På biblioteket

William gillar Alfons...

Fritt blås

Så här knappt två dygn efter utbrottet har vi sakta börjat återgå till det normala.

Jag vill ogärna gå in på detaljer, då jag fortfarande lider av post-traumatiska upplevelser, men med 5-6 timmars mellanrum straffade hinhåle både min fru och mig med Montezumas hämnd.

Tiden var särdeles dåligt vald, men det tog Hinhåle inte hänsyn till. Nu drog det inte igång några värkar som tur var. Så det nöjet återstår...

Måtte det nu vara slut på några veckors kroppsliga plågor. Jag har ju semester.

Nu är jag sist igen.

Ironman...

Klyscha: det är i motvind draken reser sig

Min andra semesterdag. Fortfarande är vi oförlösta. Vet inte varför vi trodde på ett snabbt förlopp denna gången, men faktum kvarstår: det är inte planerat förrän på torsdag.

Min ständiga oro för min egen hälsa är lika klädsam som den är tröttsam för min omgivning. Förkylningen har lättat en aning. Min evigt usla mage är precis så dålig som man kan förvänta sig, men jag begriper inte vad jag fått för skit i foten. En öm punkt mellan pektån och ringtån gör att varje infall till fysisk aktivitet genast slås tillbaka med hänvisning till min onda fot. Portvinstå, hälsporre, elefantfot. Förslagen är många. Tiden får utvisa. Helt klart är i alla fall att min fru ser fram emot att jag ska bli frisk. Inte minst för att slippa höra om alla mina fysiska tillkortakommanden.

Örjans vall igår. Om inte klubben åker ur i år så ska Pep ha bragdguldet. Precis allt som kan gå åt Helvete går åt Helvete i år. Det är inte otur. En match återstår sen vänder serien, men redan nu är det solklart. HBK är allsvenskans sämsta lag i år.

Jag hoppas på en nytändning i Superettan. Ungt lag, kryddat med några rutinerade karaktärspelare. Typ Texas. Han saknas i år. Vet inte riktigt hur det går för honom i FFF. Numera följer jag bara honom på Twitter.

Grekland, Saab, Halmstads BK och min egen mage. Hur fan ska ni ta er ur skiten?

Sömnproblem

Jag har vissa insomningsproblem efter att William spytt två gånger. Varav den ena gången var på mig i sängen. Nu blir det vakning. William själv bedyrar att han är frisk efter varje spya.

Plex

Få, om någon, annan tv-personlighet har haft samma påverkan på folks intresse för idrott som Sven Plex Pettersson. Så uppriktigt engagerad och intresserad i all idrott, utan att ta sig själv på för stort allvar. Många, både i och utanför idrottsvärlden, har att lära...

Inte öga är torrt

Mormors lilla kråka...

Sviterna efter Vätternrundan. Del 2

Ryggen värker. Höger fots trampdyna har fått någon märklig inflamation, för den är öm att gå på. Förkylningen sitter som betong och nu har bihålorna fått sitt. Underbart. Förr räckte det att man nämnde att man hade bihåleinflamation när man gick förbi en vårdcentral, så fick man penicilin. Nu är det stört omöjligt att bli behandlad med antibiotika. Jag är ju uppväxt på antibiotika. Jag har ju käkat det med frukostflingorna. Jag klarar mig inte utan!

Fick nässpray och några snorgröna tabletter att käka istället. Naturmedicin... De kunde lika gärna skrattat åt mig istället för att lura på mig sån skit. Förmodligen gjorde de det också när jag gick ifrån Apoteket med min påse låtsastabletter och en bal näsdukar.

Börjar min semester idag och tydligen är det midsommarafton också. Inte upplagd för något av det men visst ska det bli gott med fem veckors ledigt. Ledigheten kan brytas vilken minut som helst förresten. Linda har haft förvärkar sen i söndags. Minns att jag var förkyld sist jag var på förlossningen också. Säkert enormt populärt.

Sviterna efter Vätternrundan

Ett paket Proviva nyponsoppa, fyra tomma glas, en febertermometer, snorpapper, Kepplers Paganinikontraktet, en tom skål (har varit chips i den) samt Ron Jeremys Hårdaste mannen i showbiz. Hårklämman känner jag inte igen. Måste vara Lindas.

Jag rekommenderar inte att köra runt Vättern med halsont. Följderna kan bli katastrofala. Hjärtat tar stryk. Nu har jag tack och lov inga symptom på hjärtbesvär. Men när jag står på startlinjen med ett mål i sikte, då tar reptilhjärnan över. Då försvinner allt sunt förnuft, allt moget övervägande. Då finns bara ett fokus. Under 10 timmar. Att ambulanser susar förbi, det tar jag inte notis om. Att jag känner mig frusen och har ont i halsen tar jag med en axelryckning.

Nu ligger jag hemma med en monumental brakförkylning och inte klarade jag 10 timmar heller.

Årets Vättern var ett misslyckande.

Enligt yr.no...

ska det vara sol i Motala nu.

Zzzzlatan!

Oj vad bra han var. Zlatan. Låt vara att Finland var riktigt usla, men Zlatan visade att han är given. Given etta.

Kul med Källström. Låg tillsammans med Zlatan bakom allt i målväg.

Långhelg

Butikerna hade inte räknat med grillväder hela helgen. Hamburgarbröden är slut överallt. Willys hade dessa knastertorra Eldoradobröden kvar.

Allvarligt, är det någon som vet: ska de blötläggas innan man äter dem?

Nu blir det nog ingen uppföljare...

Zebulon Macahan är död. Min barndomshjälte har gått ur tiden. Ett tag gick jag och haltade, bara för att det var så jãdra coolt, precis som Zeb.

Oj. Nån har tänkt till

Frankrikes nya landslagströjor var riktigt snygga. Vågat och som sagt sjukt snyggt.

Gerndt är en riktig målskytt. Sverige har inte råd att ha honom på bänken.

