med fräscha idéer och offensivare strategi. De växer inte på träd men HBK har tidigare varit duktiga på att hitta dessa. Roy Hodgson, Stefan Lundin, Stuart Baxter, Mats Jingblad (han var ung en gång i tiden) är bra exempel på tränare som landat i Halmstad som unga tränare och lyckats.

Men jag tror att jag har svårt att övertyga styrelsen. För de värvar hellre spelare som har svårt att slå sig in i laget. Idag är det klart att Görlitz (från Bayern München) ritat på ett 3,5 års kontrakt. Det låter bra på pappret...

Det var bättre förr. Tänk att klubben slog Parma med 3-0 i uefa-cupen 95. Parma var då ett europeiskt storlag med idel ädel fotbollsadel i laget. Se gärna klippet på Youtube på returen i Italien där HBK förvisso fick stryk med 4-0 men när man ser Parmas laguppställning inser man bragden i att vinna med 3-0 hemma. Lägg också märke till att Ljungberg hade hår på den tiden...

Gubben är slipad

Inget ont som inte har något gott med sig. Efter lördagens praktdäckning har man brottats med ångest i två dygn. I efterdyningarna har jag dock starka och roliga minnen från förfesten. Ett av de bättre är detta.

Han må se sliten ut, men det är inget större fel på skallen. Ironin bara haglar.

Dödligt vapen

I lördags var det så åter dags för en gammal klassiker. En klassiker blev det. Men eftersom jag bara minns en bråkdel av vad som hände har jag vissa svårigheter att sammanfatta läget. Om man åtminstone hade filmat så man kunde friska upp minnet.

Krågejävel, Benny Benassi, Janne Banan och stridsvagnar är minnesbilder som dyker upp. Hittade igår en Hot´n Sweet flaska i frysen oöppnad. Fick då genast minnet tillbaka och fick rysningar i hela kroppen. Jag la den där när boozen började ta slut för att lite senare kunna njuta av iskall turkiskpeppar-shot. Tänk om jag inte glömt flaskan i frysen och snapsat upp den. Då hade jag med all sannolikhet däckat.

Gårdagen var ju då av förklarliga skäl ren skär ångest. Ångest för att man är snart 34 år gammal inte kan hantera sprit i fri mängd. Ångest för minnesförlusten och den gnagande oron över vad man kan ha sysslat med. Ångest över att den höggravida sambon inte tyckte att man är mogen uppgiften. Efter ytterligare ett dygn känns allt bättre och jag är åter redo att dricka booze. Kanske inte i samma omfattning men likväl i tillräcklig mängd för att på lördag göra Ullevi osäkert.

Semestern snart slut

Ledigheten har varit behövlig och jag passade på att ta ledigt från bloggandet också. Nu har det kanske inte funnits så där fantastiskt mycket att notera heller. Vädret suger som vanligt när man är ledig. Tour de france är intressant de första två veckorna sedan börjar dopingproverna att droppa in och man blir bara trött.

Värt att notera: Besökte Trixie med familj i Norge. Sommarens enda tripp.

HBK är genomusla och jag funderar allvarligt på att inte gå på fler matcher för att därmed förlänga mitt eget liv med ett antal år. Det är definitivt dags att styrelsen avlägsnar Janne Andersson från jobbet som tränare annars har vi inom ett par år Superettan att se fram emot.

Jag var på Marinfestivalen igår och fick se Etype rocka i stationsparken. Alltid sevärt. Blev lite packad. Sedan började det regna såklart.

Imorgon är det dags för en gammal klassiker och då blir det garanterat något att skriva om.

Semester!

HiO HH

Svezze gör ett i på sexan. Själv hade jag 113 slag. Tack för champisen. En härlig dag...

Anger manegement

Att vara HBK-supporter är skäl för att få remiss till psykolog numera.

Ta med sig jobbet hem...

... kan ha sina fördelar. Uppenbar nackdel är att jag har glömt att smörja in mig.

Mr Hyde - Kejsaren

En gång kan vara ett sammanträffande. Två gånger är mästerligt. Två gånger i rad klarar bara Mr Hyde. Drömelvan börjar bli för lätt.

Jag tackar alla deltagare för att ni ställde upp.

Trots alla mina framgångar har jag förblivit ödmjuk.

Årets Alfahanne går till...

2008 års Alfahanne delas ut till Fritz the Cat.

Motivering lyder:

För enastående prestationer i Alfahannens anda. För ett halvt liv av ett oräkneligt antal nedlagda damer. För kubikmeter med booze och för lång och trogen tjänst. Stebe salong står alltid öppen för vin, kvinnor och sång.

Valet var givet: Fritz the Cat!

Grattis! Priset kommer att delas ut på "En gammal klassiker" vid nästa tillfälle.

Tanka(d) hemma...

Jag blir konfunderad. Är det inte detta som kallas hembränning?

Mr Hydes eleven

Det ser knivigt ut att vinna EM-drömelvan. Den där Jolle som tokchansade från start med nästan bara tyskar. Det visade sig vara ett genidrag. Nu sitter han med trumf på hand inför finalen, men han spelar ett högt spel. Vill han byta in spelare måste det vara billiga spelare eftersom han övertraserat kontot rejält. Kan bli intressant.

Övriga tävlande anser jag försatt sina chanser. Det står mellan ett proffs och en man med matjord i fickorna. Jag hoppas givetvis att rättvisan skipas i sista omgången.

Varför är det ingen bronsmatch, förresten?

Föräldrarkurs - check

Då bockar vi av nästa vuxenpoäng på listan. I onsdags var jag på föräldrarkurs för första gången. Många skräckhistorien har jag hört om dessa kurser, men jag har också hört att historierna ska vara myt allihop. Därför var jag endast lagom nervös innan. Däremot hade jag en mängd frågor som jag förväntade mig att få svar på och det dröjde inte länge förrän jag fick svar på en av de viktigare. Det är nu bekräftat att den gravida kvinnan erbjuds lavemang innan själva krystandet sätter igång. Allt för att minimera risken för en olycka under förlossningen. Jag fick pressa mig själv för att inte fråga om även mannen erbjöds lavemang inför förlossningen eftersom det annars fanns en stor risk att även jag skiter på mig. Följdfrågan blev alltså obesvarad.

Andra frågor som jag inte ännu fått svar på är: När kan man räkna med att barnet är självförsörjande? När förväntas man nå break-even? Hur länge ska man behöva tåla att barnet ockuperar mammans bröst? Finns det alternativa metoder till att byta blöjor? Om nej, när blir barnet rumsrent? Hur tidigt kan man sätta ett tennisrack i händerna på barnet? Hur går jag tillväga för att behålla min Ironmantitel om jag måste byta blöjor?

