onsdag, januari 09, 2008

Saturdaynight fever

Rattade in sista omgången av Luuks "Videokväll med Luuk". Missade tyvärr direktsändningen. Ett förbannat trevligt program. I sista programet intervjuades Fredrik Wikingsson. Filip och Fredrik har för mig varit en grymt överskattad duo i många år. Ett och annat gott skratt har de framkallat men mest har det handlat om plumpa skämt på någon loosers bekostnad. Jag fick dock en helt annan bild av nämnde Wikingsson under intervjun. Jag slogs av likheterna med mig själv. Han berättade ganska självutlämnande om sin ungdoms upp- och nedgångar. Från den heta tiden innan tonåren till den tuffa under tonåren. Hur han i tonåren inte kunde förstå varför han helt plötsligt inte var en gångbar kavaljer längre men hur han så här i efterhand när han ser foton från tiden har full förståelse för varför han inte var het. Han beskrev den lätt alkoholmarinerade tiden från senare tonåren och framåt.

Flera gånger kom jag på hur jag satt och nickade igenkännande. Högstadie- och stora delar av gymnasietiden var ju en katastrof för mig, sett hur het man var på marknaden. Man satt ju varje rast och trånade efter tjejer som var mer utvecklade fysiskt än vad jag själv var i 25-årsåldern. De få gånger man överhuvudtaget fick någon kvinnlig uppmärksamhet hade man letat på avdelningen för skadat gods. Såväl fysiskt som psykisk var man undernärd. Vändningen kom först i 22-23 årsåldern. Kent, Oasis och Seinfeld räddade mig ur min själsliga förlamning. Jag slet ut "Verkligen"-plattan på min Technics. Minns med skräckblandad förtjusning en lördagkväll på Granatvägen där Fritz bodde på den tiden. Jag och Bill gästade som vanligt på en förfest och vi lirade "Don´t look back in anger" på Fritz Pioneer. Inte en gång, inte två gånger utan flera... Vi sjöng och skrålade med i den sorgliga texten tills halsarna svullnade. Det var inte vackert men under påverkan av stora mängder alkohol var det plåster på ensamma själar. En annan morloken lördagkväll minns jag också med ett vemodigt leende. Kvällen då jag introducerades i Seinfelds värld. Jag tackar Smuckers för detta. Smuckers var vid detta tillfälle en ny bekantskap. En tyst kille från Norrland (lapp) som blandade grogg på Hugolina och som kände Alex. Han bodde på Motorgatan ute på sunkiga Söder. Looser, tänkte jag och insåg att jag inte var ensam. Ljumna groggar i en trång soffa, i en trång lägenhet. Där såg jag ironiskt, sorgliga George Costanza sjunga "Hey, did you happen to see the most beautiful girl in the world" rakt in i mitt hjärta. Efter det missade jag inte ett avsnitt. Där någonstans inser jag att det finns fler loosers än jag. Att det faktiskt kan vara rätt kul att vara looser. Där vände det. Norra Kavaljerens dansgolv blev som ett hav av möjligheter helt plötsligt. Inte så att man helt plötsligt blev John Travolta i Saturday night fever men gud ska veta att jag gjorde mitt bästa. Gravt berusad dansade man tills svetten lackade varje lördag och fick man ragg var det bonus. Fick man det inte så hade man åtminstone jagat skiten ur spökena. A win win situation.

Det fanns en tid där Bill och jag allvarligt pratade om att tatuera in den kända posen från filmen på överarmen. Så här i efterhand är jag ganska tacksam att jag fegade ur.

2961!

tisdag, januari 08, 2008

Rubrikernas man igen

Dusan, dusan... Först kör han bakfull med sin bil på en cykelväg. Sedan gör han avbön i tidningarna och lovar att det aldrig ska upprepas. Sedan ska han till landslagslägret i Amerika med en lätt tjurig Lagerbäck över sig. Till sist droppar han bomben att han skrivit på för Zürich.

Detta är nog bäst för alla. Dusan får äntligen komma ut i Europa. HBK får några miljoner. Alla är nöjda och glada.

Nu läser jag till min stora överraskelse att även Emra Tahirovic är klar för Zürich. Vad är det som händer? Har vi någon kvast i styrelsen nere i Schweiz? Är dock inte övertygad om att kombinationen Dusan, Emra, Vasques och Zürich är lika med succé.

Zippydeeedooodaa...