8 gånger av 10 är svenska landslaget bättre utan Zlatan. Men utan Zlatan är vi, även i teorin, helt chanslösa mot lag som Holland.

Lossnar det nu?

Körde 12,5 mil idag. För första gången i år kände jag mig stark. Eller rättare sagt, idag var jag inte fullständigt fallfärdig efteråt. Det var sannerligen i Grevens tid. Om två veckor är det dags...

Beef a reeno

Har avverkat 80 mil på cykel sen i början på april. Ytterligare 20 de närmaste två veckorna och jag, åtminstone på pappret, är väl förberedd inför Vätternrundan.

Men det är tungt. För första gången i mitt liv känner jag att jag, rent fysiskt, nått peaken och passerat den. Nu är det fritt fall om man inte ser upp. Mentalt är det inte jättemotiverande att inse att man är en föredetting. Fick en kommentar från min kära hustru, när hon såg Ingmar Stenmark MM. "Så där skulle du också kunna se ut". Jag är snart 37. Stenmark 55...

William gillar majs. Mycket. När jag grillar får jag inte längre ha mina gunsmoke ifred. Inte konstigt att både William och jag har risiga kistor.

Syndafloden

Jag behövde inte regn just nu. Inte precis när jag tänt grillen.

Tungt

Satan, vilken uppförsbacke det är för klubben. Kämpa!

Som en bebisarm i en boxningshanske

Fy fan. Folk på tåget måste tro att jag är helt väck. Jag sitter och asgarvar åt Ozzys memoarer.  Avsnittet där han turnerar med Mötley Crue är ju som väntat hysteriskt roligt. Om ni undrar vad det är Ozzy beskriver med den mycket talande beskrivningen i rubriken, så är det Tommy Lees ädlare delar i full action.

Okej, dags att torka tårarna och läsa vidare.

Dum, dummare

Igår var det alltså dags igen. Några idioter kastar in smällare på plan igen. En jubelidiot rusar in för att knuffa målvakten. Bortsett från det uppenbart korkade att springa in på plan som åskådare, men hur i blåsvedda helvete, tänkte människan?! Är det verkligen lagligt att vara hur dum som helst? Han rusar alltså in på plan efter att HIF gjort 1-0 mot MFF och idioten i fråga är alltså MFF-supporter. Hur skulle det kunna bli en fördel för MFF att han attackerar motståndarnas målvakt? Det var dock ingen liten sak han åstadkom. För MFF är det katastrof. Poäng, böter, intäkter. Allt påverkas negativt av detta. Hasse Jeppsson var klockren efter matchen. Han räknar med att sin klubb får ett kännbart straff och han tog det utan bortförklaringar. AIK! Lär!

Imponeras också av Peter Larsson som skyddar sin målvakt och trots att polis tagit över, nästan nitar ligisten. Mitt framför polisen. Heder.

Cider! En måndag?!

Vän av ordning undrar så klart varför jag målar och dricker päroncider. Av tre anledningar: Stolar och bord ska ha vit färg. Inte ekfanér. Tidigare ikväll hittade jag min son (2 och ett halft år) stå i förrådet i full färd med att dricka pissljummen päroncider. Innan jag såg det humoristiska i situationen hann jag gå igenom alla skräckscenarion som finns. Alkohol kommer fortsättningsvis förvaras på hög höjd. Flaket är flyttat från golv till tak. Fattar inte hur han snappat upp hur man öppnar burkar... Jag fick inte ta några bilder för min fru och lite skrämmande är det ju när man hör William utropa "Ååh så gott!", men efter en stunds övervakning kunde jag inte se någon antydande till onykterhet. Hoppas det dröjer innan jag kommer på honom med alkohol igen.

Den tredje anledningen var mer ett svepskäl som dessutom sket sig: HBK höll 2-2 mot Elfsborg borta o 88:e minuten, men det blev noll poäng igen.

Det är jag och Kenny

Bräck har samma fallenhet för golf som jag.

Orangen

Jag har visst inflytande över min son. Efter 4 timmars cykling kommer jag hem. Då står William med hjälmen på och vill låna mina cykelskor, pump och andra viktiga saker man behöver när man kör trehjuling. Skorna är en aning för stora

Michael Flatley

Pausunderhållningen känns sådär. Tacka vet jag Riverdance på Irland 94.

Summering av Eurovisionen 2011

Sitter ensam vaken och kollar på schlagern. Ibland blir livet inte som man tänkt sig. Nu var det väl lite drygt 20 år sedan jag såg en hel Eurovisionsfestival nykter sist, men jag gör det med öppet sinne.

Så jävla uselt är det inte. Det är ju ingen skam att inte vinna längre. Jag gör en opartisk analys innan röstningen börjar.

Kvällens mest minnesvärda:

Finlands gosse som vill rädda världen. Kan fungera. Lite "Ein bischen frieden". Härlig kontrast till Lordi.

Bosnien är årets Outsider. Takten är sjukt smittande.

Irlands androgyna tvillingar. Känns som att de kan göra rent hus ikväll.

Saade är ju snyggast, men det räcker väl knappast.

Storbritannien satsar på Blue. Jag tänker David Hasslehof och det är aldrig bra.

Hörde att Red One ligger bakom Rysslands bidrag. Jag kollade på Lady Gaga igår och imponerades av både henne och att Red One ligger bakom praktiskt taget alla hennes hits. Känns inte som att Ryssland blir samma succé. Kosackpop med fönad lugg. Nej tack, inte idag heller...

Serbien känns ju fräscht. Vågat att inte sjunga på engelska.

Georgien lirar Clawfingers.

Snart dags för Saade

VINST!

Alla segrar räknas. Även de där motståndarna gör målen. Bara de är i rätt bur.

Trots segern krävs det en rejäl kvalitetetshöjning för att klubben ska klara sig kvar i allsvenskan.

