tisdag, februari 23, 2010

Det måste vara ett missförstånd...

Har någon glömt att vrida på strömbrytaren för våren? Det är allsvensk premiär på Örjans Vall om två veckor och i Halmstad pulsar vi omkring i halvmeter hög snö. Det har snöat varje dag sedan i fredags och jag börjar bli seriöst orolig för att detta är istiden. Arbetet går minst sagt knackigt. I mitt fall fungerar det dåligt med devisen "Ett inställt möte är också ett möte". Kommunikation är viktigt och prisad vare internet och webmöten.

Tur då att det är OS så att vi har något att vila ögonen på. Det går inte att låta bli att nämna längdherrarnas triumf i skiathlonen. Vilken makalös succé. Sällan har man sett något mer rafflande. Längdskidor är för Vinter-OS vad friidrotten är för Sommar-OS. Lite vassare och lite finare. Att Emil totalfloppade på sprinten och att sprintstafetterna trots ett silver blev en besvikelse är svårt att smälta men Hellner, Olsson och Södergrens bragd i skiathlon förlåter allt. Till och med skidskyttarnas genomklappningar.

Mitt medaljtips ser ju halvhyffsat ut. Jag hade räknat med ett guld i sprinten men annars ser det bra ut. Jag tror vi har fem riktigt bra medaljlägen kvar. 2 stafetter, 1 damcurling, 1 hockey, 1 chans på antingen femmilen eller tremilen. På dessa tar vi tre medaljer varav jag hoppas ett är guld. Låt det bli i herrarnas stafett... Facit så här långt: 3 guld, 2 silver och 2 brons

onsdag, februari 17, 2010

Det snöade... punkt.

Just nu är det kul med OS. Man har överseende med idiotiska arrangörer och ett riktigt skitväder när Björn Ferry levererar. Den roligaste guldmedaljören sedan Wassbergs dagar. Trots enorm besvikelse över vädret höll han sig cool häromdagen och levererade klassiska citat.
Idag är det den bästa potentiella gulddagen på hela OS. Sprint med Emil Jönsson, sprint för damer och Anja Pärson. Jag tror hon blir farlig.

Jag vet att det är typiskt svenskt att tycka så här men det känns som det är ett renare OS än på mycket länge. Argument för mitt påstående är att Ryssland har 0 (noll!) guld hittills. Gamla Warzawapakten har legat mycket lågt än så länge och jag antar att det är fördomsfullt men jag tar det som ett gott tecken.
Vinner inte Emil Jönsson idag kommer jag bli mycket besviken. Längdsprint är definitivt vinter-OS motsvarighet till sommar-OS 100 m. Emil är Usain Bolt.

måndag, februari 15, 2010

Kalla

Glöm Nagano och Salt lake City. Glöm vad jag skrev tidigare. Det är OS-guld och Kalla är drottning. Nu tror jag stenhårt på mitt tips igen.

Vi leder över norrmännen i antal guld!

3D

Avatar. Nu har jag sett den. I 3D dessutom.

Nagano, Salt lake City, Vancouver...

Optimismen spirar dagarna innan OS. Sedan hinner Helena Jonsson knappt ta sig över mållinjen innan man får Deja Vu-känslan. Salt lake City, Per Elofsson är taggad till tänderna på första distansen och första dagen. Han möter en bloddopad Muehlegg och går fullständigt in i väggen. Då var det OS:et slut för debaclen fortsatte genom hela spelen. I år börjar det likadant. Christer Ostbåge är så dålig på att dölja sina dopingmisstankar mot den segrande slovakiskan att man rodnar. Visst kan man ha sina misstankar men så fort en svensk vallat med klister eller tappat formen så har vi svenskar den dåliga smaken att vädra våra misstankar. Det klär oss inte.

Turin framstår alltmer som ett mirakel. 7 GULD. Hur gick det till?

