fredag, juli 23, 2010

onsdag, juli 14, 2010

söndag, juli 11, 2010

Det smäller i den här finalen. De Jong ska vara mycket tacksam att han får vara kvar på plan. De gula korten haglar men inga röda. Än...

Stranden. Så jävla kul är det inte.


En veckas semester är förbrukad. Idag är stranden som gäller. Första gången i år. 34 grader och lite dis. Men hur kul är det egentligen med stranden nuförtiden. Trångt, sandigt, ingen skugga, ungar som skriker, William snor prylar, han springer iväg och jag har sand på mackan. Kort och gott, ingen avkoppling. Förr hade ju stranden sin tjusning. Att spana in galanta damer. Nu ser jag bara pensionärer, småbarnsföräldrar och så klart en massa ungar.

torsdag, juli 08, 2010

Uterummet börjar bli klart.


Semestern har börjat lysande. William är genomförkyld och hostar sig genom nätterna. Han verkar sova men det är han tämligen ensam om. Jag fick igår besök av en plåtslagare som första gången han dök upp sa att han skulle vara klar till jul. Nu är det klart och det blev klart innan jul... en 2010. Lamellgardiner, mina damer o herrar. Det är ett kapitel för sig. Men jag kan meddela att det är ett evighetsarbete att sätta upp och inte förenligt med småbarn. Jag vågar inte ens tänka på hur länge de får vara ifred och fortfarande vara vita.

tisdag, juni 29, 2010

Pappas slagna hjälte.


En utslagen tand och en sargad läpp. Killen fick lugnande för att de skulle kunna röntga tänderna. Efteråt sluddrar han manboy och benen bar inte. Han kan lägga fotomodellskarriären åt sidan å andra sidan blir han ett perfekt hockeyproffs. Han har redan frissan och garnityret.

lördag, juni 26, 2010

När man talar om trollen förresten, Lage ringde igår. Midsommarhelgen är räddad.

Sanningen


Efter ett par groggar undrar jag alltid varför jag dricker så sällan nuförtiden. Dagen efter vet jag... Att vara bakis med småbarn borde vara vara en mänsklig rättighet att få slippa. Det är helt jämförbart med andra tortyrmedel som t ex dra ut naglarna med tång. Här ligger jag helt fredligt på soffan och det enda jag begär är att få dö i lugn och ro. Vad händer då? William lever rövare som aldrig förr. Det är som om de små söta barnen förvandlas till ilskna troll med ett enda uppsåt: make my day a living hell. Här ligger jag t ex på soffan och försöker få i mig några livsavgörande droppar kall cola med darrande hand. Då slår William till flaskan när jag klunkar som bäst med resultatet att jag följdaktligen missar munnen och häller ut cola i hela soffan. Dagen har knappt börjat och jag önskar att den redan var slut.

torsdag, juni 24, 2010

Jag som trodde Honda var en motorcykel. Nu vet jag bättre.

Det är trist, men Japan krossar Danmark.

Lupiner


Dessa ganska spektakulära blommor som såhär års växer i varenda vägkant. De pryder landskapet men sprider sig som digerdöden. Varje år när de blommar kommer jag att tänka på midsommarafton 2001. Bill hade sedan ett par veckor tillbaka sällskap med en tjej som vi blivit inbjudna till med armbågen. Denna sommar hade vi dessutom under flera veckor Higgins på besök. Sommaren var på många sätt legendarisk men om midsommarafton finns mycket att berätta. Det var, om jag inte minns fel, Higgins, Fritz, Lage, Ida(!) och givetvis Bill & jag. Festen var i Gullbrandstorp och först när vi sitter i bilen på väg ut kommer vi på att vi inte har något till värdinnan. En tvärnit i en slänt vid Vallåssjukhem öppnar passagerardörren och släpper ut en svettig Higgins som nappar åt sig ett fång lätt misshandlade lupiner. Värdinnan mottog gåvan utan någon större entusiasm men vi menade givetvis att det var tanken som räknades. Kvällen var sedan smått legendarisk med ett gäng surrealistiska händelser.

Livet leker


Solen skiner, det är helg.