1-0 i halvtid

Klubben leder i halvlek, men det håller aldrig.

Orka!

Resten av den dagen handlar om överlevnad.

Snart redo för...

...Hallandsloppet. I den här klädseln skulle jag nästan platsa i Mötley Crue på 80-talet.

Vallås hårda grabbar 1989

Dessa två spöklika figurer som sticker fram sina likbleka nunor bakom några träd på Vallås 89. Såhär drygt 20 år senare kan jag plötsligt förstå varför den vänstra av dem hade öknamnet Svallvåg. Den andre ligisten ser mer mordisk ut än han i verkligheten var. Ett uppsträckt långfinger i en svart skinnhandske var kanske det mest anarkistiska en 15-åring kunde tänka sig just då.

Jag tror detta var samma vinter/vår som vi blev inblandade i Vallås berömda gräsbränder. Bill skulle fjutta på en stolpe med bensin stampad från Q8-macken i backen bakom Vallåsskolan. På den tiden var det det mest olagliga vi kunde hitta på. En och annan hundlatrin fick sätta livet till. Det var tämligen underhållande att se dem brinna.

Okej, bakgrund: Vallås var på den här tiden tämligen tämligen harmlöst. En och annan värsting härjade men på det hela taget ett ganska lugn stadsdel i utkanten av Halmstad. Men varje vår när solen torkat de stora gräsytorna som omger Vallås blev det bråda dagar för brandförsvaret. Brab, O ttemo, Fritz och grabbarna var som gående facklor på ängarna. Den här våren hade det varit värre än vanligt. Brandkåren hann inte tillbaka till brandstationen innan det brann på nytt ställe. Invånarna började tröttna.

Så en kväll när Bill och Blixten åkte omkring på sina moppar på Vallås var det dags. Efter att ha stampat lite bensin på Q8 skulle de i vanlig ordning göra livet surt för Vallås hundägare. Resten av gänget strålade samman med Bill och Blixt vid skolan och varpå vi begav oss upp på backen bakom skolan. Där skulle Bill göra av med det sista av bensinen på en lyktstolpe. Jag minns inte riktigt men antar att det började brinna för ur mörkret kom plötsligt någon springandes för att ta fast pyromanerna. Vi var ju ganska raska på den här tiden och försvann snabbt som ögat. Men Bill hade av någon anledning stängt av tändningen på moppen och hade nycklarna i fickan. I paniken lyckades han inte få igång moppen i tid och blev infångad av någon förbipasserande granne. Det blev polisförhör och anklagelser om att vi låg bakom alla gräsbränderna på Vallås. Vi var oskyldiga givetvis och inget hände men det var några turbulenta nätter med lite sömn och dåligt samvete innan allt lugnade ner sig.

Klassiska element i klassisk miljö

Ett legendariskt foto. Taget av okänd på Motorgatan någon gång åren runt Millenieskiftet. Fotot innehåller några klassiska element. Trots det suddiga fotot kan man urskilja Higgins Norrlands Guld, den blå Brännvins flaskan. Higgins nedsuttna tvåplatssoffa, två par identiska kopior av Elvis Las Vegas brillor. I bakgrunden skymtas Higgins 0,5 m3 stora kök. Min frissa är också legendarisk. Legendariskt ful. Hur tänkte jag?

Gräsänkling

Det är jag och Persbrandt. Vi älskar bankrånare och Kola.

Det självklara valet efter att ha läst The Dirt.

Prince of flott

12 mil.

Jag hade glömt hur långt det var till Torekov och framför allt hur långt det var hem.

Vätternrundan känns avlägsen. Behöver öka benmusklerna med 5 kilo och minska resten med 10.

Sånt här väder gillar jag

Att stå i shorts och grilla en ljummen långfredagskväll är tummen upp. Att sen hoppa över häcken in till grannen med en oöppnad Havana club anejo 7 anos, då vet man att det blir trevligt.

FAAAAN

2,5 mil hemifrån.

Gräspremiär

Jag luftade den här maskinen igår. Den kallas gräsklippare. Behöver jag tillägga att jag var först ut bland grannarna? Till midsommar ska hela gräsmattan vara tät som en handvävd persisk matta.

Ironman - manteln har fallit

Så hände det. I torsdags var Ironman tvungen att kasta in (upp) handduken. Bill spydde för första gången sen 1/7 2005. Trots småbarn och magsjuka i familjen har Bill hårdnackat vägrat att luta sig ner i keramiken. Det krävdes en sprucken blindtarm för att han skulle tvingas abdikera. Sällan har Ironman fallit efter större hjältemod. Bill hälsar att han efter akut operation och några dagar på långvården, nu är på bättringsvägen. Han ser fram emot en magborstare den 7/5 som planerat. En gammal klassiker går före läkarens råd. Hyllningar skickas lämpligen via sms.

Ny Ironman är Higgins.

Konungen är död. Länge leve konungen!

Bröderna Gallagher

Visa "Oasis - Stand By Me (Acoustic)" på YouTube
Jäkla vad bra de var på 90-talet. Sitter på tåget till jobbet och vill bara skråla med. Två groggar och jag hade gjort det.

Hämnden

Fy fan. Om Mästarnas Mästare är feelgood så är Hämnden raka motsatsen.

MM

Mästarnas mästare är verkligen Svt:s ess i leken. Ett mysprogram av guds nåde. Pekka Lindmark har alltid varit min idol.

Innebandy - djävulens påfund

Jag har aldrig varit en innebandyälskare, men när grannarna bestämde sög för ett par år sen att börja spela en kväll o veckan, då hängde jag på. Mest i hopp om att få dem på bättre tankar (innefotboll). Två säsonger senare inser jag att innebandy framkallar alla veckans känslor, komprimerade på en timme. Vi skriker, vi skrattar, vi hånar, vi slår sönder klubbor och jag skadar mig. Hittills har ett ledband och oräkneliga muskelbristningar lagts till min redan tidigare digra skadelista. Nu är säsongen förmodligen slut. Det känns konstigt att det är ljust ute när vi går in i hallen. Till hösten drar vi igång igen.