Nu har jag inte gett upp hoppet helt, men jag inser att mitt tips om 4 guld kan bli svårt att nå. Det är ju förövrigt först idag som OS börjar på riktigt. Längdskidorna. Nu ska vi se Northug. Kan han hålla samtliga dopade fd Sovjeter bakom sig? Svenskhoppet, Hellner tippar jag på 15:e plats. Sen har vi Kalla. Där finns det ett visst medaljhopp, men alla medaljer utom guld är ju värdelösa. Jag håller med Zlatan. "Att komma tvåa är som att komma sist." Det är bara i OS man verka tycka annorlunda...

Vaktmästaren i magen

Det bullrar, det värker och jag får feber. Nånting är fel med min mage. När jag överlevde kräksjukan i julas trodde jag att jag hade 5-6 magsjukefria år framför mig. Det höll i en dryg månad. Förra helgen låg jag åter och kramade porslinet och trots snabbt tillfrisknande är jag åter helt utslagen i magen en vecka senare. Jag tror att magen säger ifrån. Jag tror att det är nog med skräpmat och stress. Det är soppor och meditation som gäller.

lördag, februari 06, 2010

Rub it in my face

Jaha, det är knappt två månader sedan jag sist var magsjuk och nu har jag haft en HÄRLIG natt igen. Ironman känns avlägset.

torsdag, februari 04, 2010

Vad händer?

Jag lider svårt efter förlusten av min mobiltelefon. Bloggen kommer inte bli sig lik efter detta. Såvida jag inte lyckas masa mig till en affär som säljer nya mobiltelefoner. Mitt nya försäkringsbolag hävdar att värdet på mobilen understiger självrisken vilket retar mig något djävulskt. Jag kan säga såhär, om inte Länsförsäkringar ändrar attityd så har de snart en kund mindre. Tillsvidare får den gamla lånemobilen jag fått tag på, fungera att ringa på.

Därför har jag inte heller några bilder att publicera på fenomenet utanför fönstret. Det ligger förnärvarande mellan 30 - 50 cm snö i Halmstad och det har jag ALDRIG tidigare sett. Det börjar bli svårframkomligt på små vägar. Det ligger snövallar överallt och att hitta en parkering är snart omöjligt om inte snösvängen gör något heroiskt. Isen ligger snart över hela Laholmsbukten och jag som hade räknat med vår nu.

I helgen var vi i Köpenhamn. Bill gifte sig och jag fick äran att med svettiga fingrar räcka fram ringen. Jag löste uppdraget och det var mycket, mycket trevligt. Att vara ringbärare innebär också att man måste hålla tal senare på kvällen och där har jag en akilleshäl. Det är inte så att jag inte har något att säga. Jag hade två A4-papper fulla med text men jag har också lidit alla helvetes kval i månader för att hålla talet. Vågar jag resa mig upp? Tänk om rösten stockar sig? Tänk om det svartnar för ögonen. När man väl klingat i glaset och sorlet har lagt sig och det faktiskt INTE svartnar för ögonen gick det ganska bra, men månaderna innan... Jösses, vad är det som gör att man får stora skälvan för att resa sig upp i en församling och säga några väl valda ord? Jag fattar det inte själv. Till vardags kan jag aldrig hålla käften så varför denna makalösa önskan att få hålla tyst?!

Efteråt är det som att släppa ut en kalv på grönbete. Det spritter i benen, livet är lättare att leva. Det blir bättre väder, maten smakar bättre och det inte längre tungt att andas.

I´m one of a kind...

måndag, januari 25, 2010

Klassfesten

Då var det dags. Gusten kommenterade mitt förra inlägg, vilket fick mig att rota i brevhögen och mycket riktigt där låg en inbjudan till Klassfesten.

20 år sedan man slutade grundskolan. Jag hinner inte kommentera det vidare just nu, men sjukt är det i alla fall.

Det kanske är värt att kolla upp det där med klassfest. De bjuder på samma middag som förra gången. Tacobuffé. Bara det värt ett besök...