Jag vågade inte ställa några frågor eftersom de frågor som dök upp kom från blivande mammor och uteslutande handlade om graviditeten. Männen satt tysta tills de blev tilltalade och då gjorde jag likadant. Kanske bryter jag isen vid nästa tillfälle och frågar om det är okej att bli missnöjd om man får en dotter. Det är ju givetvis en rent hypotetisk fråga eftersom jag blir lika glad oavsett kön bara barnet är friskt.

Addicted

Det är förmodligen inget att skryta med men... Lohmanders bearnaisesås är god att ha på Digestivekex också.

TV 4 - ett under av ödmjukhet

All heder åt Turkiet. Förbannat trevlig fotboll. De överraskar ständigt. Kul.

TV 4 darrade rejält när kalkonsändningen toppades av tre sändningsavbrott varav ett avbrott innehöll ett missat mål och ett avbrott avslutningen på matchen. TV 4 bad storsint om ursäkt men bedyrade gång på gång att det var schweizarnas fel alltihop.

Obegripligt

Turkarna är sanslösa men vad fan håller tyskarna på med.

Hur gammal är Rüstü egentligen? Han ser ju äldre ut än förbundskaptenen.

Årets Alfahanne...

Hörde att Hugh Heffner fick ett pris kallat för "Årets Alfahanne" på någon gala i staterna. Jag blir lite smått irriterad. Jag borde tagit patent på min Alfahanne. Dessutom vet jag inte om jag gillar att mr Heffner får ett sådant pris. Att hålla ett harem pga att man har gått om stålar är inte vad jag tycker är kvalifikationer nog för att kalla sig en Alfahanne. Hade han varit en hantverkare i sängen och på den vägen gjort sig oumbärlig för alla damer, hade jag gladeligen sträckt honom priset men jag betvivlar...

Jag måste helt enkelt kontra. Jag kan inte stilla sitta och titta på när någon smutsar ner mitt goda rykte. Jag får helt enkelt dela ut en egen Alfahanne. Jag kommer inom kort att tillkännage "Årets riktiga Alfahanne" här på bloggen. Diplom utlovas. Sprid ryktet...

The sea was angry that day...

Promenaden ner till Grötvik blev blåsig idag men väldigt vacker.

Fingertoppskänsla...

Efter Sveriges förlust mot Ryssland var jag mycket besviken på Sveriges sätt att spela. Brist på engagemang och vilja. Idag känner jag att jag har en något mer nyanserad bild av läget. När jag tidigare här på bloggen beskrev Ryssland som ett fotbollsmässigt uland var jag riktigt ute och cyklade.

Jag har inte sett mycket rysk fotboll tidigare. Jag såg en halvlek av matchen mot Spanien när de fick storpisk. Jag såg en halvlek av vinsten mot Grekland och imponerades inte. Jag såg hela matchen mot Sverige och var helt inriktad på att Sverige gjorde bort sig. La knappt märke till Arsjavin i den matchen. Igår var han fullständigt bländande. Helt fantastisk. Vilken snabbhet och vilken uthållighet. När van Nistelroy låg med svåra smärtor av kramp under förlängningen så trummade Arsjavin på med sina fjäderlätta steg som om han nyss bytats in. Arsjavin går rakt in på min lista "Hetast just nu" här till vänster.

Jag underskattar aldrig mer den ryska björnen.

Smuckers må leda drömelvan men vinna den gör han inte. Det är bara en annan Norrläning som kan stoppa mig från segern som jag ser det och det blir en strid in på mållinjen.

Uncle Hyde

Nu kan jag lägga till ännu en titel till min samling. Igårkväll blev jag farbror till en välskapt nästan fullvuxen pojke med långa fingrar. Grattis broder!

Amatörernas afton...

Här sitter du. Festen är slut för länge sedan. Diskmaskinen väsnas och din sambo är sur som fan för att du inte går och lägger dig när gästerna gått hem. Det har haglat, regnat, blåst och varit fint väder om vart annat hela dagen. Du blev packad fort och tjoade friskt på snapsvisorna till maten. Du visade dina värsta sidor när det blev dags för quiz och slog nytt bottenrekord när det vankades Singstar och till slut började du lira gamla goda låtar från 80-talet tills gästerna gav upp och gick hem. Din sambo somnade i soffan och var allmänt trött på dig. Liiiiiiivet leeeeeker!

Skärp dig och gå och lägg dig!

Ryssland är ett fotbollsmässigt u-land...

... men Sverige gav bort allt. Initiativet, bollen, spelet, matchen och kvartsfinalplatsen. Det är ingen skam att inte gå vidare men sättet de avslutar turneringen lämnar onekligen en besk eftersmak.

Det syntes redan efter 10 minuter att inte Elmander höll måttet på högeryttern. Men likförbannat får han fortsätta matchen. Det är helt obegripligt.

Det är så lätt att skylla på Lagerbäck i detta läget men spelarna måste ju också ta sitt ansvar. Spelkvaliteten under de två första matcherna har varit bättre än väntat. Mot Ryssland var allt försvunnet. Det var stillastående och initiativlöst.

Nu är det nog slut med storhetstiden för svensk fotboll. Henke är borta, denna gången för gott. Tack för allt! Mellberg har nog gjort sitt. Alexandersson tackar för sig. Ljungberg är nog också trött på det här.

Vad kommer in istället? En ny istid förutspås. Jag får lite 80-tals känsla. Laban Arnesson, Ingmar Erlandsson, Hasse Borg, Mats Jingblad och Billy Ohlsson. -Vill ni se mål ska ni gå på hockey.

Fy fan vad uselt

Ikväll sållas agnarna från vetet...

Jag hoppas få en god natts sömn i natt. Ända sättet det kommer hända är Sverige tar sig vidare till kvarten. Väl där känns det som det blir respass direkt som vanligt. Holland ser riktigt vassa ut. Men som så många gånger förr behöver en bra start inte betyda en slutseger. Hur många gånger har inte Spanien imponerat i gruppspelet för att sedan falla tungt? Holland är lite av samma virke. Förutom vinsten i EM 88 har de inte nått hela vägen. Kanske går de på en svensk mina i kvarten. Kanske når inte Sverige kvarten...

I mål

Tid 9 timmar och 57 minuter. Vet i fan om jag någonsin varit så trött.

Korv o mos i Jönköping.

18 mil kvar...