Schnitsare med mos

Jag såg Rodrigo igår.

Ni vet han som stod i flottkiosken vid Sannarpskolan och serverade Schitsare med mos till finniga gymnasie-elever. Han var sig lik. Lite grått hår men lika vindögd.

Jag tror jag hade svultigt ihjäl om inte Rodrigos kiosk funnits. Man var ju fullständigt utmärglad under skoltiden.

Ny säsong

Våren är äntligen här. Förra helgen var det premiär. Premiär på Örjans Vall. Det var premiär för grillning. Inget av det var väl någon större succé. Klubben var väldigt bleka men jag väljer att ha tålamod. Att som vissa sura gubbar toksåga HBK efter en kvart är ju väldigt konstruktivt. Med sådana supportrar är det inte konstigt att det går åt helvete med ekonomin. Kände att jag var lite ringrostig på att grilla. Brände köttet lite grann. Men inget går upp mot att känna lukten av årets första grill.

Boktipset

Vet inte varför jag väntade så länge. Jag har under några år gjort några halvhjärtade försök att hitta boken som ljudbok. Det har inte lyckats. Men för ett par veckor sedan hade jag 20 minuter över på Stockholms central. Gick in i pocketshopen och sökte efter The Dirt och hittade den genast. Sedan dess är jag fast. Jag äter, sover och pratar Mötley Crüe dygnet runt. För att inte tala om lyssnar. Om någon fortfarande inte läst den. Gör det nu. Läs The Dirt.

Japan

Det är svårt att kommentera katastrofer. Jordbävningen utanför Japan med efterföljande Tsunami är definitivt inget undantag. Precis som med Tsunamin i Sydostasien för några år sedan och 9/11 i New York så är det nästan omöjligt att överblicka och svårt att ta in. Om det gjorts en film med samma tema innan katastrofen hade man förmodligen avfärdat filmen som grovt orealistisk.

Likväl har det hänt och det är djupt beklagligt. Man lider med de drabbade och önskar inget hellre än att de som överlevt nu snabbt får hjälp men det tycks vara svårt. Dessutom har de en härdsmälta att hantera.

Japanerna förtjänar bättre.

Krisen i Fukushima väcker den avsomnade debatten om kärnkraftens vara eller icke vara. Debatten är otvivelaktig befogad. Min inställning är klar. Det går aldrig att tillräckligt förbereda sig för katastrofer likt den i Japan. Förr eller senare händer det och det kommer hända igen. Vi bör så fort som möjligt hitta energialternativ som inte påverkar jorden i 100000 år.

Montezumas hämnd

Idag går jag in på en veckas magsjuka. Startade lagom till att jag skulle iväg på en romantisk spahelg med min gravida hustru. Den helgen blev inte som det var tänkt... Tur att hotellrummet hade tv.

Jag tycks inte riktigt repa mig från denna makalösa rektala utkastning. Det finns liksom inget riktigt stopp. Idag ser jag dock en viss förbättring och jag börjar åter få aptit. Men utan Pepsid Duo hade jag dött av halsbränna.

Positivt= viktnedgång
Negativt= allt annat.

Kalla kårar

Det är ruggiga bilder från Japan. Känns lite märkligt att nyheterna går ut med officiella dödsiffror på 3 döda när det samtidigt rullar bilder på bilar som ligger upp och ner i en flod av bråte. Brrr... Det där slutar aldrig väl. Spontant känns inte Japans östkust som ett lämpligt ställe att bosätta sig på.

Förfall

Det är inget gott tecken när du börjar bli lik Christer Pettersson.

Sökes: svart vänsterhandske i skinn.

Handskar är bäst i par. Dagens lärdom (jag borde ha lärt mig det vid det här laget): bråka inte med gravida kvinnor.

Revolution

Det är snuskigt kallt. Det känns som en evighet sedan vintern började. Det är mycket på jobbet. Sen hem. Enormt stressad. Så klart att detta ska hända nu.

Peter Dalle

Skenbart. En film om tåg. Ett mästerverk. Peter Dalle när han är som bäst. Förövrigt vill jag bara säga att jag såg mr O Ttemo idag på stan. He looks like a bad motherfucker. He still give me the creeps.

Schulman show

Det har tagit lång tid men jag får numera inte längre kräkreflexer av Alex Schulman eller hans bror. Schulman show kan vara riktigt sevärt ibland.

Inte Ibras kväll

Milan åkte på stryk hemma mot Hotspurs. Nu blir det svårt att nå kvartsfinal i CL. Såg matchen på Olearys på centralstationen med Quint. Han går på diet. Det gör inte jag. Gennaro Gattuso har det hetaste temperamentet i fotbollsvärlden. Han är underhållande men han får ju skärpa sig. Fick ett kort från en söt tjej på väg till hotellet. Såg först oskyldigt ut men sen vände jag på kortet.

Du vet att du är gammal...

...när du känner att du måste hänga med i alla trender.



Nu har jag börjat twittra också. Jag är numera Iammrhyde på twitter...



Du vet att du är ännu äldre när du börjar twittra trots att fenomenet har funnits i flera år.

Glädjande besked

Jag blev ju för några veckor sedan tvungen att besöka vårdscentralen med mitt variga öga. Jag beklagade mig högljutt till läkaren om att William bara behöver andas på mig för att jag ska förgöras av varenda dagisbakterie eller virus. Hon påstod att jag hade ett år till av konstant sjukdomstillstånd inna det lättade.

Jag krävde att bli vaccinerad mot vattkoppor eftersom jag annars kunde planera min egen begravning. Efter vissa protester gav hon med sig och beslutade sig för att testa mig mot Vattkoppor. Häromdagen kom det ett brev hem där det stod att jag redan hade haft vattkoppor och således inte behövde vaccinera mig.