Jag kommer garanterat kolla upp om någon ur det gamla järngänget dyker upp annars blir det jag och några frånskilda tvåbarnsmorsor. Den risken tar jag inte.

Jag har varit lite slarvig med bloggandet och mycket beror på att min mobil tvättades i tvättmaskinen vilket den tydligen inte tålde. Med andra ord har jag tappat hela telefonboken, alla bilder av värde, film från Williams födelse och möjligheten att blogga från mobilen. Jag är och har alltid varit på den förlorande sidan...

onsdag, januari 13, 2010

Tvau öl å en cidååh

En klassiker är tillbaka på youtube.

Det är inte lätt att vara ödmjuk när man är bäst.

Mästarnas mästare.

Förra året: Ett småputtrigt SVT-program med gamla hjältar från OS, VM och andra mästerskap. Mål: få svenska folket att snyfta i nostalgiska orgier. Då var Wassberg och Gärderud good guys och Erika Johansson och Pelle Fosshaug bad guys.

I år har man man andra ingredienser. I år har man kryddat med Patrik Sjöberg som bad guy. Med Sjöberg i mästarnas mästare blir alla andra good guys. Han är som klippt och skuren för en dokusåpa. En intrigmakare av yppersta världsklass. Ständigt kaxiga instick, ständigt nedvärderande påhopp på sina motståndare och Stefan Holm i synnerhet. TV-underhållning.

Svensexan för Bill i lördags var trevlig. Inga skandaler. Jag höll på att frysa sönder fötterna när vi tillbringade förmiddagen på en skjutbana. Bill iklädd benvit Smoking gjorde stor succé när han under femkampen på eftermiddagen skulle hoppa upp på en mekanisk tjur. Med ett mycket graciöst hopp satt han imponerande i sadeln i ca 10 sekunder. En liten missräkning var att de benvita byxorna sprack från söm till söm i hoppet. Ingen sömerska i världen kunde rädda den inhyrda smokingen...

Vi testade några gamla klassiker under kvällen. Under förfesten körde vi Cola Vodka testet och avverkade såväl matgroggen, stupröret och en ljusbrun och på restaurangen passade Bill på att testa serveringspersonalens groggkunskaper och beställde en Captainstreet Breeze. Quint tvingades för 94:e gången dra historien om Bente till hans eget stora förtret.

En trevlig dag och jag höll mig upprätt under hela dagen. Kopiöst bakis i söndags men det vore ju skam annars.

fredag, januari 08, 2010

Nordpolen



Vy från kontoret. Inget är sig likt i Halmstad. Här åker vi skidor numera. Folk är ute på dagarna trots att det är vinter. Det finns grannar jag inte sett sedan i somras. De dök plötsligt upp och vi stod och skottade oss svettiga i ett par timmar i tisdags. Fullständigt lönlöst förvisso eftersom det snöade igen på några timmar men det var trevligt. Trevligt att se lite folk igen.

I helgen blir det action. Återkommer till det lite senare.

Gitarrer och bas, trummor och hat

Hästpojken får Mr Hyde att gråta.

onsdag, januari 06, 2010

Avbrott i den globala uppvärmningen


Jag minns inte att landat så mycket snö i Halmstad nån gång tidigare. Jag skottar och skottar men det bara fortsätter snöa. Kallt är det dessutom.

onsdag, december 30, 2009

tisdag, december 22, 2009

Dead last...


Så var det dags. Vinterkräksjukan. Med våldsamkraft slog den till kl 0400 i morse. Ett aggresivt tvåfrontskrig som till slut fick mig att kapitulera. Både jag och William fick det med två timmars mellanrum. Sedan har det varit fritt blås hela dagen. Feberfrossa, vatten och druvjuice. Åter sist i Ironman.

måndag, december 21, 2009

Learning by doin´ it...