Uppladdning pågår

9 timmar kvar till start. Tältet är rest och det börjar duggregna. Äta, dricka och sova några timmar återstår innan det är dags för 30 mil runt Vättern.

Ljungberg

Visst var det skönt med en seger. Visst var Zlatans mål helt fantastiskt. Visst var Peter Hanssons mål underhållande. Visst var det en överraskning med Daniel Andersson från start och att han lirade i princip felfritt. Men vad ingen tycks ha sett var att Fredrik Ljungberg var en gigant. Han missade ett friläge men det var fan i mig allt. Lyd ett gott råd: Ifrågasätt aldrig Ljungberg i ett stort mästerskap.

Jösses vad grekerna måste vara stolta över sina europamästare efter den matchen.

Jösses vad David Villa var bra.

Stackars Schweiz. De var värda en bättre utdelning mot Tjeckien och ännu mer mot Turkiet. Lik förbannat står de där med 0 poäng efter två matcher och EM är över för den här gången. Snopet är ordet för dagen...

Ironman

Jag har svårt att greppa det. Titeln har varit upptagen länge av Smuckers, men av skäl jag ännu ej har kännedom om, har han tappat kungakronan.Mr H är då inte sen att nappa åt sig den åtråvärda platsen. Fritz 30 års fest är alltså numera för all tid inskrivet i historieböckerna. Jag kan dock inte låta bli att tänka på hur nära det var att jag ovetandes om hur nära titeln jag var hade gått miste om den. Jag tjatade hela vägen hem i bilen om att jag mådde illa. Idag är man stolt och bakis.

Ironman?

Vaknade upp i morse. Bakis som fan. Kollar telefonen och ser ett meddelande om att jag nu är ledare av Ironman-titeln. Med andra ord måste Smuckers spytt i natt eller igår kväll. Lustigt. Min sambo har precis skällt ut mig för att jag var så jäkla packad igår. Hon berättade vidare att jag i bilen hem från festen klagat över att jag var tvungen att spy. Själv minns jag inget. Men jag spydde inte. Alltså är jag i pole position. Gott!

Just nu har jag lite svårt att glädja mig åt framgången. Känner mig en aning sliten efter kalaset igår. Ställer någon fram ett helrör och en cola framför mig på en fest så kan det lätt bli att jag faller in i gamla mönster. Mr Hyde var tydligen framme också. Härligt...

Unleash hell

Idag börjar festen. EM-festen. EM är alltid bäst innan det börjar. Alltför ofta blir kvaliteten inte så vass som förväntningarna. Men EM-drömelvan är skapad och jag känner en viss press eftersom jag vann den allsvenska varianten. EM är svårare, mycket svårare. Jag har ingen koll på vilka som får lira från start i respetive landslag. Det får bli en chansning.

Följ ligan här.

Grattis Smuckers i efterskott!

King of flott rekommenderar...

Lohmanders Original Bearnaise.

Gott till allt. Särdeles smakligt till grillade Civapcici med paprika och rostade potatis. Fungerar också som dip till chipsen och som pålägg på salamibaguetten.

Bad taste

Ibland blir jag sugen på att dricka colavodka-groggar och bli riktigt packad. Lyssna på Men at works "Land down under" och gunga med i takten. Skråla med i refrängen på Summer of 69 och sjunga fel i verserna.

Igår var en sådan dag. Jag gjorde ett halvhjärtat försök men jag fick ingen med mig. Det är klart, förutsättningarna var inte de allra bästa. En gravid sambo, en bror som sitter standby för att åka till BB vilken sekund som helst för sin fru och så givetvis hans fru. Dessa var av förklarliga skäl inte riktigt mottagliga för min iver att bli berusad. Däremot hade jag kusinen här (som aldrig spottar i glaset) och dessutom dök det upp ett par grannar. Trots att detta lossnade det aldrig.

Vädermässigt kunde det inte varit bättre. Stekhet på dagen och behagligt svalt i skymningen. Grill på altanen och stereon på random i vardagsrummet. Hela tiden fick jag klagomål från min sambo att jag spelade för högt. - Tänk på grannarna... Det är en partykiller av guds nåde. Tänk på grannarna. En annan partykiller är den här: - Det märks direkt när du är packad. Svaret på ett sådant påstående är ju självklart. Det är ju bättre att det märks. Tänk motsatsen. Att jag hela tiden gått omkring packad utan att det hade märkts.

Det slutade med att jag blev semipackad. Gick och la mig strax innan midnatt efter att ha vattnat gräsmattan med min nya vattenspridare och hunnit med det sedvanliga snacket med grannen över häcken.

Innan sommaren är över ska jag hunnit igenom låtlistan packad. Det svär jag på.

Dagens flott-tips: Lomanders färdiga bearnässås på burk. Passar till allt. Baconinlindade chiliwurst eller burgers. Spelar ingen roll.

Zzzz...

I huvudet på Lagerbäck:

Hmm. Två träningsmatcher innan EM. Vilka ska vi testa formen på? Vilka behöver vi verkligen ett formbesked i från? Varför inte prova Kennedy på topp? Det kan vara intressant. Där har vi aldrig testat honom innan och framför allt kan det vara intressant nu när vi inte tagit ut honom i truppen. Sedan testar vi Daniel Andersson som offensiv mittfältare i en diamant. Detta kan bli ett genidrag. Vi har bara testat Daniel i 61 landskamper tidigare så han bör få chansen i en ny roll. Framför allt känns det som framtiden och definitivt som ett hett alternativ i EM.

I huvudet på Mr Hyde:

Larsson måste vara med från start i EM. Båda.

Att undvika sistaplatsen

En fullspäckad helg är slut. Jag har sovit mindre i helgen än jag normalt gör på vardagarna. Lördagen var klinisk ren från döda stunder. Upp i ottan och käkade allt jag förmådde. Sedan var det cykel ner till Båstad med omnejd och sedan hem. 10 mil. Hemma vid lunch och då var det dags för informationsträff med bostadsrättsföreningen samt grillning. I ett svagt ögonblick hade jag sagt att jag skulle ta med min grill vilket jag förträngt. Förmodligen ville jag skryta med min 57 cm Weber. Efter ett par timmars minglande på gården var det dags att snabbt göra några kvalitetsärenden på Plantagen och sedan avslutningen på Eurosports sändning av bergsetappen på Giro dÍtalia.