Ove

Det känns lite otrendigt och ingen har ju uppenbarligen missat Solsidan och visst fan var första säsongen bra. Den var fullständigt jävla lysande för att vara TV4. MEN... andra säsongen är hittills mindre bra. Än så länge kan man leva med det men snart måste de leverera ett bra avsnitt igen. Midsommaravsnittet från förra året är en modern klassiker.

TV4 har den dåliga smaken att spärra en massa youtube-klipp så det är svårt att länka. Det är jobbigt och snålt, för att citera Felix Herngren. Två mindre charmiga egenskaper.

SVT har det tungt tycker jag. Det är På spåret och Vinterstudion som är något att ha. Apropå Vinterstudion så verkar ju TV4 brandskatta även detta. Snart får vi får hålla tillgodo med Melodifestivalen och Bolibompa...

Higgins

Med VAB kommer vissa fördelar. T ex Magnum PI. Det är 100 % nostalgi. Tom Selleck är makalöst läcker. Vem har inte någon gång velat bära en mustasch som Tom Selleck? Hans röda ferrari och små, små skjorts gör ju inte saken sämre.

Jag älskar barn

Till och med när stoppat in alla leksaksbilar i subwoofern. Trots förstklassig utrustning blir basen en aning skallrig med några plåtbilar på membranen. Någon som pianohänder som kan plocka ut dem?

Varför finns inte dessa liftar för vuxna.

William gillade liften bättre än backen. Han tyckte det var för dåligt att man inte fick åka ner också.

De sälla jaktmarkerna

Vintern har varit hård. Till och med i förrådet. Min koi har simmat färdigt. Sörjs främst av husse och de fem som fortfarande lever.

Stones

Under åtminstone halva mitt långa liv har jag velat tatuera mig på armen men det har alltid stupat på att jag inte vet vad jag vill ha för motiv. För ett tag sedan hade jag riktig Rolling Stones-feber och kände en omedelbar kärlek till deras logo och såg den framför mig på min vänster arm. Som vanligt tar jag inga beslut utan lång bearbetning i diverse utskott och därför har det heller inte blivit någon tatuering ännu.

De senaste veckorna har emellertid febern gått över högst betänkligt och jag har släppt tankarna på den läckra munnen på min arm. Anledningen är den massiva reklamkampanj som Dressman nu kör. Med Start me up i bakgrunden går några Dressmangubbar omkring med Stones t-shirts och ser sådär allmänt stiffa ut. Hur Mick Jagger tänkte när han gick med på att sälja sin själ till Dressman vet jag inte men min vilja att späka min kropp under tatueringsnålen fick ett abrupt slut.

Sin city

Kan inte komma på någon mer lämpad person än Frank Andersson om det ska göras en uppföljare på Sin city. Han har verkligen ALLA förutsättningar. Han måste vara Rourkes tvillingbror.

Ricky Gervais

Inledningsmonologen på Golden Globe är redan klassisk.

Ligger hemma med igenmurat öga och klädsam, medföljande feber. Det var inte annat att vänta efter att ha legat hemma med William i en vecka där han hade 40 graders feber, svinförkyld och med illröda ögon. Jag har sagt det förr och säger det igen. Dagis kommer bli min död. Jag fasar för Vattkopporna...

Wengen

Wengens störtlopp är bland det häftigaste man kan se på tv. Vågar knappt tänka på hur det skulle vara att åka det. Vinterstudion är vintern räddning. Nu har man dessutom förträngt hur förbannad man var förra helgen när Tour de Ski avgjordes. Patrik Järbyn 42 år är totalt skogstokig. Han måste käka flugsvamp. Vad ska bevisa? Ny krasch idag men han verkar ok.

Jag beundrar alla tågpendlare

Första dagen efter julhelgerna som jag måste pendla till Göteborg. Eftersom jag arbetar i järnvägsbranschen var det med viss oro och med stor ångest jag steg upp ur sängen i morse. Jag var bara 10 min sen till jobbet men nu har jag fått fog för min ångest. Utan någon som helst rimlig anledning är jag 1,5 timme sen innan jag ens lämnat stationen. Jag blir så jävla trött... Jag är en stor anhängare av spårbunden kollektivtrafik mest av miljöskäl men säkert också rätt färgad av många års arbete i branschen, men nu är måttet rågat. Problemet är följande: under många år har underhållet på järnvägen åsidosatts. Pengar saknas. De sista 10 åren har antalet pendlare ökat stadigt och fler tåg trafikerar nu järnvägen. En idiot kan räkna ut att behovet av underhåll ökar i takt med trafiken. Men om det går tåg på järnvägen kan den inte underhållas. Under tiden har hela järnvägen avreglerats. Branschen är nu så överhettad att de med kompetens inom järnvägen arbetar åt konsulter, projektörer, entreprenörer eller utomlands. De som betalar mest får således kompetensen. Trafikverket som borde ha kompetens betalar inte bäst men får ändå betala notan från konsulter, projektörer och entreprenörer och de blir dyrt för skattebetalarna. Kortsiktigt finns ingen lösning men långsiktigt måste investeringarna öka markant och utbildning av järnvägstekniker/ingenjörer öka. Frågan är bara hur länge pendlarna orkar.

Ett bra år

2010 tog slut. Precis som året innan. Med grevinnan och betjänten, god mat, lite skumpa och tillräckligt många Captainstreet breeze för att jag skulle ändra personlighet. Från den vanlige, dödligt tråkige gubbe jag är 360 dagar om året till den klämkäcke jävel som folk fnittrar åt i en halvtimme men sen gäspar åt.