Det är full vinter på Västkusten. Detta trots att det snöat ganska sparsamt. Men det är kallt, riktigt kallt. Köpte julklappar i lördags och jag minns inte senast jag frös så mycket. Som vanligt var man något optimistiskt i val av klädsel.

Kylan har ju legat konstant några dagar nu, så vi fick den briljanta idéen att under söndagen åka skridskor. Vi samlade ihop ett gäng och begav oss upp till Toftasjön. Trots att det snöade lite grann var isen fortfarande spelbar för lite bandy. Tyvärr bar det sig inte bättre än att två stycken gick igenom isen och det var några, minst sagt, oroliga minutrar innan alla var uppe på rätt sida vattenytan. Det är första och förhoppningsvis enda gången jag upplever att någon går ner sig i en vak, men jag konstaterar i efterhand att man fullständigt bortom all sans när man inte har med sig isdubbar och rep när man är ute på isbelagda sjöar. Det ska inköpas och ligga i tomtesäcken på julafton.

Killarna kom upp säkert och verkade må hyggligt efter att ha fått på sig torra kläder. Nästa gång ska jag nog undersöka tjockleken på isen.

En annan omtumlande sak hände också igår. Precis som förra året lyssnade jag mycket på Musikhjälpen på P3. All heder åt Christer, Ametist och Timbuktu, men det som förbluffade mig mest var när någon ringde in igår och önskade en låt, friade till sin flickvän och fick ett ja. Det visade sig att det var min kusin som efter viss tystnad sa ja. Inget att rekommendera för nervsvaga...

fredag, december 18, 2009

Mördarn

HBK meddelar att Lasse Jacobsson tar över huvudansvaret efter Jannes avhopp. De meddelar vidare att Mikael Svensson rekryteras som assisterande tränare. Det sistnämnda är riktigt glädjande. Nu ser vi fram emot en ny säsong.

Mer sport. Den tragikomiska följetongen om Tigers sms-otrohet fortsätter. Det går inte en dag utan att någon ny älskarinna ger sig till känna. Att Tiger har skitit i det blå skåpet råder det ju inget tvivel om men frågan är hur många av alla damerna som är mytomaner. Även om man lider med Elin så kan jag inte se lite komik i det hela.

Det senaste är att någon fått för sig att lira in en vuxenfilm om hela storyn. Filmens självklara namn: Tigers Wood.

Om Tiger känner sig deppig kan han ju alltid slå Bill en signal. Han har erfarenhet av att bli ertappad med känsliga sms. I Bills fall tror jag det var positivt även om det sved en aning i början. Glömmer aldrig ett telefonsamtal: "Du måste hjälpa mig! Hon slänger ut möblerna, min tv och allting". Efterföljande helg var jag och sherpan Fritz nere och hämtade möbler. Efter några månader hemma hos mamma och pappa var Bill åter på grön kvist. Lägenhet på Kaptensgatan och en klassisk singelsommar tog sin början.

Jag är en återfallsförbrytare

Minns ni detta? Jag gjorde det igen. Tog åt H-lvete för mycket chilipulver när jag i veckan skulle göra Gulaschsoppa. Eftersom soppan brukar vara eftertraktad i familjen gjorde jag extra mycket och följdaktligen tog jag extra mycket chilipulver. En fullständigt vansinnig felbedömning. Jag satt själv med tårar i ögonen och rinnande näsa när jag åt den och min sambo kunde knappt äta den. Hon ställde den berättigade frågan om jag gjorde det medvetet för att slippa dela med mig, men jag bedyrade mina goda intentioner. Stackars William vågade vi inte ens ge soppan. Han har en känslig mage. Att ha känslig mage med god aptit måste vara ett straff hårt som tortyr förresten. När jag var liten hade jag dålig aptit och känslig mage, som senare i livet har förbytts i god aptit och inte känslig mage. Den logiken känns lättare att smälta på något sätt även om det sväller ut lite här och där.

torsdag, december 17, 2009