Efter det var det åter dags för grillning. Denna gången ute på Frennarp. Där hade Quint dukat upp med burgers. Min sambo hade den goda smaken att köra både mig och Fritz till Frennarp så att vi kunde ta ett par groggar också. Innan solen hunnit gå ner blev vi upphämtade för hemfärd. Vid midnatt mindes jag plötsligt att jag lovat min mor att laga en potatisgratäng till henne inför mors dag. Härligt. Gratängen var klar strax efter ett på natten då jag somnade som en klubbad säl. Nu undrar någon månne varför jag inte väntade med gratängen till på söndagen. Nej, eftersom La Liga hade omgång steg jag upp ännu tidigare på söndagen och åkte och spelade en, som vanligt, framgångsrik runda golf. Den var faktiskt till råga på allt ännu något mer framgångsrik än vanligt. Jag undvek sistaplatsen för första gången i år. Jag anlände morsdagsfirandet direkt efter golfen och avslutade helgen med att vattna gräsmattan som börjar anta utseendet av en brun heltäckningsmatta. Ett drygt arbete. Jag får nog köpa en vattenspridare även om det känns en aning pinsamt när man har norra Europas minsta trädgård. Risken är väl att jag vattnar grannens trädgård samtidigt.



Jag har tidigare propagerat för längre helger. Fredagar borde vara jobbfria så att man hann uträtta något på de få stunder man har ledigt. Jag som numera blir tokbakis alltid behöver två dagars återhämtning för att åter kunna arbeta med full kraft. Då borde schemat se ut som följande:



Arbete 10 timmar/dag måndag - torsdag

Torsdagkväll = kvalitetstid med familjen

Fredag = alla ärenden man inte hinner med på vardagarna. Fredagkväll = Bli packad

Lördag = bakis (druvjuice, chips och kebabtallrik)

Söndag = semibakis med lätt arbete i t ex trädgård eller en golfrunda



En utopi givetvis. Nu undrar någon kanske varför jag skriver om så in i helvete tråkiga saker. Jag försöker överleva Sveriges genrep mot Slovenien på TV. Då är till och med mina intetsägande helgbetraktelser en ren fröjd.

Saker som präglar livet

En champions league-final i Moskva. Det regnar som aldrig förr. John Terry beslutar sig för att kruta in den sista och avgörande straffen på kraft. Resultatet blev att gräset gav vika för stödjefoten, vinkeln på skottfoten ändrade sig några grader och skottet gick säkert 0,5-1 mer till höger än vad Terry avsett. Bollen tar i stolpens utsida och Terry faller ihop i gräset med avgrundsdjup besvikelse.

Jag vet hur det känns. Jag var en gång förste straffläggare i HBK:s pojklag i Laxacupen någon gång 87-88. Det var kvartsfinal tror jag och trots förlängning kunde matchen inte avgöras utan det blev straffar. Eftersom jag på träning inte missat EN ENDA straff på hela året var jag nr 1 när straffarna skulle läggas. När jag lämnade mittpunkten för att gå fram till bollen minns jag att pulsen steg våldsamt. Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle springa fram eller gå fram som alla coola gör. Jag gick men blev stelare för varje steg. Det blev svårt att andas. Domaren hade lagt upp bollen på straffpunkten. Målvakten stod på mittlinjen. Jag är snart framme. Alla var redo för straff utom jag. Från kortsidan hör jag min farsa ropa "lägg upp bollen själv!". Han upprepar det flera gånger, men jag förstår inte varför. Jag vill ju bara lägga straffen så fort som möjligt och gå där ifrån. Jag var livrädd att om jag kladdar med bollen så skulle jag bli ännu mer nervös. Alla tittade på mig och det är något som sedan urminnes tider gör mig nervös som F-N. Jag skiter följdaktligen i att själv lägga upp bollen på straffpunkten utan går bara snabbt fram och konstaterar att den ligger där den ligger. Domaren blåser till straff och jag tar en kort sats och skjuter straffen till vänster. Bollen ligger i en grop. Jag kommer inte under bollen. Bollen får inte den fart jag avsett och studsar innan mållinjen och dessutom går den en decimeter utanför stolpen till vänster.

Fy fan, vilken fruktansvärd känsla det var. Den tunga vandringen tillbaka till sina lagkamrater i mittcirkeln. Dessutom sätter motståndarna alla sina straffar och jag blir ensam om att missa. Alla i laget är förstående men jag vet. Jag vet att det är jag som bär skulden till att vi inte gick vidare i Laxacupen...

Det är numera alltid smärtsamt att se straffläggningar i EM/VM eller andra stora cuper. Jag lider alltid mer med de som missar än att jag glädjer mig åt de som sätter sina. Det är ett lotteri, men allra mest är det ett psykologiskt spel som man måste vara förberedd på. Jag var 12-13 år och definitivt inte redo uppgiften. För mig var det ingen skillnad på Laxacupen eller CL-final. Jag var förkrossad.

Easy like Sundaymorning...

Gårdagens Göteborgsvarv sitter i kroppen. Det var inte med lätthet man studsade upp ur sängen imorse. Det värkte från topp till tå. Bokstavligt talat. Tårna är blåa, vaden brusten och höften behöver ny led. Dessutom kändes huvudet som en spärrballong. Typisk vattenbrist.

Jag landade på 1.35.55 i år. Bäst hittills. Men målet var under 1.35, så det känns jävligt surt nu.

Idag kräver det nästan att man kommenterar Zlatan. Han har inte spelat på 7-8 omgångar i Serie A. Jag trodde han gett upp säsongen. Då går han in i sista omgången, i andra halvlek och Inter måste vinna. Två mål och Inter vinner ligen igen. Det börjar se intressant ut inför EM.

Som sagt, jag kunde knappt ta mig ur sängen imorse men kl 1100 stack jag ut och cyklade 7,5 mil. Jag tror jag börjar förlora förståndet...

Easy like sundaymorning

Idag laddar jag upp med musli, fullkornspasta och Lionel Richie. Det är snart dags för avfärd.

Champion

Vill bara snabbt tala om att jag tog en överlägsen seger i Drömelvan i år. Det var föga överraskande givetvis men det är ändå värt att notera.

Nu behöver ni inte tänka på att behandla mig på annorlunda sätt på något vis framöver. Jag är fortfarande samma ödmjuka kille som jag alltid har varit. Om ni sedan vill lägga till "Kung" framför mitt tilltalsnamn så står det er givetvis fritt.

Hallowed be thy name

Helt plötsligt är det en påtaglig EM-feber i landet lagom igen. Jag har hela tiden hoppats att Henrik Larsson skulle ändra sig men det hängde på för många osäkra faktorer. Han själv har ju tackat nej för och sedan ändrat sig så det oroade mig inte så mycket. Däremot att vi har en tjurskallig förbundskapten som inte krusar någon. Men där hade jag tydligen fel. Tydligen hade han ringt både Larsson och Lucic. Att Larsson tackar ja uppväger Lucics nej flera gånger även om jag tycker Lucic hade platsat i truppen.