Men 2010 var ett bra år. En del säger att när man blir gammal blir man vis. Det vet jag inget om men jag ändrade i alla fall uppfattning om bröllop och följdaktligen gick jag och gifte mig. Jag var inte ensam. Förutom min hustru så var det ett fasligt ståhej med bröllop 2010. Trixi gifte sig på Aruba och eftersom han inte fick en riktig svensexa så gjorde vi en gammal klassiker på juldagen. Ett besök på kallbadhuset i Båstad, flott, Playstation och en god middag (Hummer är dock överskattat).

Vad bjöd 2010 mer på?

Val igen. I joined the losing team again...

VM. Utan Sverige men med Maradona.

OS med Sverige. På riktigt dessutom.

Vinter. Det började med en sjuhelvetes vinter och slutade likadant. Vad är det som händer?

Självmordsbombare i Stockholm. Fattades bara det...

Det går som tåget (med andra ord fullständigt åt helvete).

Kaoset i HBK nådde sin kulmen under årets sista skälvande månad. Först aviserar de att tränaren ska vara kvar. Sen får han sparken och de utser en ny. Sen avgår ordföranden och de presenterar nya planer på en arena. Det nya året har knappt börjat innan hela den gamla styrelsen avgår och en helt ny styrelse presenteras. Det blir onekligen ett spännande år för klubben.

Det blev ingen Vätternrunda 2010 men jag tog mig runt Göteborgsvarvet med nöd och näppe. 2011 kör vi Vättern runt om jag inte hinner bli farsa först.

Nyårshelgerna har blivit mycket bättre sedan Tour de Ski uppfanns. Man kan ju knappt slita sig från TV:n.

Man vet att man är gammal när det bästa som hände på nyårsafton var att en ny bekant trodde att lillbrorsan var äldre än jag.

Crazy like a fool

Daddy Cool har hittats död på ett hotellrum i St Petersburg. Låter inte som det allra mest glamorösa sättet att avsluta karriären på...

God jul

Julafton. Tid för samvetslättnad och tindrande ögon. Sura uppstötning och svullna bukar. Besvikna miner och massor av papper. Högt blodtryck och Arne Weisse. I morgon är det över...

Ibland segrar rättvisan...

Brottsligt roligt att bandet jag uppmärksammade i bloggen för ett tag sedan, nu fått en hit. Samtidigt säger det en del om musikindustrin för tillfället. Det var bättre förr.

Tänk på döden.

Du vet att du är gammal när du står i duschen på gymmet och inser att du är ensam om att inte va helvaxad från midjan till knäna.

Till tomten

Önskelista:

1. PS3 Move
2. Ett par skinnhandskar (svarta)
3. Fred på jorden
4. Långkalsonger

Jag vill göra tomten uppmärksam på att jag har strukit önskemålet om klocka. Jag skiter i att hålla tiden.

Samma visa varje år

Nu är det jul igen, tydligen.

Kan faktiskt inte påminna mig om att jag sett en enda rubrik om att handeln slår nya rekord i år men det är givetvis en tidsfråga. Själv har jag inget som helst intresse alls av att köpa julklappar. Möjligtvis kan jag tänka mig att köpa något vettigt till William, men annars känns det tämligen meningslöst. Men som vanligt kommer ångesten dagarna innan jul och då ska det raggas önskelistor och sedan köas i affärer. Vansinne...

Igår var det lucia. Det vet jag eftersom jag bevittnade det lustigaste luciatåg jag någonsin sett. Dagiset Kaninen hade uppvisning för nära och kära. William har övat i veckor och sjunger gärna både den ena och den andra sången. Etta ligger Tipp tapp. Av någon anledning ville inte han och ingen annan unge sjunga något när ljuset tonades ner och alla föräldrar tittade på. Han satt för första gången på mycket länge helt tyst. Där satt 3-4 medelålders dagisfröknar och sjöng för ett 30-tal närmast sörjande. En bisarr upplevelse. William var i alla fall makalöst tjusig i sin tomtedräkt och när väl tåget var klart och det skulle fikas då var han som vanligt igen. Liten, långhårig, bredbent, bredkäftad och högljudd. Precis som farsan sin...

Brandtalet

Det kallades Mona Sahlins testamente. Efter att ha lyssnat ett tag konstaterar jag att om hon varit lika tydlig innan valet hade hon varit statsminister nu.

Hallsberg på vintern

Sverige ligger åter inbäddat i snö. Det skjuts till pengar för att tågen ska rulla bättre denna vinter än förra. Det kommer inte hjälpa. I stort sett varje tåg är sent idag inte så mycket pga av snön som av kylan. Det är is i växlarna och tågen blir helt nedisade av kylan och fukt. Själv har jag mobiliserat mig med större tålamod och framförallt långkalsonger. Jag kör långkalsonger oavsett om jag ska vara ute eller inne. Oerhört praktiskt bortsett från en liten detalj. Jag var på Väla i söndags och skulle köpa jeans. Gick in i provhytten med ett minimalt tygstycke som enda skydd mot butiken. Då står jag där med långkalsonger och en ivrig säljare som vill kolla hur det går med provningen. Det blev ett svettigt äventyr innan jag blev klar.

Kaoset fortsätter...

Nu hoppar Broström av...

Jag ska kanske inte klaga över det beslutet. Det var det enda rätta. Frågan är om det finns någon som vill ta över. Det som ger visst hopp är ju att Bengt Sjöholms namn näms. Man kan bara hoppas att han vill ta över och att han har någon med pengar med sig (någon är lika med Carl Bennet).

Reklam

Ikväll gör jag lite reklam för min kusin som är fotograf.

En perfekt början på en perfekt helg.

300 gram pepparchips och lökdip.