Zippydeeedaay What a beautiful day!

lördag, januari 05, 2008

Tour de ski

Idag har jag legat framför TV:n hela dagen. Det är ju skidor hela dagen på SVT med Tour de ski som höjdpunkt. Kalla är grym. Tyvärr är det inget omdöme jag vill ge de svenska herrarna och framför allt inte vallateamet. Får man ta av sig skidorna i uppförsbackarna är det fan i mig skandal. KLÅPARE! Annars är ju Tour de ski förbannat kul. Det kommer inom några år bli rena lagtävlingar där länderna åker för sin kapten. Precis som alla cykeletapp-lopp. Mycket intressant.

Dusan har fastnat i en nykterhetskontroll och förlorat körkortet. Skärpning, Dusan. Ska du bli en fotbollspelare nån gång så får det bli lite seriösare takter både på och utanför plan.

torsdag, januari 03, 2008

Invägning

Idag gick startskottet för "projekt 68 kg". Invägningen var som väntat en skräckupplevelse. 76,7 kg innebär att jag ska springa bort 8,5 kg till den 9:e maj. Jag har skapat en dagbok för ändamålet och för de som möjligen vill få inspiration att tappa några kilon maila mig så fixar jag access till dagboken. Jag tänker dock inte lägga ut allt till allmänheten då dagboken kan innehålla känsligt material för mig och mina medtävlande i vadet. För ett vad är det. Vi är idag tre medtävlande och alla har ett mål. Att slippa betala planksteken på PIO efter Göteborgsvarvet.

onsdag, januari 02, 2008

Nyårslöften

Okej, nu har det varit lite väl soft här på bloggen ett tag. Dags att summera helgerna och gå vidare. Julen är som vanligt lite väl överskattad. Mycket väsen för lite ull.

Missade helt och hållet SVT:s Strindbergserie.

Såg Arn. Helt okej. Filmen är trogen böckerna men regissören måste fått hybris. Filmen var nästan 2,5 timme lång och andra halvan kändes som enda lång reklamfilm. Eviga bilder i motljus med högtravande musik i bakgrunden. Filmen igenom bjuder inte på några större meningsutbyten mellan skådespelarna vilket kan tyckas vara ett enormt slöseri när man nu har samlat större delen av svensk skådiselit.

I mellandagarna sändes också en massa bra film på TV. Bäst är som vanligt Peter Dalles Ogifta par. Så vansinnigt träffsäkert. Varför får vi inte se Dalle i några filmer längre?

Charlotte Kalla. Hon är inte bara söt, hon kan åka skidor också.

Till sist: Nu är det dags att infria mitt nyårslöfte. När jag tog på mig kostymen på nyårsafton och brallorna satt som Mattias Fredrikssons trikåer och knapparna på skjortan flög all världens väg när jag böjde mig ner, då insåg jag att det var hög tid för "projekt 68 kg" igen. Förra året klarade jag uppdraget med en hårsmån och i år blir det ännu värre. Jag väger förmodligen ännu mer än för ett år sedan. Det blir snart invägning på gymmet.

Dessutom har jag lovat min sambo att hjälpa till med städningen hemma... Fan, vad osexigt.

tisdag, januari 01, 2008

Another year goes by...



Igår var det alltså nyårsafton. Fint väder för första gången på minst en månad. Då var det dags att fria. Det var liksom dags. Jag kunde helt enkelt inte dra ut på det längre. Med min romantiska talang fick det bli Grötvik. Ett par rejäla stenkast från ytterdörren.


Senare på kvällen firade vi det gamla året och det nya på hemma hos brorsan och hans fru. där avnjöt jag goda groggar, mouserande vin och vid tolvslaget en cigarr.

måndag, december 31, 2007

Happy new year!

Vill önska eder alla ett gott nytt år.

Jag hann förresten med att förlova mig i år också. Bara så ni vet.

fredag, december 28, 2007

Årsbokslut 2007

Ett år går så fort. Det är bara ett år sedan jag satt och skrev om 2006 och då handlade det om den påverkade miljön. Jag var lite före min tid ( det händer inte ofta ) för 2007 har ju inte handlat om något annat än miljön. Detta borde ju vara enormt positivt men trots makalös fokusering över hela världen lyckades man bara med en totalt tandlös överenskommelse på Bali för några veckor sedan. Där USA än en gång dikterar villkoren för resten av världen. Förra året skrev jag att bara en sak är säker och det är att det går åt helvete. Jag är rörande överens med mig själv. Klimatet går käpprätt åt skogen. 2007 började som 2006 slutade med mildväder. Sen kom stormen Per. I Chamonix regnade det på 2000 meters höjd i januari. I byn fanns det inte en snöflinga. Sen regnade sommaren bort och nu har vi åter en vinter utan frost i södra Sverige. Sanslöst.