Nu har jag gått från att tro på tre raka förluster i EM till att hela tiden få Henkes slängnick mot Bulgarien 04 på näthinnan. Det känns som att det inte kan gå dåligt med Larsson i truppen. Vilken lyckokänsla. Fantastiskt.

Dags att köpa klapphatt, landslagströja (Tack, Fahrman) och gul och blå ansiktsfärg. Den 10 juni smäller det. Den 14:e sitter jag på en camping i Motala efter att ha kört Vätternrundan. Det finns en risk att det blir fest.
Förra helgen cyklade jag Hallandsloppet. Efter loppet satt jag och skröt tillsammans med mina cykelkamrater över lite grillad mat och lite alkolhol. Helt plötsligt kom jag över en Iron Maiden-biljett till Ullevi den 26/7. Det ska bli skitkul. Jag har aldrig sett Maiden live men är lite nervös att jag inte ska passa in bland allt folk med långt, stripigt hår som har snötvättade jeans och dricker öl ur horn. Jag får nog se till att skaffa en t-shirt så att jag smälter in. Ställer också in samtliga frisörbesök fram till den 26/7.

Var köper man Maiden-tröjor?

För att snabbt övergå till mitt senaste lyssnarprojekt, så är jag helt frälst på Lionel Richie igen. Denna ganska smaklösa rapakalja som jag redan på 80-talet föraktade har för mig blivit en nostalgitripp utan dess like. Jag säger bara: Det är 1984. Man vaknar tidigt en morgon och går upp och tittar på reprisen av OS-invigningen i Los Angeles. En raketförsedd snubbe flyger rätt in i mitt hjärta. Jag sitter bara och gapar. Sedan tar Carl Lewis fyra guld. Ragnar Skanåker tar silver i pistol. Sovjet bojkottar. Mary-Lou Retton vann gymnastikens mångkamp. Patrik Sjöberg tar silver på 2,33. Allt till tonerna av "All night long". Säg inte att ni inte minns. Våga erkänna den pulserande, överproducerade musiken med trumpeter, afrikanska körer, latinska rytmer. Let´s have a party... Siesta, forever... All night long... Dancing in the street... Förutsägbart men idag köper jag det rakt av.

EM-truppen

Sitter och lyssnar på Roland Anderssons maratonutläggning om ingenting innan de presenterar truppen. Jag väntar bara på att någon i publiken ska börja kasta tomater. För fan, tala ur skägget!

När Roland äntligen lämnar podiet kommer den andre sömngångaren och ställer sig. Lagerbäck kan vara en av jordens mest okarismatiska person. När han sedan drar statistik utvidgas det genast till Vintergatans mest okarismatiska person.

Va i helvete! Andreas Grankvist! Skämtar någon med mig? Har jag rattat in fel kanal? Är det satirkanalen?

HENRIK LARSSON ÄR MED! LÅT DET VARA SANT. DET FINNS EN GUD. HAN HETER HENRIK LARSSON.

Jag lovar att joddlar hela vägen runt Vätternrundan.

Looser

Projekt 68 kg är slut för i år. Det gick inte. Vågen stannade på 70.6 kg. 6 tunga kg har jag tappat ändå. Nu riktar jag in mig på Göteborgsvarvet och Vätternrundan.

Koma

Mats Olsson på Expressen skrev för ett tag sedan att bredbandet på X2000 mellan Stockholm och Göteborg var långsamt. Jag kan inte annat än hålla med. Det är en katastrof om man vill jobba. Det påminner lite grann om tiden då man bodde på Klassikergatan i Hisings Backa och hade internet via telefonen och beslöt sig för att ladda hem låtar och samtidigt läsa aftonbladet. Man kunde gå och duscha, laga mat, kolla på nyheterna på tv och äta mellan varje uppdatering av ny sida. Då förstod jag inte riktigt tjusningen med internet hemma. Det gick ju så ofantligt mycket snabbare på jobbet. Så varför surfa hemma när man kunde surfa på jobbet. Idag har jag ändrat inställning lite grann. Jag surfar fortfarande efter husbehov på jobbet men kan inte vara utan det hemma. Trådlös router och en Sony Vaio och jag kan stå i duschen och surfa samtidigt.

Steg upp 0430 imorse och kommer hem strax innan 2200 ikväll. I bästa fall. 10 timmar på tåget idag. Järnvägen är mitt yrke...

HBK fortsätter imponera. Inte ett mål på två matcher och Janne Andersson bad om tålamod med sina forwards för tre omgångar sedan. Nu är mitt tålamod slut. Arvidsson är en lojal krigare men nu räcker det. Bänka honom omedelbart. Han är lika iskall en pigelin i Antarktis. Förr skapade han åtminstone målchanser. Nu verkar han kroniskt alergisk mot målsituationer. Sedan hoppas jag Texas blir frisk illa kvickt. Tommy Jönsson på vänsterbacken påminner om 110-vägskylt på nära håll när hastigheten närmar sig 140. Han är en stenstod, ett rundningsmärke och i bästa fall står han i vägen för ett eller annat vådaskott. Bli frisk, Texas.

Ljungskile hemma nästa gång. Jag vågar knappt tänka på det men 0-0 måste ha extremt lågt odds.

Har lite ont i hälsenorna sedan igår men annars måste jag stolt påstå att jag är förhållandevis fräsch efter 21 km löpning igår. Men jag hinner få alla världens åkommor innan den 17 maj när det är Göteborgsvarvet. Det är ju hög tid för en förkylning.

21 km

Årets första halvmara är avklarad. Det var faktiskt inte så jobbigt. Det är först nu efteråt som man är helt slut. Tåget till Stockholm går kl 0510 imorgon. Gonatt...

Snuskjakten

Jag är inte överdrivet imponerad över kanal 5s humorserie "Sverige pussas och kramas" men Snuskjakten är helt klockren. Ord som S_ÅFRÄS, KNULLRU_S, SPRUT_UDER får min barnsliga humor att slå frivolter. Här är ett smakprov.

Bertil Svensson

Idag har jag grävt i trädgården. Det låter måhända inte så jobbigt men köper man billiga spadar som jag tydligen gjort så tar det tid. Jag gick häromdagen och köpte mig en spade av märket Fiskars. Det var det enda märket jag kände till och det tog jag som en kvalitetsstämpel. Jag kunde lika gärna grävt med händerna.