Clarence Seedorf

En spelare alldeles för lätt att glömma bort. Champions Leugue-mästare i tre klubbar (Ajax, Real Madrid och Milan). Han har dessutom hunnit representera Sampdoria och Inter också. Hur gammal är killen? Jo, endast 34. Bara barnet med andra ord. Faktum är att jag nån gång 95-96 (det måste ha varit våren 96) såg en träning i Genua när Sampdoria tränades av Svennis. Då sprang det omkring en liten, satt kille med svart krulligt hår. Då påminde han om Davids och då hade han redan vunnit CL med Ajax... Minns att jag tyckte uppvärmningen var mest imponerande. Mancini var ju den stora stjärnan i Sampdoria. När jag menar stor så pratar jag inte Zlatan-stor (just när jag skriver det så gör han mål mot Auxerre). Mancini hade gjort 12-13 säsonger då i Sampdoria och var lika stor som Totti är i Roma. Han var gud. Ingen startade uppvärmningen innan Mancini tagit ledningen. Han sprang först och alla följde efter. Viftade Mancini med armen gjorde alla andra det också. Svennis stod vid sidlinjen med händerna på ryggen. Ibland pratade han med Grip och ibland kom Mancini lunkandes och växlade något ord.

Kalabaliken i Halmstads BK fortsätter. Kritiken har varit (med Halmstadmått mätt) svidande efter att klubben avviserade att de förlängde kontraktet med Lasse Jacobsson. Sponsorer hotade i Hallandsposten att sluta sponsra och medlemmar hotade att lämna klubben. Då vänder styrelsen och hänvisar till ett missförstånd. Det var aldrig meningen att Lasse Jacobsson skulle fortsätta som chefstränare. De förlängde kontraktet för att vara snälla mot Lasse. Nu letar man efter såväl ny tränare som sportchef. Allt detta i ett läge när klubben går 10 mkr back per år och pengarna på banken är slut. Ekonomen i mig fattar ingenting.

Jag tror aldrig att Christiano Ronaldo varit bättre. Morinho kommer stjäla CL-bucklan hur lätt som helst. Vet inte om det är någon större behållning att se två matcher samtidigt men kan man så gör man det...

Då sa den tappre siste mohikanen...

...vilda västern är ej som förut.

Du vet att du är gammal när du är den sista som skaffar Spotify. Förvisso bara gratisvarianten men ändå. Jag är där. Motvilligt.

Jag trodde inte mycket på Spotify när det kom. Man vill ju ha låten hemma. Antingen i ett konvolut (vinyl eller cd) eller i filformat på datorn eller telefonen. Nu inser jag att det växer mossa på mig...

Anvil

Jag ska inte ljuga. Jag har aldrig hört talas om bandet Anvil tidigare, men efter SVT:s brottsligt coola dokumentär Dox: Anvil, är jag såld.

Nu vill jag gå på festival igen...

Missa inte "the Winnebago man" när ni ändå kollar. Den gick för några veckor sedan och var också mycket sevärd.

Wernblom på Statoil i Halmstad.

Vad gör Pontus Wernblom på en Statoilmack i Halmstad en måndag? Dessutom i en halvtaskig golf. Fotbollsgala ikväll kanske? Igår var han magnifik, Zlatan.

Jack Rabbit Slim´s

Skulle precis gå och lägga mig när jag sedvanligt sappar igenom kanalerna. Just då börjar Pulp Fiction och nu måste jag sitta uppe till tio över ett.

En totalt händelselös vecka ligger bakom mig. Med andra ord, inget att skriva om.

Barbra Streisand

I Rio de Janeiro där vissnar aldrig löven... Ett halvsunkigt hotell men har man bara rekvisita med sig så räcker det med tv en säng och grogg. Tack för en mycket trevlig kväll, Trixi o Birgitte! Maten var magnifik.

Frasse vet hur...

en hamburgare ska se ut. Oslo nästa...

Rojalist

Nu börjar ju hovet bli riktigt intressant. Kungen är ju riktigt underhållande. Hans redan legendariska presskonferens ute i skogen går förmodligen till historien som den mest oprofesionella genom tiderna. När alla väntar sig att han ska nonchalera ryktena så mer eller mindre bekräftar han anonyma rykten. Det är ju häpnadsväckande. Hans polare som i pressen kommenterat ryktena som sagor och helt osanna måste se ut som fågelholkar i ansiktet. Undrar var detta slutar. Jag vill nästan läsa boken...

Murphy

Åkte hemifrån kl 0450 imorse och efter möte på Norra Latin skyndade jag till tåget. Det var dock tämligen onödigt. För vi blev ståendes i över en timme i Katrineholm. Ett fullt X2000 utan aircondition. Följdaktligen missade jag tåget från Göteborg till Halmstad. Väl på ett senare tåg mot Halmstad händer nästa tragedi. Någon har ställt sig framför tåget i Varberg...

Det här kommer aldrig sluta väl...

Jag gillar ju Charlie Sheen. Jag gillar sättet han driver med sig själv i "2 and a half men". För att han driver med sig själv är jag övertygad om. Åtminstone var det nog tänkt så till en början. Sen är det möjligt att han gillade karaktären lite för bra... Med tanke på de senaste månadernas rubriker kan det här aldrig sluta väl. Jag är ju egoistisk och tycker främst att det är slöseri med underhållning. Jag inbillar mig att de nya avsnitten av serien inte kommer hålla lika hög standard om Charlie är påtänd på riktigt. Framför allt oroar jag mig för att det inte blir så många fler avsnitt.

På tal om tv. Missa inte "Våra vänners liv" ikväll. SVT är överlägsna som vanligt.

Det är inte vackert att se klubben förblöda

För varje dag som går blir det alltmer tydligt. Halmstads BK är en klubb med stora problem. Det är inte vackert att se klubben förblöda när man står utanför. Känslan av frustration är påtaglig men den blandas av stora mängder hopplöshet.

Det finns små glädjeämnen. De är inte lika många som förr men det finns talanger. Joe Sise kan bli hur bra som helst. Tyvärr kommer det nog krävas att han lämnar klubben för att ha en chans till den utveckling hans talang förtjänar.