I världen har det som vanligt kretsat kring mellanöstern. Igår sköt man ihjäl Benazir Bhutto och det är så sorgligt att man knappt vill nämna det. Inte precis den händelseutvecklingen regionen behövde. Det är lätt att skylla den dåliga säkerheten på landets (Pakistan) styrande men det är bara några år sedan en ensam galning kunde sticka ihjäl Anna Lindh mitt i Stockholm och 20 år sedan Olof Palme blev skjuten. Det kan hände överallt och så länge det finns folk som tror att våld löser problem så kommer sånt hända.

I sportens värld har det ur svensk synvinkel hänt ganska lite. Det har varit tunnsått med stora bragder och trots att Anja fick bragdguldet redan året innan så hade juryn inget annat val än att ge henne det i år igen. Helt rättvist givetvis men en aning snopet för juryn kan jag tänka. HBK överraskade alla genom att toppa allsvenskan i våras. Toppen var 3-0 vinsten mot svenska mästarna Elfsborg. Tyvärr var det också startskottet på ett sällan skådat ras med 0-9 mot HIF i epilogen. Ännu ett år att glömma.

På hemmamarknaden har mycket kretsat kring flytten. 2007 är året då jag blev vuxen och köpte både ny bil och framför allt ett nytt boende. Radhus med en liten men naggande god gräsmatta. 2007 är också året då jag bestämde mig för att återvända till Göteborg igen. Åtminstone på jobbet. Nytt jobb och bättre förutsättningar. Mer fritid och bättre betalt. Jag är onekligen priviligerad.

2007 var året då jag lyckades hålla vadet att gå ner 7 kg till den 11 maj men det är också året då jag gick upp samtliga kilon igen och nu har den sämsta fysiken sen jag föddes. Nyårslöfte: Skärpa mig!

Tack ni få läsare som med jämna och ojämna mellanrum gästar min blogg. Det har varit kul och jag lovar att hitta fler gamla anekdoter från the good old days. Har någon några tips maila mig på alfa.hannen@hotmail.com

torsdag, december 27, 2007

Varmvatten

Julhelgen är över. Rätt skönt faktiskt. Julstöket kan jag faktiskt klara mig utan hur mysigt det än må vara. Det är förvisso rätt skönt att kunna stiga ur sängen när helst man har lust i några dagar men vardagen har sin charm den också. Då har man inte tid att göra av med pengar heller. Jag har tyvärr drabbats av köphysteri de senaste åren. Allt som är nytt måste jag ha. Det är bara min gamle mobiltelefon som aldrig blir utbytt. Nu har jag dessutom inte råd att byta ut den heller. Jag försöker legitimera mitt impulsköp igår men det är inte helt lätt. Två datorer hemma och en bärbar jobbdator är väl lyxigt.

Ikväll ska vi gå på bio. Jag har verkligen försökt ta ner förväntningarna på Arn men likförbaskat kommer jag bli besviken. Svenska storproduktioner är dödsdömda och är de dessutom baserade på en bok/böcker jag redan läst är domen redan verkställd också.

Vi har varit utan varmvatten hela helgen förresten. Snart har vi haft alla fel som går att ha på ett nytt boende. Men det var ju inte annat att vänta.

onsdag, december 26, 2007

Impulsköp

Jösses, det var relativt bra drag igår och jag är riktigt sliten idag. Mellandagsrean kunde jag dock inte hålla mig borta ifrån och det blev ett impulsköp utöver det vanliga. Köpte en Sony Vaio AR-51J med Blueray-spelare.

Så nu ska det liras filmer i HD. Äntligen!

söndag, december 23, 2007

Merry Christmas

Imorgon smäller det. Förhoppningsfulla ungar kan knappt somna ikväll i hopp om den perfekta julklappen imorgon. De riktigt små somnar knappt av andra anledningar. Att få träffa tomten kan få vem som helst att ligga och vrida sig i sängen. Jag var inte alls förtjust i den där skäggiga gubben när jag var liten. Det var alltid någon som ville att man skulle hoppa upp i knät på jultomten medan kamerablixtarna smällde. Nu var jag en blyg pojke som liten och det skulle aldrig falla mig in att frivilligt sätta sig i knät på en främmande gubbe med grotesk mask på sig. Det är förövrigt inte konstigt att småbarn blir rädda med sådana tomtemasker som åtminstone fanns förr i tiden. Ett likstelt ansikte med ett dödsföraktande stelt leende och vitt spikrakt skägg. Vet att jag har ett foto någonstans som illustrerar mina mindre goda minnen av tomten. Nej, bäst var julen när han behagade lämna församlingen för att plåga andra små barn.