Ikväll har jag käkat en god supé på Torntorget i glada vänners lag. En mineralvatten, en Toast Skagen, en ryggbiff med rotfruktsgratäng och charonesås och till efterätt Creme Brulee.

I onsdags satt jag och avnjöt en burgare och nån cider på Bulls efter jobbet.

Håller jag på att bli continental?

Tjänstefel att inte försöka

Nu visade han det igen. Henrik Larsson. Han är den störste fotbollspelaren i Sverige genom alla tider. Han är gammal men han är inte slut. Långt ifrån. Jag skulle vilja påstå att han går rakt in i en svensk landslagsuppställning, men jag nöjer mig om han sitter på bänken och hoppar in i andra halvlek mot Grekland.



Han säger att han inte är sugen. Men han har ändrat sig förr och att inte försöka övertala honom att ställa upp en sista gång vore inget annat än tjänstefel av herrarna Lagerbäck och Andersson.



Halva landslaget dras med skador och stukade självförtroende. Vad vore mer självklart än att be Larsson att ställa upp i denna nöd? Zlatan och Elmander spelar om de är friska. Allbäck ska med. Men övriga är bara utfyllnad. Rosenberg gör mål då och då i Tyskland men aldrig i landslaget, Berg är småskadad och för oerfaren. Övriga göre sig icke besvär.



Henrik Larsson kan med fördel också användas på mittfältet.



Nu har jag små förhoppningar om att Lagerbäck ska ta sitt förnuft till fånga och ringa Larsson. Ännu mindre tror jag han läser min blogg. Men för tusan gubbar! Kan Litmanen spela i finska landslaget med sin sargade kropp så ser jag ingen anledning till att Henrik Larsson inte skulle vara med i det svenska.



Larsson till Österrike!

Frukost

Våfflor till frukost kan jag lätt vänja mig vid. Ikväll invigde vi den nya grillen också. Inte utan att man är proppmätt.

Kalmar - kultlaget

Nanne Bergstrand må vara trist men laget han leder är det definitivt inte. Myten om tråkiga Kalmar kunde inte vara mer fel men tack vare myten har det skapats en kultstämpel kring benknäckargänget i från Småland. Kalmar är idag ett sammansvetsat gäng med några kulturbärare som bas. Spelare som Bagarn Rosengren, Tobias Carlsson, Peter Wastå, Lasse Johansson och Henrik Rydström betyder oerhört mycket för laget. Sedan spetsar de laget med några brassar och Elmbröderna. Brassarna behövs men de är knappast ryggraden i lagbygget. Elmbröderna är ju kusligt effektiva. Finns det något liknande historiskt? Tre bröder som alla är tongivande i ett allsvenskt topplag. Samtidigt! Sedan måste man ju lyfta på hatten för Nanne när han lyckas hitta rätt position för Patrik Ingelsten. Jag tycker uppriktigt sagt att det är kul att det går bra för Ingelsten. Han blev hånad i Halmstad och utbuad när han byttes in. Ingen förtjänar en sådan behandling av sin hemmapublik. Men jag vidhåller att han inte lyckades i HBK. Han är heller ingen stor fotbollspelare men likväl är det han som leder skytteligan idag och ändå pratar alla om Rajalakso.

Stockholmslagens eviga tjat om tråkiga Kalmar sporrar laget och det skulle förvåna mig om de inte vinner allsvenskan i år. Så bra är de. Läs gärna Henrik Rydströms blogg. Alltid rolig och ganska informationsrik.

HBK vann igår borta mot Örebro. 0-1. Det var inte vackert men det var 3 viktiga pinnar. Publiken skanderade "Fotbollsmördare" i andra halvlek när klubben backade hem som mest. 11-1 i hörnor och 63%-37% i spelövertag för Örebro skvallrar om matchbilden. Visst tycker jag HBK backade ner onödigt långt långa stunder men jag tycker inte heller man behöver skämmas. Det var effektivt och det blev tre poäng.

GAIS hemma på söndag.

Jag leder drömelvan ser jag. Detta trots att jag inte gjort ett enda byte de senaste två omgångarna. Jag hade totalt missat att Sidleds-Danne var avstängd. Nu gäller det att slå vakt om ledningen.

Det är jag som är Svensson

Igår var det som i slutet på en lycklig svensk film.

Vi körde inom och köpte en gräsklippare på Maxi på vägen hem från jobbet. En handjagare. "En perfekt gräsklippare för den lilla trädgården". Det lät liksom klippt och skuret för mig. Så när vi kom hem satte jag mig på altanen och börjar montera ihop klipparen i solskenet. Fåglarna kvittrade och det sprang omkring en fasan utanför tomten. Grannarna var ute i sina trädgårdar. Någon skrubbade altandäcket efter vinterns blåsande. Någon inventerade knopparna på de nyplanterade häckplantorna. Efter en del strul lyckades jag till slut montera ihop den där klipparen och det var äntligen dags för mig ge mig ut på vår enorma gräsyta med min splitternya handjagare. Munterheten var stor från mina grannar när de såg att jag fick slita hårt med det ankelhöga saftiga gräset. Någon kastade ur sig en kommentar över häcken och jag blev tvungen att sluta klippa för att höra vad han sa. Sedan stod jag där och pratade, hängandes över min nya gräsklippare, om det fina vädret, förrådsutrymmet som är för litet, råspont på vinden, markisfärger, underliga grannar på den andra gården, bullar i ugnen och helt plötsligt så står man uppe i deras sovrum och diskuterar flytt av väggar för att få plats med barnsängar mm...

Vad hände?

Jag är förbluffad över hur snabbt jag acklimatiserade mig till livet som Svensson. Det känns nästan naturligt att stå där och snacka vuxensaker. Men hur hamnade jag här? Jag minns en tid där lyckan var att ha en halvböj och en kall Cola på en förfest. Där det räckte med tyst bullshit för att tala om för de inbegripna att nu lekte livet. Känslan av eufori när man med kastratröst sjöng med i "How deep is your love" på stereon. Den makalösa upplevelsen att få dansa igång "Insomnia" på ett tomt dansgolv. Att få se Fritz the Cat först upp på scenen på Mårtensson. Hans händerna och armar i vilt fäktande rörelser, blicken fast förankrad i golvet och hans hårt jobbande små fötter som i klassiskt Mc Hammer-manér jobbade sig i sidled. Obetalbara minnen som jag aldrig kommer att glömma. Nu inser jag att de tillhör en bortflyende tid och att den tiden inte kommer tillbaka. Jag har nått Svensson-livet. Jag vet inte hur det gick till men jag konstaterar, trots ett visst vemod, att det är en god sak.