Men det allra mesta är nästan becksvart numera. En trött organisation med höga kostnader och sjunkande intäkter är garanti för att det kapital som byggts upp sedan slutet av 90-talet snabbt försvinner. Allt tyder på att kapitalet är helt slut efter det här året. Kontrakten till 7 etablerade spelare går ut i år. Få av dessa kommer vilja förnya. Ännu färre har klubben råd med.

Hur möter vi krisen? Ja, ordföranden har sagt att de dåliga intäkterna beror till stor del på avsaknad av ny arena och där är vi helt överrens. Han skyller också på lågkonjukturen och det låter också rimligt. Men åtgärderna är däremot helt horibla. Att anställa ytterligare en säljare till marknadsavdelningen i detta läge är fatalt misstag. Klubben behöver göra samma drastiska åtgärd som Örgryte gjorde i år. Varsla genast i princip samtliga administratörer. Behåll bara det som behövs för att över huvudtaget hålla klubben flytande. Säg upp Lasse Jacobsson och anställ Tom Prahl igen. Back to basic.

Som det är idag där ingen tycks vilja ta ett beslut. Där sponsorer, publik flyr och frivillig-arbetande ger upp. Då är det inte läge att anställa en säljare på marknadsavdelningen... Bristen av ledarskap verkar vara ett enormt problem i klubben. Vad beror det på? Är det inkompetens eller är det Stig Nilssons enorma skugga som gör ledaren handlingsförlamad? Förmodligen lite av båda.

Sponsorerna kommer inte tillbaka förrän de vet var de lägger pengarna på. Utan tydliga visioner och framtidstro vill ingen satsa pengar. Ingen vill kasta pengarna i sjön oavsett hur fanatisk supporter du är. Jag som medlem och supporter vill lägga pengarna på fotbollsplanen, inte på en skrivbordsnisse.

Igår fick HBK stryk igen. HIF var överlägsna i större delen av matchen men vi fick se det vackraste målet som gjort på Örjans Vall sedan Sypniewski dundrade in en halvvolley från halva plan för 7-8 år sedan. Anselmos volleykanon på ett hårt inlägg igår var så vackert att jag blir tårögd. Anselmo som jag menar inte bara borde vara given i startelvan, han borde också genast erbjudas ett nytt kontrakt. Det är förmodligen alldeles för sent. Han är trött på att bli utfrusen av Lasse Jacobsson.

Som sagt, det är inte mycket att glädja sig åt när det gäller HBK...

Wikipedia

Jag har blivit en wikipediaknarkare. Jag kan inte sitta och titta på tv, film eller föra en diskussion utan att genast greppa efter telefonen för att surfa fram nyttig information om det aktuella ämnet.

Jag rättfärdigar det med att jag blir allmänbildad men inser att det förmodligen inte är helt normalt.

Posthornet

Fylla jämnt kan man göra många gånger under ett liv. Gå i pension gör man bara en gång. Farsan min gick i pension idag. 67 år gammal gjorde han sin sista arbetsdag efter mer än 50 år av arbete. Det snyter man inte ur näsan. Det är respekt. En blomsterkvast, ett posthorn, en middag och några vackra ord. Sen inget mer arbete. Jag är stolt, farsan.

Det hände aldrig när jag var 14.

Två 14-åriga killar blev sexutnyttjade av en 16-årig tjej... Jag har fruktansvärt svårt att se det framför mig. När jag var 14 kunde jag säkert räkna upp 100 st 16-åriga tjejer i skolkatalogen som kunde få sexutnyttja mig.

Den här avgången kan inte vara lönsam.

Sitter på 0520 tåget till Stockholm. Tåget är öde och Halmstadstation låg öde. Nästan... För mitt på perongen stod en reslig herre med en karaktaristisk, ståtlig hållning. Tomas Zwirdauskas. En aning nyfiken på varför han står och fryser 0510 på stationen är jag ju. Kontraktet går ju ut så det är väl troligt att han letar ny klubb. I så fall lämnar han ett sjunkande skepp. Inte mycket finns kvar av den stolta klubb han anslöt för ca 10 år sen.

Dead or Alive

Bloggens liv är i fara. Inte bara denna, något sparsamt uppdaterade, blogg utan bloggen som begrepp. Facebook, twitter mm tar över och bloggen känns hopplöst förlegad. Jag är inget fan av facebook trots att jag nuförtiden har blivit lite aktiv så tycker jag att det är tämligen meningslöst. Men med en telefon som är ständigt uppkopplad är det lätt att man dödar tid med facebook. En blogg måste underhållas för att den ska leva. Mr Hydes bekännelser lever på lånad tid. Jag har tappat gnistan. Jag hittar inte längre några nostalgiska tillbakablickar (minnet sviker), inte heller är jag tillräckligt engagerad i nyheter. Varför då behålla bloggen? Jag är dokumenterat svag på att slänga prylar. Jag blir emotionellt knuten till saker i samma stund jag ser det och i min värld slänger man inget annat än sopor. En inte helt uppskattad egenskap hos vissa familjemedlemmar. Mr Hydes bekännelser är definitivt en sådan sak.

Jag ger bloggen 2010 innan jag tar beslut om dess framtid.

När vintern kom till Halland.

I veckan har jag plågats av dåligt samvete för att jag inte la på vinterdäcken på bilen i helgen. Så igår låg jag på parkeringen i snålblåst och sparsamt ljus och la på vinterdäcken. William stöttade mig med att komma med kloka inlägg. Mest ifrågasatte han att det verkligen var min domkraft. Wiliam ansåg att det var hans. Det är inte ofta man har så gott samvete när man går och lägger sig. Däckbyte är alltid roligast efter man har gjort det.

Jag var på sällsynt gott humör igår. Trots riktigt busväder med ömsom snö, hagel, regn och blåst. Ömsom sol och ännu mer blåst. Antar att jag förlikat mig med att nu har vi 6 månaders kyla och mörker framför oss.

Zipididoda, Zipididej. What a beautiful day!