Jag vill bara påpeka att de som förväntar sig något extra av mig kommer bli grymt besvikna. Jag rev av julklappsinköpen på två timmar igår. Fantasin flödade... Å andra sidan pratade jag med den gode Fritz igår. Jag önskade honom en fröjdefull jul och frågade om han hunnit med julbestyren. Han sa att det blir pengar i ett kuvert i år. Igen...

Jag är annars väldigt traditionell när det gäller julen. Allt ska vara som det alltid har varit. I år blir det ändring på det mesta. Ny adress, nya deltagare och för första gången egen gran. Vilket projekt. Den är ju helt omöjlig till att få rak. Man undrar hur den kunde stå rak i naturen. Bäst vore om man kunde hänga den i taken.



God jul på er alla!

onsdag, december 19, 2007

Winehouse

Jag begriper inte the big fuzz om Amy Winehouse. Varför pryder hon tabloiderna varje dag med sina narkotikaproblem? Visst, hon är vass. Riktigt vass till och med. Påminner lite om Mary J Blidge innan hon blev för mainstream. Men ändå. Varför denna hysteri? Hon är ju knappast den förste artist som plogar hela näsan vit med kola mot första bästa glasbord. Knappast den sista heller.

Glenn Hysén

Gamla goa Göteborg!

Stalltipsen pekade mot sillstryparna i Göteborg och favoriten vann. Jag tillhör efter årskiftet Göteborg igen. Däremot kommer jag att skaffa mig ett kontor i Halmstad där jag mestadels håller till men likväl jag återvänder till brottsplatsen: Göteborg. Till arbetsplatsen som gav mig möjligheten att skapa Alfahannen. Detta vilande projekt som jag tyvärr inte lyckats skaka liv i. Media snackar om Killing-gänget men jag påstår att Alfahannengänget slår Killinggänget på fingrarna varje dag i veckan.

I Göteborg har jag bott. I Göteborg har jag levt. I tre långa år på legendariska adresser som Nansensgatan och Klassikergatan. Hisingens två vackraste ställen. Särskilt Klassikergatan minns jag starkt med sin pittoreska betongbunker och den ständiga oron för överfall på bussen. Denna gång låter jag alltså bopålarna stå kvar i Halmstad, men känn ingen sorg för mig, Göteborg. Jag smakar helst på de hårda, kalla, regniga vindarna i små doser en till två gånger i veckan och endast dagtid.

Vi ses!

PS. Någon som vill återupprätta bekantskapen med Park Lane? Anmäl er här. DS.

söndag, december 16, 2007

Julbordet

Alltid lite nervöst att gå på julbord med jobbet. Det är alltid någon som ska sjunga ut ett års frustration när de fått i sig några snapsar. Eller ännu värre, någon som aldrig någonsin skulle ens hälsa på mig på jobbet som helt plötsligt sitter med armen om mig och talar om vilken fantastisk människa man är. I fredags gick det riktigt smidigt. Endast ett par pikar om dåligt öldrickande och någon som kom fram och skakade tass och aldrig ville släppa tassen.

Jag gör förmodligen min sista vecka i Helsingborg nästa vecka. Sedan blir det nytt jobb antingen i Malmö eller Göteborg. Det lutar lite åt Göteborg men imorgon måste jag bestämma mig. Kommer sakna Helsingborg. Det har varit förbannat lärorikt.

torsdag, december 13, 2007

Untouchable

Okej, min fantasi har tagit semester sedan den makalösa urladdning kring Bruce Dickenson och alla trådar den historien löste upp. Idag har jag inget att komma med. Tyvärr.

Jag tänkte bara rapportera om vad min vardag har att erbjuda.

Igår var jag hos Kemtvätten och lämnade in mina leriga kläder. Han sa att han jobbat där i 20 år men att han inte kunde lova att de blev rena. - Kom tillbaka om en vecka.

Tony!

Idag gjorde jag något jag är riktigt stolt över för en gång skull. Jag lämnade tillbaka en muta. Häromdagen fick jag en "julklapp" från en firma som jag hyr in tekniker ifrån. Jag tänkte inte så mycket på det. Brukar vara t-shirts och andra reklamprylar men när jag kom hem och öppnade lådan var det en GPS. En sån som jag verkligen ville ha. Men det hade onekligen sett jävligt illa ut om jag tagit emot den så jag beslöt mig för att snacka med chefen och sedan lämna tillbaka paketet till firman. Förmodligen det mest rakryggade jag gjort i hela mitt liv. Jag kommer sova gott i natt (men det var en jävligt fin present... fan!).