Kusinens kylskåp (Premiär för mobilblogg)

Så många livsmedel har jag aldrig sett tidigare i detta kylskåp. En liter mjölk och en liter jordgubbskräm. Resten malt i flytande form. Fotot taget i fredags. De flesta ölen var redan uppdruckna om ni undrar varför det ser tomt ut.

Ser det inte ut som en marmeladburk längst in?

Skavsår i grenen

Det var en premiärtur som heter duga. Söndrum - Båstad tur och retur. Det är rätt skoj att cykla om man slipper göra det ensam. Att stiga upp i arla morgonstund en söndag tillhör dock inte det jag brukar tillämpa men med facit i hand så var det inte så tokigt. Jag var ju hemma igen redan vid lunch.

Jag trodde jag burit möbler så det räckte för lång tid framöver, men i fredags fick jag snällt hjälpa en vän i nöd. Tre trappor på Kaptensgatan utan hiss. Det borde vara förbjudet. Ring inte mig när skiten ska ut igen. Igår var det dags igen. Då fick jag låna släp och hämta en säng som vi givetvis ska ha upp på andra våningen. När var på plats var det dags att slänga ut mitt kontor därhemma. Kl 2300 gav jag upp och gick och la mig.

Det tog oss ett kvartal att komma i ordning hemma. Nu ser det ut som dagen efter flytten igen. Bra planerat...

Jag är förmodligen jordens mest korkade. Jag ställde en bokhylla framför fiberuttaget i mitt blivande kontor när vi flyttade in. Nu måste jag riva bokhyllan igen bara för att datorn ska byta rum.

/Roy Munson

Surrealistiskt

Det är söndagmorgon. Jag steg upp kl 0700. Tittar ut. Det är frost på bilrutorna. Jag ska cykla ner till Båstad om en timme...

Träningen inför Vätternrundan börjar idag. Då gäller det att gå upp i tid till och med på en söndag. Uppriktigt sagt går jag hellre upp tidigt än att vakna bakis. Så det är inte så hemskt.

Cykelbyxorna sitter tight. Tight som fan. Det borde rimligen betyda att jag väger mer än när jag hade på mig dem sist (Vätternrundan 2007).

Pyret sparkade igår.

Liket lever

Först går klubben och tvålar till Norrköping borta. En förvisso bedrövlig underhållning men det må vara förlåtet när det blir tre poäng. En positiv bieffekt med att Peter Larsson gjorde två mål var att Mr Hydes eleven gjorde en kanonomgång. Kanske den bästa någonsin. Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades jag även byta in Viktor Elm och Rajalakso. De gav några gratispoäng till. Med lite tur kunde min kapten H Larsson också fått lite poäng, men domaren beslutade sig för att Henrik Larson inte skulle få göra några mål denna afton.

Går det att köpa sig ett imunförsvar? Min hals är som vanligt svullen.

The number of the beast

Idag firar vi att jag gjorde den 666:e träffen på Mr Hydes bekännelse sedan jag började räkna. Minns inte när jag började räkna men tydligen är det några som läser här då och då.

Jag lyckades nyktra till igår till slut. Men jag kunde lika gärna förblivit berusad för det var en skitdag rakt igenom. Toppad av HBK:s förlust som man såg på brorsans säsongskort. Klubbens oförmåga att göra mål kan bli förödande. En förlust mot Djurgården suger alltid lite extra också.

Jag hade ca tusen saker på min lista "att göra" igår. Jag lyckades inte bocka av en enda. Jag tror högre makter försöker tala om för mig att jag ska sluta partaja, för trots att jag på efterfesten fick ett bakis-piller i min hand var jag segare än någonsin igår. Jag fastslår härmed för de som händelsevis trodde att de här bakisbrustabletterna fungerade. DET GÖR DE INTE. Totalt talanglösa tabletter. Jag kände mig packad ända fram till lunch tack vare dessa. Så på det sättet fungerade de förvisso. Men sedan slog släggan till som aldrig förr och jag ser fram emot ett par dagars halsbränna och allmänt nedsatt hälsotillstånd. Bakistabletter är Humbug!

King pin

Tooony. Jag är tokbakis idag. Inte riktigt vad jag planerat. Min sambo ska hämtas på tågstationen om ett par timmar och jag är definitivt inte körduglig. Vad gör jag nu?

Var på 25-årsfest igår. Ett bra gille. Började redan kl fem på eftermiddagen och det kan vara förklaringen på varför jag fortfarande känner mig packad. Minns att jag var hemma vid tvåsnåret i natt. Men när jag vaknade kl 0500 imorse och skakade av kyla på soffan framför tv:n var det inte mycket som stämde. Vi backar bandet...

Gillet började med välkomstdrink (Då hade jag givetvis förtänt hos min kusin innan). Sedan begav vi oss direkt till Rejmes Bowlinghall. Great! Det finns bara en sak som jag gör sämre än spela golf. Det är bowling. Med tanke på att jag precis hade spelat årets första golfrunda tidigare på dagen så var ju dagen fulländad. Men jag överraskade alla. Jag slog i likhet med Ishmael Boorg till med 300 poäng på två serier. Varav den ena serien var på 182 pinnar. Helt sanslöst. Jag var on fire.

Med en sådan start på festen var jag ju givetvis helt euforisk och jag minns att jag tänkte; ta det lugnt med drickat annars går det åt helvete! Det gjorde jag under middagen (tog det lugnt alltså), men sedan kom väl mr Hyde fram lagom till deserten. Det kan också berott på att någon matade mig med Captainstreet Breeze. Nu tror jag att jag skötte mig relativt bra resten av kvällen men tydligen var jag mer packad än jag räknat med eftersom jag fortfarande vid lunchtid på söndagen umgås med ett snurrande universum.

Jag blev som vanligt sist i La Ligas första omgång 2008...

Glömde dessutom att byta spelare i drömelvan. Nu sitter man med en avstängd Anel Raskaj i denna omgång. Han kan åtminstone inte få minuspoäng då.

Myt eller sanning

Men vänta nu här... Nog för att Kenny Baker är kort i rocken. Nog för att jag har hört myten om att det skulle sitta en liten man inne i roboten R2-D2. Men jag tror inte för en sekund på detta. Varför skulle man knö ihop en liten man i den plåt-tunnan? Den måste väl ha varit radiostyrd. Filmerna är ju inte gjorda på 1800-talet. Det är ju inte heller så att R2-D2 begåvats med några svårare repliker som krävde någon större skådespelartalang. Vad återstår för en kort man att göra i plåtburken? Tända och släcka lampor? Höja och sänka periskopet? Sköta projektorn som spelar upp hologrammeddelande till Obi-wan Kenobi? Jag gissar på det sista.