Det visade sig enligt min vetenskapliga undersökning här på bloggen att Statoil bör öka sortimentet av Kalle Anka-pockets fram till jul. En stor majoritet verkar ge sina bröder en trevlig överraskning på julafton.

tisdag, december 11, 2007

Deeper Jonathan...

Ångesten borde lätta efter helgens äventyr men istället tilltar den. Jag erhöll ett MMS för ett par timmar sedan från Fritz the Cat. Han tog detta kort under festen i lördags. Jag har för mig att det var han och inte jag som var en aning överförfriskad. Den här bilden är förvisso suddig och en smula ynklig men jag kan klart och tydligt se att dessa båda herrar långt ifrån är kördugliga.





Nästa bild tog jag i tvättstugan på min nya rock och mina Oscar Jacobsson-byxor. Kan någon ge mig ett förslag på lämplig replik till kemtvätten? (Tips: klicka på bilden)

måndag, december 10, 2007

Inflyttningsfesten

Jag fick den stora äran att dra vagnen på Willys i fredags inför inflyttningsfesten. Jag blev svag i knäna vid två tillfällen under tiden inne på Willys. Första gången när jag fick se ett 5 kilos mjölpaket i kundvagnen. Jag var rädd att vi skulle starta upp Söndrums kyrkbys första pizzeria, men min sambo bedyrade att det var till brödbak och till pajdeg. Jag är fortfarande inte helt övertygad. Andra gången var när allt skulle betalas.
I lördags var det alltså inflyttningsfest hemma. Jag får se om jag orkar kommentera händelserna mer ingående senare. Det jag kan säga nu är att det var ett bra gille. Av någon anledning så blir det aldrig långtråkigt när jag och min sambo anordnar fester.
Avskaffa måndagar!

torsdag, december 06, 2007

Marknadsföring 5 poäng

Jag fortsätter mitt jul-tema och låter er njuta av Banverkets elektroniska julkort (OBS! Ni måste klicka på julhälsningen till höger. Känsliga tittare bör låta bli).Skulle ni, som jag, bli alldeles knäsvag av julkänslorna i hälsningen så håll ut. Det är bara drygt två veckor till julafton...

Passar på att slänga in en ny enkät apropå julstöket. Se i menyn till vänster.

tisdag, december 04, 2007

Eeze

Jag hade svårt att komma ut i morse. Det kändes som dörren hade fastnat, men det visade sig att julen stod för dörren.

Tack Rino, för den...

Efter den massiva urladdning jag hade förra veckan med nostalgiska återblickar har jag varit en vända i Växjö med jobbet. Sedan fick jag ju hjälpa brorsan att flytta när jag kom hem. Som om det inte räckte med den egna flytten. Jag mådde ändå oförtjänt bra efter en kväll på Växjö Stadshotell där vi avslutade kvällen på Bishop Arms. Mitt favoritställe. De serverar ju för satan inget drickbart överhuvudet taget. Så det blev Cider. Cider brukar framkalla våldsamma huvudsmärtor för mig dagen efter, men på fredagen var jag som sagt oförtjänt smärtfri. Vaknade däremot upp på lördagsmorgonen med en träkeps som jag närmast beskriver som Munchs "Skriet". Våldsamma plågor. Inte ens efter en halv karta Ipren kunde jag slappna av. Dessutom skulle jag alltså hjälpa brorsan att bära möbler. Kombinationen gjorde att jag vid några tillfällen såg blixtar framför mig. Nu passade det in ganska bra eftersom jag sprang ute i hällregnet. Som om inte jag hade det eländigt nog, så lyckades jag med konststycket att trampa i något som en hund lämnat efter sig mitt i flytten. Jag var en hårsmån från att stupa med några hopfällbara stolar i famnen och tackade först min lyckliga stjärna när jag lyckades parera fallet. Jag var nästan lycklig i 30 sekunder tills jag upptäckte vad jag trampat i.

Huvudvärk, hällregn, flytta möbler och sedan hundskit under skon... Det var min lördag. Sedan kom Quint och hälsade på och då släppte mirakulöst huvudvärken. Tack Quint.

Såg Tollen igår cyklandes med en påse pantburkar. Han hade inte med sin dambekant.