Satan vad hungrig jag är.

Plus och minus går inte ihop

Jag fattar inte varför jag inte rasar i kilon just nu. Jag äter i princip som en anorektiker (utom på fredagar, lördagar och söndagar) och springer som en besatt så ofta jag kan. Ändå vägrar vågen ge mig någon positiv feedback. Jag har inte gått ner ett gram sedan den olycksaliga resan till Gran Canaria. Innan dess hade jag en mycket vacker kurva som pekade stadigt nedåt. Efter resan har jag gått upp ett kg och sedan tappat väldigt sakta. Ändå tycker jag att jag är hungrig var och varannan dag. Nu har ju grillsäsongen smugit igång också. Jag börjar undra om någon i smyg fyller mig med kalorier när jag sover. Jag anar en komplott. Jag ser ingen annan förklaring. Kan det vara så att jag går i sömnen och äter om nätterna? Jag har inte saknat något i varken kylen eller frysen den senaste tiden, så det känns långsökt.

Det är en månad kvar till Göteborgsvarvet och en vecka mindre till invägningen. Igår stod vågen på 73,5 kg. Det är exakt 5,5 kg för mycket.

Det får bli lavemang de sista dagarna.

Kenny Jönsson - The King

Rögle i Elitserien. Jösses,vem hade trott detta? Jag hade inte tillgång till tv4+ men radion var nog så spännande. Vilken dramatik.

På lördag är det premiär i La Liga-golfen. Jag har inte direkt känt mig säker på formen. Förra året blev jag sist och jag har inte rört klubberna sen sista omgången i höstas mer än när jag flyttade. Därför var det med viss ångest jag begav mig till Flygstadens driving range tidigare i eftermiddags. Men jag hade inget att vara orolig för. Jag var precis lika bra som förra året. Hooken och slicen var lika distinkt som alltid och duffarna i mattan kändes i hela kroppen. Jag har helt enkelt konserverat formen från förra året och ser fram emot en riktigt stark säsong. Undrar om bollarna kommer räcka, bara...

Ekorrhjul

Det snurrar på.

Jag hinner knappt skriva något på bloggen och när jag väl får några minuter över lyckas jag inte hitta något intressant värt att notera.

Konstaterar följande dock:

Drömelvan går som vanligt. Jag är ju född dålig tippare och det speglar onekligen min brist på framgång i drömelvan. Men Mr Hydes eleven lyckades med en sak; att värva Magnus Andersson i Trelleborg. Han inte bara gick att köpa för vrakpris utan annonserades dessutom som mittfältare. Alla som är informerade om Prahls TFF vet ju att han numera huserar i anfallet. Där stänkte han in två klockrena baljor direkt och de satt som en avlöning på en fredag. Övriga laget visade minst sagt bristande form. De gula korten fullständigt haglade över mittfältet och därför blev poängskörden också mager.

HBK möter IFK Göteborg ikväll och jag väntar mig ingen seger. Klubben visar förvisso upp god moral. Framför allt mot HIF, men de visar också vilka oerhörda brister det finns i försvaret när det gäller frisparkar och hörnor. Där blir IFK farliga ikväll.

Käkade Boston Celtic Cheese på Olearys (Göteborg) i måndags. Coleslawsalladen är inte dum. Inte dum alls.

Det går käpprätt åt helvete med "projekt 68 kg". En månad kvar och jag har inte vågat ställa mig på vågen men mitt löpsteg känns inte lätt och jag tippar att jag har 6 kg som ett bomb-bälte runt höfterna. Läste en notis om ett förkylningsvirus som gjorde att man gick upp i vikt. Med tanke på att jag har varit förkyld titt som tätt de senaste åren så anser jag mig hittat förklaringen till ett och annat. Ge mig ett imunförsvar!

Liverpool - Arsenal igår. Walcotts mål (att Adebayor satte foten till i öppet läge anser jag inte ger honom målet) var värd ett bättre öde. Men vilken match. Som sagt ikväll är det HBK-IFK...

Grillpremiär

Idag var det grillpremiär.Brorsan testade den nya gasgrillen. Det var kallt. Jävligt kallt. Gasgrill är bekvämt, något krångligt men inte som kolgrill.

Privatliv

Idag var vi på ultraljud. Det är vuxenpoäng så det skriker om det. Vet inte om jag blev så mycket klokare, men man blev påmind om att nu är det allvar. Det finns verkligen en liten gynnare som växer där inne. Det känns dock skönt att äntligen få slå hål på myten om ultraljudsbilderna. Ingen kan påstå att de fattar ett dugg av vad barnmorskan snackar om när hon visar vad bilderna ska föreställa. Visst, jag såg hjärtat slå, jag såg en ryggrad, jag kunde till och med se navelsträngen med lite vägledning. Med god vilja kunde jag föreställa mig ett huvud, händer och fötter men när hon börjar prata om ansiktsuttryck, suga på tummen, lilla och stora hjärnan mm, då förstod jag att alla som varit på ultraljud bara säger vad barnmorskan har sagt. Det går nämligen inte att urskilja mer än att det pågår full aktivitet därinne. Jag litar på damen med geléet. Det viktiga är att hon vet vad som visas på bilden. Hon konstaterade att det fanns en styck i magen och vederbörande hade alla de ting som normalt brukar finnas på krabater i den storleken. Hon informerade också om att det blev ändrat leveransdatum. Termin: 13/9. Hon varnade dock för leveranstiden var osäker.

Av integritetsskäl visar vi inga bilder på krabaten. Jag värnar om min familjs privatliv.

Mr Hydes eleven

Kan inte riktigt släppa det här med att Odell sålde Vin och Sprit. Vin och Sprit har gjort världens bästa boxarbrännvin i många år. Renat har till och med fått internationellt erkännande för sin milda smak. Det erkännandet var dock inte enbart en fördel för sen började de ändra på flaskans utseende. Bäst var den när det var en helt vanlig pantbar Systemstandardflaska i halv eller helformat. Sedan lyxade de till förpackningen enligt bilden nedan. Sedan började de med den platta halvflaskan och den har jag mycket svårt att acceptera. Men jag köper vilken förpackning som helst bara de inte rör mitt Renat.

Idag har jag laddat Mr Hydes eleven. Aktiverar inte laget förrän det är dags eftersom jag inte vill att någon ska snoka i mitt guldlag.